Meriter

Nylander, Oscar Erik, f 30 jan 1885 i Linköping, d 11 dec 1958 i Nykvarn, Turinge, Sth. Föräldrar: byggmästaren Oscar Theodor N o Helga Sigrid Amalia Ågren. Mogenhetsex vid h a l i Linköping vt 03, inskr vid UU ht 03, språkstudier i utlandet 05, FK vid UU 31 jan 08, handelsstudier i Tyskland, England o Frankrike 08, sekr i Sveriges allm exportfören (SAE) 09, handelsattaché vid sv beskickn i Konstantinopel 13 juli 11–14, dir:assistent vid SAE 15, VD där 15–41, red o utgav Sv export 15–41, led av Sthlms frihamnskomm 16, av stadsfullm i Sthlm 17–19, av frihamnsnämnden 17–27, red o utg av Swedish export med efterföljare 17–42, led av AK 18–41 (led av AK:s tillf utsk nr 3 19–20, av bevilln:utsk 27–40, av utrikesutsk 41), av komm ang UD:s organisation o Sveriges representation i utlandet juni 18–mars 23, av komm ang revision av järnvägstrafikstadgan okt 19–jan 23, av sv hjälpkreditkomm juli 20–april 27, av komm ang kommersiell information nov 20–okt 21, av sv nationalkommissionen för internat näringsfrågor 21–41, av komm ang ny handelstraktat med Tyskland sept 25–mars 26, av komm ang ny handelstraktat med Frankrike juni 27–okt 32, av komm ang Sveriges representation i Syd- o Mellanamerika april 28–juli 29, av isbrytarsakk mars 29–febr 30, av 1932 års handelskomm jan 32–juni 37, av traktatberedn okt 32–dec 46, av exportkreditnämnden juni 33–41, av clearingkontoret juni 34–dec 41, av clearingnämnden aug 34–41, av kulturrådet 35–42, av högerns förtroenderåd 35–41, sakk vid utredn ang den sv sjöfartsnäringen juni 35–febr 36, led av 1938 års exportutredn juni–nov 38, av statens reservförrådsnämnd juni 38–dec 42, av statens handelskommission nov 39–april 42, av styr för valutakontoret febr 40–maj 42, landsh i Gotlands län 19 juli 41–51, ordf i Gotlands läns fornminnessällsk 41, i Fören Gotlands fornvänner 11 aug 41–27 febr 51, i Sällsk för gotl forskn 18 aug 41–51, i Gotlands läns hushålln:sällsk 41–51, i Utlandssvenskarnas fören 44–56, i 1945 års skärgårdsutredn juni 45–febr 48, i Gotlands läns lantbruksnämnd o företagarefören 48–51, i Hemslöjdsförb för Sverige 51–56, i Sv sångarförb 52–55, i Samf för sv folklivsforskn 52–57.

G 28 maj 1910 i Sthlm (enl vb för Uppsala) m Anna Eriksson, f 30 april 1887 i Uppsala, d 16 okt 1970 i Sthlm, Matt, dtr till fabrikören Johan Gustaf E o Johanna Johansdtr.

Biografi

Efter en fil kand-examen vid UU och handelsstudier utomlands anställdes Erik N i Sveriges allmänna exportförening. Ett par år senare for han till Konstantinopel som handelsattaché, men redan 1915 var han tillbaka i föreningens tjänst. SAE:s ställning var svag, och i slutet av 1914 tillsattes en utredning i syfte att effektivisera verksamheten. Utredare var S Edström, B Hay, S Wingquist och E Nordlund, och till dessa knöts N som direktörsassistent. Målet var att göra SAE till ett verkligt förmedlande centralorgan för alla frågor som rörde Sveriges export. Riktlinjer drogs upp, och föreningen omorganiserades. Redan året därpå utsågs den då endast 30-årige N till SAE:s VD med uppgift att realisera intentionerna.

SAE utvecklades också till ett centralt organ för sv utrikeshandel, och föreningen samarbetade nära med specialorganisationer inom handel, jordbruk och industri. När det gällde viktigare frågor ventilerades dessa ofta med t ex Sthlms handelskammare och Sveriges industriförbund. 1918 års försök att få till stånd ett exportindustrins centralråd och planerna på att utvidga föreningen till att även omfatta importen kunde dock inte genomföras. Viktig för informationsspridningen var den tidigare grundade tidskriften Svensk export; 1917 togs ett betydelsefullt initiativ då den engelskspråkiga Swedish export började utges med ett nummer i månaden. I denna informerades bl a om sv finansiella förhållanden och om marknadsläget för viktigare sv exportartiklar. En motsvarande tidskrift på spanska grundades 1921. En på ryska började utges 1926. Den lades emellertid ned i slutet av året.

Föreningen uppmärksammade i första hand de största mottagarländerna av sv varor, som England, Tyskland och USA, men strävade även efter att upparbeta intresse för sv produkter i t ex Ryssland som sågs som en viktig marknad. Vidare blev SAE en viktig remissinstans för regeringen, och N:s kapacitet utnyttjades i kommittéer och andra organ som behandlade handelspolitiska frågor.

Som exempel på N:s ansträngningar att underlätta för sv exportindustri kan nämnas att han under första världskriget i tidningsartiklar och föredrag pekade på behovet av att effektivisera utrikesförvaltningens konsulära verksamhet. N fullföljde detta med en motion i AK (1918:280) i vilken han yrkade på att såväl UD som den yttre representationen sågs över. Han menade att UD måste vara berett på de ökade kommersiella krav som krigsslutet troligen skulle innebära och förutsåg ett behov av bättre utbildade konsuler och diplomater, eftersom det sannolikt skulle bli konsulatväsendet som skulle bistå de sv företagen i dessas sökande efter nya marknader. Följden blev att regeringen 1918 tillsatte en kommitté med uppgift att undersöka UD:s organisation och den sv utlandsrepresentationen i synnerhet med beaktande av "de kommersiella intressenas oavlåtliga tillväxt i antal och politisk betydelse". I denna kommitté blev N ledamot. Året därpå framlade regeringen en proposition i frågan som i allt väsentligt byggde på kommitténs förslag. Denna ledde i sin tur till en genomgripande omdaning av UD och en utvidgning av den konsulära representationen.

Flera exportföretag visade ett tämligen ljumt intresse för denna utbyggnad, och det har gjorts gällande att N, som saknade egna praktiska erfarenheter av affärslivet, med sin bakgrund som handelsattaché och politiker såg något annorlunda på konsulatväsendets nytta för exportindustrin än flera representanter för denna. Därtill kom att SAE fungerade som något av halvofficiell mellanhand mellan exportföretagen å ena sidan och politiker och myndigheter å den andra (Håkansson, s 154 ff).

Givetvis medförde den säkerligen ibland inte helt lätta mellanställningen tidvis spänningar mellan intressegrupperna. Så diskuterades 1933, i samband med klagomål över handelsförhandlingar som förts med Polen, SAE:s och Industriförbundets verksamhet i relation till de stora exportindustriernas intressen. Missnöje med SAE yppades, och N:s positiva ställningstagande till ett antal protektionistiska motioner i riksdagen, där han representerade högerpartiet, våren året därpå bidrog till att försämra relationerna mellan högern och storindustrin (Söderpalm 1976, s 27).

Trots att N:s chefstid inföll under en i flera avseenden svår period lyckades N göra SAE till ett betydelsefullt centralt organ för sv utrikeshandel med ett nära samarbete med myndigheter, industri och andra organisationer inom handelns område.

Den andra fasen i N:s yrkesliv började när han i konselj på Särö 1941 utnämndes till landshövding på Gotland. N lämnade nu sina tidigare sysselsättningar för att odelat kunna ägna sig åt sina nya uppgifter. Mångsidigheten i landshövdingeämbetet intresserade honom, och särskilt uppmärksammade han jordbruket, sjukvården, kommunikationerna och icke minst Gotlands historiska särart. Som ordförande i flera hembygdsföreningar gjorde han stora insatser för fornminnesvården på ön.

Som länschef var N pådrivande och fordrande, enligt några lite för energisk. Själv såg N med viss förståelse på denna kritik men hävdade att han arbetade "inte av egoistiska intressen utan uteslutande av omtanke om Gotlands län och folk". Han ansåg det nödvändigt att vara pådrivande eftersom han tyckt sig se att Gotland stundom kommit i skymundan för andra län.

N gjorde många kraftfulla insatser för att åstadkomma en differentiering av det gotländska näringslivet och utförde ett betydelsefullt arbete som ordförande i hushållningssällskapet under en period av experiment och driftsomläggningar på jordbrukets område. Han sökte även få till stånd en regelbunden flygtrafik och en gotländsk rundradiostation, och inte minst medverkade han vid utbyggandet av landstingets sjukhus och undervisningsanstalter. N gjorde också stora insatser på det sociala området och intresserade sig för naturskydd och bygdekultur. Överallt där det var möjligt att få statlig ekonomisk hjälp var N angelägen om att påminna om Gotlands existens och hävda länets intressen – ofta med mycket gott resultat.

Författare

Marianne Holm

Arkivuppgifter

N:s handarkiv från tiden i SAE i dess arkiv, RA. Hans arkiv från landshövdingetiden i ViLA. – Brev från N i RA o i UUB (bl a till T Andrae).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Exportteknik. Efter tyskt mönster utarb för sv förhållanden. Sthlm 1911. 212 s. – Levantens handelsförhållanden, 1. Turkiet. Orienterande handbok för sv köpmän. Sthlm 1915. 200 s, 2 kartor. – Export- och importhandbok. Sthlm 1918. 303 s. (Av E Berg & N Janhekt under ledn av N; [pärm:] Sveriges allmänna exportförenings handböcker, n:r 2.) – Sveriges transoceana linjer. Sthlm 1918. 4:o. 101 s, 1 karta. (Av R v Rosen under överinseende av N; ibid, 3.) – Vår nationella ungdomsrörelse inför några aktuella nutidsproblem. Föredr ... hållet vid ... möte i Göteborg d 24 mars 1928. Sthlm 1928. 30 s. (Sveriges nationella ungdomsförbunds skriftserie nr 10.) – På kommersiell studiefärd i Sydamerika. Sthlm 1929. 4:o. 197 s. – Sveriges allmänna exportförening. Några ord om dess organisation o verksamhet. Sthlm [1936]. 11 s. [Anon.] – [Hemma och på resor] (Vänners hyllning till J. Sigfrid Edström på sjuttioårsdagen ..., Sthlm 1940, 4:o, s 500-503). – Axel Ax:son Johnson och Exportföreningen (Axel Ax:son Johnson på sextioårsdagen ... [red W Swahn], [Sthlm] 1936, 4:o, s 231 f; uppl makulerad). – Fosterön (Boken om Gotland, d 1, Visby 1945, 4:o, s 7–12). – Gotland (Natur på Gotland. Under red av Bengt Pettersson o K Curry-Lindahl, Sthlm 1946, 4:o, s 7–9). – Till Mårten Stenberger (Gotländskt arkiv, Meddelanden från Föreningen Gotlands fornvänner, 19, 1947, [Visby, tr] Lund 1948, s 9 f).

Redigerat: Svensk export, tidskr för sv industri o export utg af Sveriges allmänna exportförening. Årg 21–46, 1915–40. [Forts:] Svensk utrikeshandel, utg ... Årg 47–48:1–7, 1941–42. Sthlm. 4:o. (Huvudred o ansv utg.) – Swedish export, publ by the General export association of Sweden. Vol 1–24:1–6, 1917–40. Sthlm. 4:o. (D:o.) – Exportaciön de Suecia, publicado por Sveriges allm exportfören. Vol 1–20:1–6, 1921–40. Sthlm. 4:o. (D:o.) – Industrial Sweden. Edited for publication on the occasion of the Gothenburg tercentenary exhibition in 1923 by the General export association of Sweden. Gbg 1923. 4:o. LXXIX, 70, 104, 37, 25, 8, 18, 18, 8, 9, 12, 14 s, 2 kartor. (Huvudred tills med H Eneborg.) – Svedskoe obozrenie. Zurnal dlja ekonomiceskogo i kulturnago sblizenija SSSR s Sveciej. 1926: 1–4. Sthlm. 4:o. 8, 28, 40, 36, 32 s jämte annonser. (Red.) – Suecia, su vida industrial y comercial, publ por la Asociaciön general de exportadores de Suecia. Sthlm 1929. 351 s. (Huvudred.) [Andra utg:] Sweden to-day, a survey of Swedish industries publ by the General export association of Sweden. Sthlm 1930. 354 s. La Suéde, sa vie industrielie et commerciale édité par 1'Association générale des exportateurs suédois. Sthlm 1935. 352 s. – Modern Sweden. Publ by the General export association. Sthlm 1937. 470 s, 2 pl. (Huvudred.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Klippsaml i ViLA.

I Anderson, E N död (SvD 15 dec 1958); art:ar i H8D, årg 21, 1920, nr 24, o i SvD 29 jan 1945; E Carlquist, Solidaritet på prov (1971); Från fars o min tid. En bok om Gotland 1915–1970 (1972); K Hildebrand, SAE:s första halvsekel (Sv exports jubileumsnr 19 april 1937); S Håkansson, Konsulerna o exporten 1905–21 (1989); Sthlms stadsfullm 1913–1938 (1938); S A Söderpalm, Storföretagarna o det demokratiska genombrottet (1969); dens, Direktörsklubben (1976); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 1 (1988); E W[ästJb[er]g, Sveriges exportchef upplever sitt femte krig (Vecko-journalen 1939, nr 39).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Erik Nylander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8481, Svenskt biografiskt lexikon (art av Marianne Holm), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8481
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Erik Nylander, urn:sbl:8481, Svenskt biografiskt lexikon (art av Marianne Holm), hämtad 2024-04-26.