Noring, släkt



Band 27 (1990-1991), sida 529.

Biografi

Noring, släkt, härstammande från Sven N (1662–1723), vilken i sina självbiografiska anteckningar (X 240) som sina föräldrar uppger fältväbeln Peder Månsson och Christina Svensdotter i Gäsene hd, Nårunga församling och "Ehneby", varmed torde åsyftas Äne i Nårungas annexförsamling Kvinnestad, Älvsb. Denne faltväbel har ej kunnat återfinnas i KrA:s rullor och har identifierats (Kocken) med en kvartermästare Per Månsson, som stupade i slaget vid Lund 1676, efterlämnande en änka vid namn Anna Andersdotter. Denne bodde emellertid enligt rullorna i Rya, Murums sn, Älvsb. Henrik N:s uppgift, att Sven N enligt UUM 1684 skulle ha varit son till en "rusticus" (bonde) i Norgården i Äne, har ej kunnat verifieras vare sig där eller i Västgöta nations matrikel, varför hans slutsatser angående faderns identitet och genealogiska bakgrund saknar stöd i källmaterialet. Enligt hm var Sven N bror till kh Andreas Eneberg (1657–99) i Ekby, Skar.

Sven N:s avhandling De corporum naturalium mutationibus (1692) kritiserades av den grälsjuke professor Henrik Schütz bl a på grund av inslag av Cartesius' filosofi (Annerstedt), men han blev magister 1694, lektor i grekiska i Skara 1696, kh i Larv, Skar, 1706 (tilltr 1707) och prost 1710.1 sitt andra äktenskap – med en dotterdotter till biskop Andreas Omaenius i Skara – fick N sju till vuxen ålder levande barn, av vilka en dotter blev stammoder för släkten Brisman (bd 6) och en annan blev mormor till professorerna Adam Afzelius, Johan Afzelius och Pehr von Afzelius (alla bd 1). N:s son kramhandlanden Jonas N (1713–75) i Uppsala blev svärfar till professorerna Christopher Dahl (bd 9) och Gustav Flygare (bd 16, s 227).

Sven N:s övriga fyra söner blev präster. Av dem blev magister Sven (Svante) Af (1716–89) kh i Åsarp (nu Norra Åsarp), Skar 1757 (tilltr 1758), prost 1766, v kontraktsprost 1774 och ordinarie kontraktsprost 1780. Hans yngste bror, Carl N (1717–86) blev magister i Uppsala 1743, studerade därefter i Oxford och Cambridge samt vid franska universitet, var 1748 (tilltr 1749)–60 pastor vid sv församlingen i London och blev 1753 prost. I London satte han kyrkan i gott stånd, förskönade kyrkogården på egen bekostnad samt var hjälpsam mot sina landsmän, mån om de fattiga och så nitisk i förvaltningen av kyrkokassan att behållning för första gången kom till stånd. N:s morbror Lars Victorin hade i London haft stor framgång som järnhandlare och testamenterade vid sin död 1753 hela sin förmögenhet, 16 000 pund, till N, som därav delade med sig åt sina bröder och donerade 4 000 till UU för inrättande av Victorins sju stipendier vid Västgöta nation. Detta föranledde, att han 1755 promoverades till teol dr i Uppsala. Rester av N:s arkiv finns i UUB. För sin ende son, Carl N (1758–84), lyckades han utverka adlande med namnet Noringer 1761, men denne dog före fadern. I sonens namn köpte han 1765 säteriet Svansö i Bottnaryd, Jönk.

Jonas, Sven och Carl N:s bror Laurentius N (1711–57) blev magister i Uppsala 1740 och lyckades 1743 trots teologiska fakultetens motstånd med hjälp av universitetets kansler Carl Gyllenborg (bd 17) bli den förste docenten i denna fakultet. Efter misslyckade försök både i Uppsala och Lund att bli teol adjunkt gjorde han som stipendiat resor till England, Holland, Danmark och Tyskland, där han 1749 promoverades till teol dr i Göttingen. N fick 1751 fullmakt som överhovpredikant, blev 1752 teol lektor i Skara och kontraktsprost, fick högt röstetal vid biskopsvalet i Skara 1753, befordrades till förste teol lektor 1755 och var riksdagsman 1755–56. För de pengar brodern Carl lämnat honom av arvet efter morbrodern fick han 1756 K M:ts tillstånd att av sin svärmor, biskop Jesper Swedbergs adlade dotter, köpa säteriet Ranåker i Skånings-Asaka, Skar.

Hans postume son Lars N (1757–97) studerade medicin i Uppsala och Göttingen och blev efter hemkomsten känd som ögonläkare med starroperationer som specialitet. Dennes äldre bror Jonas Larsson N (1755–1823) blev efter tjänstgöring i kanslikollegium kommissionssekreterare i Haag 1784 och i Paris 1786 samt fick 1788 avsked och så expeditionssekreterares nhov, varefter han bodde på det från fadern ärvda Ranåker. Ms och samlingar av honom rörande tidens sv utrikespolitik finns i UUB och KB.

Själv amatörmålare var Jonas Larsson N i äktenskap med en syster till kommerserådet Jan Lamberg (bd 22, s 197) far till den begåvade amatörmålaren Clementine Wallin, f N (1796-1872), gift med domprosten i Skara Josef Wallin, och till den även som miniatyrmålare verksamme fänriken Timoleon N (1804-32). Deras bror Alexis N (1799-1844) blev magister i Uppsala 1827 och var sekreterare i Stuteriöverstyrelsen 1828–32 och i kommittén rörande anläggandet av ett stuteri på Ottenby kungsgård på Öland 1830, kopist i krigsexpeditionen 1831–36 samt utgivare av och redaktör för Tidskrift för hästvänner och landtmän 1831–34 och för Qvartalskrift för landt-bruk och husdjursskötsel 1836–41. Den omfångsrikaste av hans skrifter är Handbok i husdjursskötseln, 1–3 (1841–42). Efter flera resor till bl a England blev N förmedlare vid nu – tack vare hans entusiastiska agitation – hastigt ökande inköp därifrån av hästar, nötkreatur, får och svin till förbättring av aveln, särskilt vid större gods i Skåne. Som ryttare vann han segrar i kapplöpningar såväl i Sverige som i Tyskland och England. De sista åren av sitt liv var N arrendator av Klostergården vid Lund. 1841 blev han ledamot av LA och av Malm:s hushållningssällskap. N:s brorson kassören Alexis N (1831–1904) i Sthlm dömdes 1867 till två års straffarbete för den förskingring av 164 167 rdr som ledde till att handelshuset Tottie & Arfwedson så måste upphöra med sin verksamhet.

Laurentius, Jonas, Sven och Carl N:s äldste bror, regementspastorn Peter N (1709–46), var far till magister Pehr Ulrik N (1742–1810), vilken efterträdde sin farbror Sven (Svante) N som kh i (Norra) Åsarp 1791 (tilltr 1793) och blev prost 1802. Dennes yngre bror hovpredikanten magister Sven (Svante) N (1745–1807), kh i Ulricehamn, var far till kronolänsmannen Carl Wilhelm N (1802–68) i Ölme, Värml, vars son bokhållaren Ernst Mikael N (1849–1922) i Norrköping var far till gruvingenjören Henrik Vilhelm N (1889–1968) i Ludvika. Henrik N drev Blybergs porfyrbrott i Älvdalen, Kopp, och ägde Kaveltorps bruk i Ljusnarsberg, Ör. Bror till honom var gruvingenjören Lennart Magnus N (1898–1945). Lennart N var tillförordnad på en del av professuren i gruvbrytning vid KTH 1940–43 och l:e byråingenjör vid kommerskollegiets bergsbyrå från 1943.

Utan genealogiskt samband med ovanstående släkt var Anders N (f 1682), som var bergsfogde i Västerbergslagen 1730–50, och hans sonson konstmästaren i Nora och Linde Erik Wilhelm N (d 1780). Anders N:s far, brukspatronen Mathias N (1650–1715) på Stjärnfors i Ljusnarsberg, Ör, torde ha varit son till länsmannen Anders Larsson i Nor, Söderbärke, Kopp.

Något genealogiskt samband kan knappast heller ha förelegat med husmannen Per Perssons i Gissleberga, Norra Skrävlinge, Malm, son skräddarmästaren Knut Persson N (1821–94) i Malmö, som enligt kyrkoböckerna var far till Knut Gustaf N (1861–1937), enligt skvallret (UD; jfr Lindahl o Gür) hans hustrus son med läkaren Johan Henrik August Falck (bd 15, s 114). Gustaf N reste 1879 till Turkiet, där han övergick till islam, fick namnet Ali Nouri, gifte sig med en tunisisk prinsessa och blev turkisk generalkonsul i Rotterdam. På grund av påstådda förbindelser med det ungturkiska partiet avsattes han 1901 av sultanen Abdul Hamid II, mot vilken han sedan agiterade bla genom böcker och tidningsartiklar. Efter sultanens avsättning 1909 återvände han till Turkiet, där han efter namnreformen på 1920-talet antog namnet Dilmec.

Författare

HG-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Gruvingenjören Henrik N:s samkar o ms hos hans dotter fil mag Gunnel Björkman, Sthlm (mikrofilm i RA); disponent Sven N:s släkthist ms bl a hos förf i Brämhult (xeroxkopia i RA).

Sven N (d 1723): Rgk 1966:969, RA; X 240, UUB; C Annerstedt, UU:s hist, 2:1-2 (1908-09); N Beckman, Vår skolas hist, 1 (1926); A O Rhyzelii anteckmar om sitt lefverne (1901); El-genstierna; C T Kocken, Biogr uppg:er om officerare o likställda vid Västgöta kavallerireg 172192 (K Västgöta reg, 2, 1948), s 205; B V:son Lundqvist, Västgöta nation i Uppsala från år 1595, 1 (1928-46); Skara hm; UUM 1 (19001911), s 290.

Andreas Eneberg: Skara hm.

Jonas N: Beckman, a a; Lundqvist, a a, 2 (1947-69); [W Stålberg o P G Berg,] Anteckn:ar om sv qvinnor (1864).

Sven (Svante) N (d 1789): Kocken, a a; Lundqvist, a a, 2; Skara hm.

Carl N (d 1786): Biographica, Kanslikolhs skr till KM:t, vol 39: 1 dec 1748 o vol 71: 6 aug 1767, Sköldebrevsaml, RA; d:o, NordM; A guide to the materials for Swedish historical research in Great Britain (1958); Annerstedt, a a, 3: 2 (1914); Beckman, a a; Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män, 10 (1844); G W Carlson, Antecknar rör sv kyrkan i London (1852); [C E Eich-ho]rn, Karl N (NF, ny uppl, 19, 1913); S Evander, Londonsvenskarnas kyrka (1960); A Grape, Ihres-ka handskriftssamken, 2 (1949); A O T Heller-ström, Sv kyrkan (Sverige i England, 1923), s 122; H Hofberg, Sv biogr handlex, 2 (ny uppl, 1906); N R Hvalström, Minne af Carl N (1802); C V Jacobowsky, Svenskar i främmande land under gångna tider (1930); E Lewenhaupt, UUB:s bref-samhar (Bibliogr undersökn.ar tillägn Claes Annerstedt, 1914), s 205; Lundqvist, a a, 2; Å N[ils-son], Carl N (SMoK 5, 1949); J A Rehbinder, Matr öfwer Swea rikes ridderskap o adel ifrån 1755 till närwarande tid (1781); S Rydberg, Sv studieresor till England under frihetstiden (1951); Saml af testamenten o författn:ar om stipendier, gjorde af enskilde, för studerande vid k academien i Upsala (4. uppl, 1866), s 237-45; H Sjöstrand, Gamla gårdar i Jönk, 2:1 (1924), s 10.

Laurentius N: Inrikes civilexp:s registratur 1756:2, f 156 v-158, Allm verks skr till K M:t, vol 460: 4 april 1746 o 25 juli 1747, Ericsbergsar-kivets autografsaml, RA; Annerstedt, a a, 3:12 (1913-14); Beckman, a a; dens, Sven Hof (1923); C A Cornelius, Några bidrag till Upsala theologis-ka fakultets hist, 2 (1874), s 1116; Den swenska Mercurius, 3:1 (1757), s 238 f; G Gezelius, Försök til et biographiskt lexicon, 4 (1787); E Halenius, likpred över Lars N (1758); S Hof, Självbiogr (1949); ISP; Lundqvist, a a, 2; Skara hm; G Wengström, Carl Eric Bergquist (SBL 3, 1922), s 655; [P Wieselgre]n, Lars N (Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män, 10, 1844).

Lars N: Kammarkolks skr till K M.t, vol 314: 31" mars 1784, RA; A Baeckström, John Hall den infantile (PHT 1956); (J G Forssgren o C C Gjörwell,] Det lefvande Sverige uti förbindelse med det utslocknade Sverige, 1 (1798); Lundqvist, a a, 2; SLH 1:3-4 (1824-35).

Jonas Larsson N: P Sondéns ms K kansliets ämbets- o tjänstemän samt vaktbetjänte 17141801, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Broomé; Carlander; Carlsson, a a; [C Eichho]rn, Jonas N (NF, ny uppl, 19, 1913); Hotberg, a a; Kocken, a a; Lundqvist, a a, 2; A N[ilsson], Jonas N (SMoK 5, 1949); Presidenten baron E M v Nolckens ber om rikets tillstånd från 1719 till 1742 (HT 1889), s 76; C G Nordin, Dagboksanteckn.ar för åren 178692 (HH 6, 1868); SKL; [P Wieselgrejn, Jonas N (Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män, 10, 1844).

Clemenline Wallin, f N: F Boye, Målare-lexikon (1833); ISP; SKL.

Timoleon: Boye, a a; C M Carlander, Miniatyrmålare i Sverige (1897); E L[iljegren], Timoleon N (SKL 4, 1961); W Zettergren o H E Uddgren, K Bohusläns reg 16611920 (1922).

Alexis N (d 1844): Prot:utdrag från kammarexp, vol 3: 22 febr 1834, RA; E O Arenander, Nötboskapsskötseln (Upps.s k hushålln:sällsk 18151915, 2, 1916); dens, Svin- o fårskötsel (ibid); [C Eichho]rn, Laurentius Aemilius Alexis N (NF, ny uppl, 19, 1913); J Feuk, En sv legationspastors brev till sin biskop (PHT 1927); H Funkquist, Skånes fårskötsel från 1800-talets början till nuv tid (Skr utg av de skånska hushålln:sällsk:en med anledn av deras hundraårsjubileum år 1914, 3:3, 1919), s 65, 83 o 88; B Hildebrand, Carl Theodor Ekenstam (SBL 12, 1949), s 695; Hotberg, a a; E Insulander, Nötboskapsafveln (J A Almquist, Söd:s k hushålln:sällsk 18141914, 2, 1914); ISP; H Juhlin Dannfelt, LA 1813-1912 samt sv landthushålln:en under nittonde århundradet (1913); T Larsson, Reformen i brännvinslagstiftningen 185354. Förhistorien (1945); P-E Lindorm, Sthlm genom sju sekler (1951), s 233; N Lundberg o A Zachrison, Skånes svinskötsel från 1800-talets början till nuv tid (Skr utg av de skånska hushålln:sällsk:en med anledn av deras hundraårsjubileum år 1914, 3:3, 1919), s 1 f,4,6fol2; Lundqvist, a a, 3 (1975); Lundstedt; L Nanneson, Skånes nötkreatursskötsel från 1800-talets början till nuv tid (1914), s 21-24; Å Nilsson], Laurentius  Æmilius Alexis N (SMoK 5, 1949); O Ribbing, Axel v Fersen (SBL 15, 1956), s 759; C Sprin-chorn, Malm:s hushålln:sällsk:s hist (1922), s 61 o 81; H Stjernswärd, Skånes hästavel från 1800-talets början till nuv tid (1923), s 18; W Swalin, Bidrag till K M.ts kanslis personalhist efter 1809 (1892); K v Sydow, Älvsb:s hushålln:sällsk:s hufvudafdelning 182944 oÄlvsb:s norra hushålln:sällsk 18451912 (Älvsb:s hushålln:sällsk:s hist 18121912, 3, 1916); E Thyselius, Förteckn öfver komitébetänkanden afgifna under åren 180994 (1896); [P Wieselgre]n, Alexis N (Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män, 10, 1844).

Alexis N (d 1904): Justitierevisionens utslagshandl:ar i besvärs- o ansökningsmål 4 juli 1868: II, nr 675, RA; H Rosman o A Munthe, Släkten Arfwedson (1945).

Peter o Pehr Ulrik N: Lundqvist, a a, 2; Skara hm.

Sven (Svante) N (d 1807): Lundqvist, a a, 2; Skara hm; [A Westén,] Sv k hof-clericiets hist, 1:3 (1814).

Henrik Vilhelm N: P G Ekman, Henrik N (Döds- runor utg av Sancte Örjens gille, 6:29, 1969); Henrik N (SvD 17 febr 1968); G Indebetou, Bergsskolans i Filipstad elever 1830-1930 (1931); Väv. Svealand, 2. uppl (1964).

Lennart Magnus N: Lennart N (SvD 25 mars 1945);SvTeknF.

Anders o Erik Wilhelm N: Bergskoll.

Mathias N: Carl Henrik Carlssons utredn:ar, ink 9 mars o 30 juli 1990, SBL; H Carlberg, Ljusnarsbergs malmtrakt (1934), s 226; Västerås hm, 2:1 (1971).

Knut Gustaf N (AU Nouri): UD:s dossiersystem av år 1902, vol 3073 b, RA; O R Landelius' ut-landssv saml: Asien, pärm 3, SBL:s dep i RA; TU 85:28, KB; T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); Carlander; T Gur, Gustav N, svensken som sökte störta den turkiske sultanen (DN 17 jan 1988); G Jarring, Ali Nouri - alias Gustaf N, en viking i frack (Studiekamraten 1982); [C F Lindahl,] Sv millionärer, 8 (1903), s 46 f; P Mohn, Krumelur i tidens marginal (1961).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Noring, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8364, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2019-11-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8364
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Noring, släkt, urn:sbl:8364, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2019-11-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se