Noreen, släkt



Band 27 (1990-1991), sida 490.

Biografi

Noreen, släkt, härstammande (bd 24, s 590) från skattebonden Gudmund (d omkr 1564) i Dragaryd, Kånna i Småland, som var far till kontraktsprosten Erlandus Gudmundi (1554–1630) i Nor, Värml.

Dennes son Erik Erlandsson (1607–79) blev 1637 aktuarie i Åbo hovrätt och 1640 bergsskrivare i bergsamtet (bergskollegium). 1641 fick han den nyinrättade befattningen som syndicus (stadssekreterare) i Falun, vars ene riksdagsman han var 1642. Sedan Avesta blivit stad, var Erik 1642–72 den förste justitiarien (kämnärsrättsordföranden) där, varjämte han 1656–71 var lagförare eller landsdomare i Västerbergslagen och Västerdalarna och hade 1658–59 interimsvis samma befattning även i Österdalarna. En av hans döttrar blev farmor till Daniel Tilas. Sonen Johan Norlind (1646–94) efterträdde honom som landsdomare och blev 1682 häradshövding i Västerbergslagen och Västerdalarna. En annan son var biskop Daniel Nordlindh (se ovan), vars dotter blev stammoder för släkten Adlersparre (bd 1).

Erik Erlandssons tvillingbror kontraktsprosten magister Gudmund Norenius (1607–75) i Gillberga, Värml, som var riksdagsman 1652, var far till sedermera hovrättsrådet Gudmund Nordberg (1656–1739), som adlades med namnet Löwenhielm 1725 och blev stamfar för denna ännu fortlevande ätt (bd 24). Dennes bror kontraktsprosten magister Petrus Nordberg (d 1727) i Frändefors, Älvsb, som var riksdagsman 1697, var far till Johan Henrik Nordberg (1686–1739), som deltog i A L Lewenhaupts (bd 22) fälttåg 1708, sårades i slaget vid Helsingborg 1710, var med på fälttågen mot Norge 1716 och 1718, blev major 1720 och adlades med namnet Nordenborg 1726 och ej hade några barn.

Gudmund Norenius' och Erik Erlandssons äldre bror Matthias Norenius (1605–80) efterträdde fadern som kh i Nor och blev honorärprost 1667. Bland hans söner var akademibokbindaren Sven N (1647–1710) i Lund och stadskirurgen och rådmannen i Karlstad Matts Norén (1660–1736). Deras äldre bror rådmannen i Sthlm Arfwid N (1645–1709) var far till inspektören över Danviks hospital Matthias N (1668–1740), som 1740 fick rådmans n h o v; en jämförelse av hans namnteckning i Biographica, RA, med B 29 i KB visar, att det är han och ej hans farfar (så Beckman) som ägt denna handskrift av det s k Rosengrenska lagförslaget. En bror var också löjtnanten Daniel N (1643–77), som var far till rådmannen och stadssekreteraren i Karlshamn Lars N (1666–1720). Ytterligare en bror var stads- och slottskirurgen i Varberg Johan N (1653–1715), som var far till Lars N:s svärson stads- och slottsfältskären Matthias N (1678–1752) i Karlshamn. Bror till Daniel, Arfwid, Sven och Johan N samt Matts Norén var också slottsbokhållaren och mantalskommissarien i Örebro Erik N (1651 –92), vars son rådmannen i Karlskrona Erik Noréen (1692–1760) blev far till borgmästaren i Vimmerby Erik Norén (1732–1811), som var riksdagsman 1769–70 och 1778–79.

Som kh i Nor efterträddes Matthias Norenius av sin äldste son, sedermera kontraktsprosten magister Erland N (1641–97), vars son borgmästaren i Gamlakarleby Erland N (1689–1766) var riksdagsman 1740–41 och 1742–43. Den senares äldre bror löjtnant Elias N (1681–1709) stupade vid stormningen av Veprik i Ukraina. Deras äldste bror, kontraktsprosten magister Axel N (1674–1750) i Nyed, Värml, var riksdagsman 1719, 1720 och 1727, gifte sig med en brorsdotter till biskop Matthias Iser (bd 20, s 49) och blev morfar till astronomen och matematikern kanslirådet Bengt Ferrner (bd 15). Som kh efterträddes han av sin son magister Johan N (1709–62). Elias N:s tvillingbror brännvinsbrännaren Matthias N (1681–1740) i Sthlm var farfar till kanslerssekreteraren vid UU Johan Eric N (1750–1812), vilken 1795 fick kansliråds n h o v.

Axel, Matthias, Elias och Erland N:s yngste bror, kontraktsprosten magister Erik N (1690 -1760) i Köla, Värml, var far till revisionssekreteraren och brukspatronen Johan Norén (1727–1806), som 1771 adlades med namnet Nordenfalk och blev stamfar för denna ännu fortlevande ätt (s 212). Dennes yngre bror Erland N (1730–89) blev på 1750-talet tygfabrikör i Sthlm och fick 1767 titeln direktör. Genom köp 1768 från sin hustrus styvfar Daniel Halenius (bd 17, s 771) och 1776 från dennes andre styvmåg Jacob Ephraim Clason (bd 8, s 557 f) – bror till Johan Nordenfalks hustru – kom han i besittning av järnbruket Utansjö i Högsjö, Ångermanland. Detta såldes 1816 av hans son Eric Noréen (1770–1832), som även ägde tegelbruket Högom i Selånger, Medelpad.

Johan Nordenfalks och Erland N:s äldre bror magister Sven N (1725–1807) efterträdde fadern som kh i Köla, blev honorärprost 1776, promoverades till teol dr i Uppsala 1779, blev kontraktsprost 1784 och var riksdagsman 1789. Enstaka rester av hans och hans fars arkiv finns i Karlstads stifts-och läroverksbibhs handskriftssaml: Biografi och genealogi, vol 30–32, Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Karlstad. Till hans efterträdare som kh utnämndes sonen Gustaf N (1764–1809), vilken emellertid dog, innan han hann tillträda. Den äldste sonen, tullinspektören över Värmlands gränstullar Eric N (1763–1841), som 1802 fick överinspektörs n h o v, var far till Sven Gotthard N (1788–1846), vilken deltog i krigen mot Norge 1808 och 1814 och i Tyskland 1813–14, blev major 1832 och fick avsked 1835. Han blev i äktenskap med en släkting av ätten Löwenhielm far till kommissionslantmätaren Erik Adolf N (1826–94), som var far till kapten Karl Arvid Emanuel N (1859–1919). Arvid N skrev Anteckningar om K Hallands regemente (f d Västgötadals) åren 1625–1910 (1911), Släkten N från Värmland och andra ofrälse ättlingar av Erlandus Gudmundi (1917) och Släkten Poignant (1919). Hos Sunne hembygdsförening finns ett ms av honom om alla personer i Sunne kyrkoböcker (Hedin). Han blev 1918 LSkS.

Arvid N:s äldre bror professor Adolf Gotthard N (N 1) var far till Ärland N (1888–1970), som blev biträdande arkitekt vid byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå 1925, intendent där 1927 och byrådirektör 1953. Bland hans restaureringsarbeten märks Venngarns slott vid Sigtuna, biskopshuset i Strängnäs, Drottninghuset i Sthlm, Läckö slott i Västergötland och ett hundratal landskyrkor. 1954 svarade N för Gbgs stadsbiblioteks utformning. Hans yngre bror professor Erik N (N 2) var far till länsantikvarien i Östergötland fil lic Sven N (f 1926).

Författare

HG-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Genealogica 109 (Ättartal af Daniel Tilas): Noors-stammen i Wermeland, RA; Karlstads stifts- o läroverksbibI:s handskr:saml Biogr m m, vol 11, Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Karlstad; Arvid N, Släkten N från Värmland o andra ofrälse ättlingar av Erlandus Gudmundi (1917); dens, Släkten Poignant (1919), s 127–151; Sv släktkal, 12 (1938; tr 1937); D T[ilas], Noors stammens i Wermeland Norlindske gren (1754); Örnberg, 6 (1890).

Gudmund i Dragaryd och Erlandus Gudmundi: I bd 24, s 594, anf källor.

Erik Erlandsson: RR 1671 aug-dec, f 762v, Svea hovrätts huvudarkiv B I a: 31, f 61, 33, f 82, o 34, f 105, Bergskolhs huvudarkiv D 1.12, p 100–101, RA; Bergskoll; BorgRP före frihetstiden (1933); S Engström, Häradsrättsarkivalier från Kopp i ULA (MRA 1928), s 142; K-G Hildebrand, Falu stads hist till år 1687, 1-2 (1946); Lags o doms; P Norberg, Avesta skola 1642-1872 (1924), s 17 f, 78 o 117; dens, Avesta under kopparbrukets tid, 1 -2 (1956); E Skragge, likpr över honom (1681); A W Westerlund, Åbo hovrätts presidenter, ledamöter o tjänstemän 1623–1923, 2 (1923).

Johan Norlind: RR 1671 aug-dec, f 762v, o 1682 juli-aug, f 692, RA; Engström, a a; Hildebrand, a a; H Lagergren m fl, Västmanlands-Dala nations album, 1 (1931–72); Lags o doms; Norberg, a a 1956.

Gudmund Norenius o Petrus Nordberg: I bd 24, s 594, anf källor.

Johan Henrik Nordenborg: Sköldebrevsamhen, RA; AdRP från o med år 1719, 4 (1878), s 235; T L Langer, Anteckmar om Carl XILs besök i Dalsland åren 1716–18 (1914), s 38 f; Lewenhaupt; W Stenhammar o R Stenbock, K andra livgre-nadjärreg (1941).

Matthias Norenius: I bd 24, s 594, anf källor; ISP.

Sven N: W Karlson, Bokband o bokbindare i Lund (1939).

Matts Norén: C E Nygren o L Dalgren, Karlstads stads hist, 1 -2 (1934–39); SLH 1:5.

Arfwid N: Biographica, Skol- o undervisningsväsen, vol 4: fasc 11:2: MathiasMorin m fl, RA; S E Bring, S:t Eriks bryggeri på Åsögatan (1939); C-F Corin, Självstyre o k maktpolitik inom Sthlms stadsförvaltning 1668-97 (1958), s 612, 644 o 668; StRR; Värmlands nation i Uppsala, 1 (1939-60), s 170 f.

Matthias N (d 1740): Biographica, RA; N Beckman, En handskr af det s k Rosengrenska lagförslaget (NTBB 1917); StRR.

Daniel N: C O Nordensvan, Värmlands reg:s (Närkes o Värmlands reg:s) hist, 2 (1904).

Lars N: H Rosengren, Karlshamns hist, 1–2 (1918-28); SjVerml.

Johan N (d 1715): Biographica, RA; J E Jönsson, Anteckn:ar till Warbergs fästnings hist (1872), s 76 f; SLH 1:3.

Matthias N (d 1752): Likv, RA; Rosengren, a a, 2; SLH 1:3.

Erik Noréen: Biographica, RA; J Bromé, Karlskrona stads hist, 1 (1930); S-Ö Swahn, Amiraler o andra (1935).

Erik Norén: S E Bring, Sv boklex 1700–1829. Riksdagshandkar (1961); P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760–66 (1953); B Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen 1710-1814 (1981); S Lindroth, VA:s hist 1739-1818, 1:1 o 2 (1967); Millqvist; F E Norén, Från forna tiders Vimmerby o Sevede (1936), s 58 f; SjBlek; Örnberg, 7 (1891).

Erland N (d 1697): Biographica, RA; Karlstads hm, 4 (1970); Värmlands nation i Uppsala från år 1595, 1 (1939-60), si 56 f.

Erland N (d 1766): Biographica, RA; H Björkman, Bouppt:ar i Gamlakarleby stad 1697–1800 (1935); BorgRP 7–8 (1975–82); Millqvist; G Nikander, Tidsskedet 1714–1808 (Gamlakarleby stads hist, 2, 1944), s 18 f o 26 f; O Nikula, Finländska borgare på 1700-talet i kamp för sina o ståndets privilegier (1978); B Steckzén, Västerbottens reg:s officerare till år 1841 (1955); A Söderhjelm, Jakobstads hist, 2–3 (1909-14).

Elias N: Lewenhaupt; Nordensvan, a a.

Axel N: J Häggman, Studier i frihetstidens försvarspolitik (1922), s 254; Karlstads hm, 3 (1968); Krok; N Lagerlöf, likpr över Axel Norén (u å); PrRP 5 o 7 (1975–80); SRA 2:2 (1913).

Johan N(dl 762): Karlstads hm, 3 (1968).

Johan Eric N: Biographica, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; J A Almquist, Sthlms stads brandförsäkringskontor 1746–1921 (1921); C Annerstedt, UU:s hist, 3:1–2, bih 4–5 o reg (1912–31); Carlander; J J Hedrén, Tal vid ... Johan Eric N:s begrafning (1812); I Hildebrand, Den sv kolonin S:t Barthélemy o Västindiska kompaniet fram till 1796 (1951); S Högberg, Matr över LPS 1766-1815 (1961); W Swalin, Bidrag till K M:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892).

Erik N (d 1760): Biographica, RA; Annerstedt, a a, 2:2 (1909), s 264; Karlstads hm, 3 (1968).

Erland N (d 1789): Biographica, RA; N H Qvist, Ådalen, 1–2 (1943-46); J A W[allensteen], Adl ätten Wallensteen (PHT 1903).

Eric Noréen: Bergskolhs skr till K M:t, vol 94: 20 aug 1804 o 99: 2 juli o 10 dec 1805, RA; S Humble, Tiden 1803-62 (Sundsvalls hist, 3, 1921), s5o31; Qvist, a a.

Sven N: T Andersson, Värmhs k hushålln: sällsk:s hist 1803–1903 (1903), s 15; Karlstads hm, 3 (1968); W Tham, Konung Gustaf III o rikets ständer vid 1789 års riksdag (1866), s 110.

Gustaf N: Andersson, a a; Karlstads hm, 3 (1968).

Eric N: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Andersson, a a; B Hesselman, Adolf Gotthard N död (ANF 42, 1926), s 84; Arvid N, Överinspektören Erik N (Värmland förr o nu 1913, s 30-48).

Sven-Gotthard N: Hesselman, a a; A Kindberg, Anteckn:ar om Värmlands fältjägare (1919).

Erik Adolf N: Ekstrand; Hesselman, a a.

Karl Arvid Emanuel N: S Bergh, SkS under första århundradet af dess tillvaro (HH 25. Bih, 1917); S Fröding-Torgny, Från Selma Lagerlöfs ungdom (Hågk o livsintr, 21, 1940), s 40; N Hedin, Välgörarinnan i det tysta (Hågk o livsintr, 21, 1940), s 185; K Hallands reg 1902–74. Biogr uppg:er (1974); E Lagerlöf, Glimtar från Mårbacka (Hågk o livsintr, 22, 1941), s 134; Arvid N, Anteckn:ar om K Hallands reg (f d Västgötadals) åren 1625–1910 (1911); C E Nygren, Biogr anteckmar öfver lärjungar intagna vid Karlstads h a l åren 1864–74 (1912); SPG.

Ärland N: W Eu[renius], Ärland N (SKL 4, 1961); M L[iljegre]n, Ärland N (SMoK 5, 1949); K Mandén-Örn, Drottninghusets byggnader (Drottninghuset 300 år, 1986); SFL 1941–50 (1953); G Sjöberg, Drottninghuset 1686–1936 (1940), s 246; Sv konstnärer (4. uppl, 1951); Sv TeknF; Väd 1971 (1970); Väv. Stor-Sthlm, 2. uppl (1962); Ärland N (SvD 24 sept 1970).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Noreen, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8341, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2019-07-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8341
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Noreen, släkt, urn:sbl:8341, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2019-07-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se