Biografi

Norlander, släkt, enligt obestyrkt uppgift (Örnberg) härstammande från en bonde Jöns i Norrhult, Hjorted, Kalm, som skulle ha varit far till Magnus N (1723–86). Denne arrenderade 1754–64 (Rgk) Totebo pappersbruk i Hjorted men har ej kunnat återfinnas i Hjorteds födelsebok. Från 1764 eller 1765 (mtl) arrenderade han av sin hustrus bror Lars Lemchen (bd 22, s 521) hälften av pappersbruket Skeen i Annerstad, Kron, som efter honom arrenderades av hans son Peter N (1759–1813). Denne var far till fabrikören Samuel N (1799–1863) i Skeen. Den sistnämnde var gift med en syster till Gunnar Olof Hyltén-Cavallius (bd 19).

Av deras söner emigrerade den yngste, jägmästaren Johan Magnus Thure N (1852–1910), 1885 till Nya Zeeland. En äldre son var Lars Gustaf Fredrik N (1848–1914), som utgav Katalog över Smålands museum (tills med G Södergren, 1874) och 1878 blev läroverksadjunkt i Umeå. Gustaf N publicerade även flera smärre genealogiska skrifter (jfr källförteckn:en nedan) och broschyren Starka verb i Västbo-målet (1913). Han har efterlämnat anteckningar såväl om småländska släkter (KrA, LUB och Landsbibi i Växjö) som om småländska dialekter (UUB o SA:s ordboksred:s bibi, Lund). Hans yngre bror Olof Samuel Gunnar N (1849–1939) var 1872–75 den förste ordföranden i Smålands landsmålsförening i Uppsala och publicerade i SvT 1875 uppsatsen Några ord om de i Upsala bildade landsmålsföreningarna. Gunnar N var 1876–85 föreståndare för Ör:s folkhögskola och 1896–1916 läroverksadjunkt i Oskarshamn. Hans språkvetenskapliga samlingar finns hos Dialekt- och folkminnesarkivet och Ortnamnsarkivet i Uppsala.

Gustaf, Gunnar och Thure N:s äldste bror, överste Carl Anders Henrik N (N 1), var far till Axel Porat N (1883-1948). Axel N blev kapten 1912 och var en av våra första ubåtschefer men övergick till reserven 1922 och befordrades till kommendörkapten av andra graden 1935. 1920–37 var han generalsekreterare i KAK. N var också ledamot av 1920 års automobilsakkunniga, 1927 års motorfordonssakkunniga och 1934 års vägtrafiksakkunniga. Tillsammans med A Hartelius utgav han Lagbok för motormän (7 upplagor 1923–34). Son till honom var professor Olof Porat N (N 2).

Bland Magnus N:s gesäller vid Skeens pappersbruk 1765–67 (mtl) var hans bror Peter N (d 1803, 73 år gammal), som från 1767 arrenderade Stjärnarps pappersbruk i Tönnersjö, Hall, vilket från 1794 ägdes av hans son Christopher N (1753–1833). Denne testamenterade bruket till sin bror hökaren och hovrättslikvidationskommissarien Jöns N:s (1751–1831) i Halmstad son Christopher N (1802–90), vilken kom på obestånd, så att bruket såldes på auktion 1838. Han blev senare bagare i Ahus, Krist. Den sistnämndes sondotter Anna Emilia Christina N (1877–1965) var föreståndarinna för det s k Adelsköldska folkbiblioteket i Alingsås 1913–50 och grundade på 1920-talet Alingsås museum, vilket hon förestod ända till 1960.

Från en bror till Christopher N d y härstammar en dansk släktgren.

Författare

HG-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: SjSmål; Örnberg, 2–4 (1886-88; tr 1885-87).

Magnus N: Kroms mtl 1765, f 327v, Rgk 889 o 898, RA; S Ambrosiani, Skeens pappersbruk (Sv pappers-tidn 1932, nr 16), s 540; Anrep, 1:3 (1875), s 61; P Johnsson, Annerstads pappersbruk vid Skeen (Industritidn Norden 1916), s 87; dens, Skeens pappersbruk (d:o 1936), s 273; L G F Norlander, Norrhult-släkten (PHT 1902); dens, Några småländska släktnotiser (1907), s 18 f; dens, Huvudgårdarna i Skeen (1910), s 6. Peter N (d 1813): Ambrosiani, a a, s 540 o 542; Anrep, 1:3 (1875), s 56 o 65; Johnsson, a a 1936, s 281; L G F Norlander, Några småländska genealogier (1905), s 19; dens, a a 1907, s 13 o 20 f; dens, Några småländska kulturbilder (2. uppl 1907), s 17 o 21; dens, a a 1910, s 6.

Samuel N: Anrep, 1:1 (1871), s 156; G O Hyltén-Cavallius, Ur mitt framfarna lif (1929); Norlander, a a 1910, s 7; J P Nyberg, Wieselska slägt-registret (1873), s 24.

Johan Magnus Thure N: S Aminoff, Svenskarna i Nya Zeeland (1988); Norlander, Några småländska släktnotiser, s 24; Samzelius; P Wilstadius, Smålands nation i Uppsala, 2 (1961).

Lars Gustaf Fredrik N: TU 7:85, KB; G Hedström, Sydsmåländska folkmål, 1 (1932), s XIV; E Kölgren, Läroverksmatr 1908-09 (1909); V Lj[ungfor]s, Gustaf N (PHT 1914); SPG; Wilstadius, a a; A Åberg, Enskilda arkiv i KrA (RA-nytt 1972, nr 4), s 12.

Olof Samuel Gunnar N: G A Aldén, Hemma o i Uppsala (1927), s 133 f, 137 o 235; S Fries, Smålands nations landsmålsfören (Natio Smolandica, 17, 1954), s 36 o 43; Gunnar N död (SvD 2 maj 1939); G Hafström, Nils Dacke före Dackefejden (PHT 1928); O Hoppe, Landsmålsföremarna i Uppsala 1872–81 (Nyare bidr till känned om de sv landsmålen o sv folklif, 2:1, 1885), s 4 f o 9; E Kölgren o C G Tengström, Läroverks- o semina-rie-matr 1914–15 (1915); SPG; Wilstadius, a a.

Axel Porat N: Sv pressarkivs klippsaml, vol 246, RA; Axel N död (SvD 22 jan 1948); Förteckn över stad utredmar 1904–45 (1953); GCI:s hist 1813-1913 (1913), s 370; A G[iron], Axel Porat N (SMoK 5, 1949); G H[ellström], Axel P N död (DN 22 jan 1948); [P Hård af Segerstad,] Minnen i röd mocka, av PIÄ (SvD 8 jan 1959); K sjökrigsskolan 1867–1942, 2 (1942); Väv. Sthlmsdelen (1945).

Peter N (d 1803): Halhs mtl 1768, p 795, o Kroms mtl 1765, f 327v, o 1767, f 464v, RA; G Lext, Bok o samhälle i Gbg 1720-1809 (1950); Norlander, a a 1902.

Christopher N (d 1833): G Clemensson, Statistiska uppgifter om sv pappershandel o pappers-tillverkn (En bok om papper tillägnad Carl Joh Malmros, 1944); Lext, a a; SjSmål.

Jöns N: Hantverkare o fabriker inom sv tobakshantering 1686–1915 (1950); A Westman, Ur Halmstads näringslif (Föreningen Gamla Halmstads årsb 1927), s 31; dens, Anteckmar till Halmstads hist (d:o 1936), s 47; dens, d:o (d:o 1937), s 13 o 21.

Christopher N (d 1890): Tönnersjö häradsrätts uppbuds- o lagfartsprot höstetinget 1838, nr 52, LLA; Clemensson, a a; SjGbg; SjSk2; SjSmål.

Anna Emilia Christina N: [T Ahlberg,] Unik kvinnoinsats gav Alingsås museum (SvD 12 febr 1960); Anna N (DN 16 juli 1965); C-T Fries, Sv biblioteksmatr 1949 (1949); Museichefs avgång chock för Alingsås (S-T 8 febr 1960).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Norlander, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8369, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8369
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Norlander, släkt, urn:sbl:8369, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-04-27.