Anna-Maja Nylén

Född:1912-03-24 – Dalby församling (S-län), Värmlands län
Död:1976-02-27 – Lidingö församling, Stockholms län

Etnolog, Dräkthistoriker, Textilhistoriker


Band 27 (1990-1991), sida 719.

Meriter

Nylén, Anna-Maja, f 24 mars 1912 i Dalby, Värml, d 27 febr 1976 i Lidingö. Föräldrar: länsveterinären Jakob Theodor N o Johanna Theresia Hägglund. Studentex vid Kalmar h a l 26 maj 32, inskr vid StH 15 sept 32, FK 3 nov 34, FL där 6 nov 37, månadsarvodist (assistent) vid NordM 7 sept 38, amanuens där 1 jan 42, disp vid StH 21 maj 47, FD där 31 maj 47, intendent vid NordM 1 juli 47, led av styr för Hemslöjdsförb för Sverige 5770, v ordf där 6465, doc i nord etnologi vid UU 16 maj 57, förste intendent o förest för etnolog undersökn:n vid NordM 1 juli 6165, förest för textil- o dräktavd där från 65, led av styr för Sv hemslöjdsfören:arnas riksförb 6567. LGAA 75. Ogift.

Biografi

Som nybliven licentiat kom N till NordM, där hon från början knöts till dräkt- och textilavdelningarna. De flesta av hennes publicerade skrifter och uppsatser behandlade också dräkt- och textilhistoriska ämnen. I doktorsavhandlingen om det folkliga dräktskicket i Västra Vingåker och Österåker i Södermanland tillämpade hon för ett begränsat geografiskt område metoder som Sigfrid Svensson ett decennium tidigare infört i sitt banbrytande arbete om Skånes folkdräkter. Hennes forskningar gick här som eljest på djupet och syftade till att blotta de dolda motiven till människornas levnadsförhållanden. Den bredd hon ville ge dräktforskningen framgår också av den skickligt skrivna Varför klär vi oss (1962). "Bakom de korta analyserna här av historiska händelseförlopp, sociala sammanhang och psykologiska orsaker ligger ett imponerande vetande och en självdisciplinerad förmåga att hålla sig till väsentligheter. Nylén insåg dräktskickets nära sammanhang med samhällsliv och ekonomi, med prestige- och moraluppfattning" (Svensson).

N ådagalade också ett allmänt etnologiskt intresse och kunnande, bl a i uppsatserna Statliga regleringar inom ett etnologiskt fält och Svensk landsbygd i omvandling (Rig 1960 o 1964). Främst kom dock hennes etnologiska insikter och förtrogenhet med sv förindustriell folkkultur till uttryck i det monumentala verket Hemslöjd (1968), där hon med ett rikt bildmaterial och upplysande och väl avvägda kommentarer skildrade den sv handslöjdens tekniska och konstnärliga utveckling.

N fängslades även av de problem som sammanhängde med den sv landsbygdens djupgående förvandling, inte minst genom den odlade jordens oavbrutna minskning. Särskilt grundliga fältforskningar ägnade hon under många år fjällbyn Bruksvallarna i Härjedalen.

Som tjänsteman vid NordM utövade N en energisk och mångsidig verksamhet. Hon fick bred erfarenhet av museiarbete och intresserade sig därvid även för tekniska nyheter. N satte sin prägel på åtskilliga av museets permanenta utställningar och under hennes ledning inreddes på 1950-talet på Skansen den gamla gården från Ekshärad i Värmland. Sina förhoppningar att få färdigställa och trycka det stora forskningsmaterial hon sammanbragt hann hon dock inte realisera.

N var stridbar men hennes patos var äkta, och de åsikter hon förde fram var oftast väl grundade. Hon tvekade inte att ändra mening, och med åren blev hon mera tolerant mot oliktänkande. Trots sitt i grunden bestämda väsen kunde hon utveckla mycken charm, särskilt i umgänget med vänner, kolleger och meningsfränder.

Författare

Gösta Berg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några ord om spetsar (Broderier och spetsar, en utställning anordnad av Kalmar husmodersförening av S. H. R. o Fredrika Bremerförbundets Kalmarkrets, Rostad 1828 okt 1941, [katalog o soaréprogr,] Kalmar 1941, s 1317). Skansens herrgård (Studiekamraten, årg 23, 194], Sthlm, 4:o, s 184186). - Broderier 15001900. Utst i Nordiska museet sommaren 1942. Sthlm 1942. VII, 89 s, (32) s pl. (Tills med G Hazelius-Berg o E Strömberg; NordM.) Något om det folkliga dräktskicket i Västerbotten (Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok Västerbotten, årg 25, 1944, Umeå 1945, s 2743). Vingåkersdräkten (Vingåkers boken, d 1, Vingåker 1945, s 227-366). - Folkdräktens Törnrosasaga (Beklädnadsfolket, [årg 2,] 1945, Sthlm, 4:o, nr 1, s 8 f). Textil konst i Sverige (ibid, nr 5, s 7 9). Modedockan - modets despot (ibid, nr 10, s 20). Folkligt dräktskick i Västra Vingåker och Österåker. [Akad avh, Sthlm.] Nyköping 1947. 4:o. 261 s, 7 pl-bl. (Även: Sörmländska handlingar ... bidr till Södermanlands äldre kulturhist, n:r 13, o NordMH, 27.) 2. uppl Nyköping 1978. (Sörml handl 13.) Dräktskicket (Svensk bygd och folkkultur i samling, forskning och vård, under red av S Erixon o A Campell, d 2, Sthlm 1947, 4:o, s 65-76). -Stureskjortorna. [Rubr.] Sthlm 1948. 60 s. [Ur Livrustkammaren, vol 4, så.] Även: ... [Utgav] A.-B. Linnefabriken Merkur. [Gbg, tr] Sthlm & Gbg 1948. 60 s, (8) s pl.  Folkdräkter ... illustrationer efter dräkter i Nord museet ... Sthlm 1949. 79, (64) s. (Svenskt liv och arbete n:r 7.) [Ny utg:] Folkdräkter ur Nordiska museets samlingar. [Sthlm, tr] Lund 1971. 4:o. 184 s. (NordMH 77.) 2.-5. tr 1972, 1975, 1976, 1982. - Swedish peasant costumes. Sthlm 1949. 91 s. Broderier från herremans och borgarhem 15001850. Sthlm 1950. 87 s. (NordM.) - Folkdräkter (Svenskt husmoders lexikon, Uppslagsbok för hem o familj, bd 2, Sthlm 1950, 4:o, sp 253-257, 1 pl, sign A. M. N.; 2.-3. uppl 1951, 4. uppl 1952, 5. genoms uppl 1952, 6. uppl 1953, 7. genoms uppl 1954, 8. omarb uppl 1955, sp 8286, 9. uppl 1955, 10. omarb uppl 1959, 11., d:o 1963, sp 82-85, 12., helt omarb uppl: Husmorslexikon, 1963, 13. d:o 1964, [ny tr] 1966). Värendsdräkten och dräktskicket i Värend (Hyltén Cavalliusföreningen för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok ... utg av Kronobergs läns hembygdsförbund [omsl: Kronobergsboken], 1950, Växjö, s 33-49). Älgåskronan (Varbergs museum, årsbok, [1,] 1950, Varberg, s 712). Brudsmycken (Smycken i svensk ägo, Sthlm 1952, s 127 170).  Morgongåva (Oss emellan [utg av Skandia, försäkringsbolag], 1952, Sthlm, 4:o, s 92 f).  Älvrosgården (Skansens hus och gårdar, Sthlm 1953, s 107124; [omarb utg Sthlm, tr] Jönköping 1980, s 397421; föret, tills med C Westberg; tidigare sep: [rubr, Sthlm 1976,] 24 s, o övers: The Älvros farm, 24 s). Kring dräkt och stil (Bransch, tidskr för beklädnadsbranschen, [årg 21,] 1953, Skövde, 4:o, nr 3, s 8 f). Folkligt dräktskick i Småland (Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund, 26. Småländska kulturbilder, red: G Svanström, Jönköping 1953, s 88-99). - Ekshäradsgården. [Rubr.] [Sthlm, tr] Norrköping 1954. (4) s. [Anon, tills med K Sjöqvist; vägledning.] Bruket av folkdräkter i vår tid (Svensk bygd och natur, red J Nihlén, Gbg 1954, 4:o, s 311-319; 2. uppl 1955, s 330-338, 3.-4. uppl 1956, 1958). Nordiska museet och folkdräktsrörelsen (Hembygden ... utg av Svenska ungdomsringen för bygdekultur o Samfundet för hembygdsvård, 1954, Sthlm, 4:o, s 26). Trajes regionales suecos / Fatos regionais suecos (SvD 1954, no 304/12 (9/11). Ediciön especial para America del Sur / Edicao especial para a America do Sul, Sthlm, fol, s 54, 78). "Herrgårn" och bygden (Ekshäradsgården [omsl: En bok om Ekshäradsgården på Skansen], Sthlm 1955, s 2340). Inredningen av Ekshäradsgården på Skansen (ibid, s 87103). Svensk hemslöjd, ny og gammel. Kunstindustrimuseets udstil-ling nr. 488, 19 okt - 10 nov 1957. [Khvn 1957.] 40 s. (Tills med A Biörnstad, Sofia Danielson m fl.) Provböcker och mönsterböcker berättar om hemslöjd på herrgårdar och i borgarhem (Föreningen för svensk hemslöjd, Berättelse över verksamheten under år 1956, Sthlm 1957, [omsl,] s 1524). Brudkrona från Sollerö (Dalarnas hembygdsbok, 1957, Falun, s 166 f). Textil slöjd (Rättvik, d 3. Folkligt kulturliv, organisationer, Rättvik 1959, s 145-169). Förkläde (Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, vol 5, Malmö 1960, sp 128 f; 2. oplag (Fotogr optryk) [Khvn] 1981: Kulturhistorisk leksikon for nord middelalder ...). Till trasmattans historia (Mönsterblad utg av Föreningen för svensk hemslöjd, Kartong 15. Mönster för trasmattor, Sthlm 1960, s 6 f [text till lösa pl]). Hemslöjd och kulturmiljö (Föreningen för svensk hemslöjd ... Berättelse ... 1959, tr 1960, s 3-20). - Made by hand (Kontur, publ by Svenska slöjdföreningen, 9, 1960, Sthlm, 4:o, s 49-53). - Nordisk tradition i estlandssvenska folkdräkter (Kustbon, organ för Estlandssvenskarna i Sverige, årg 17, 1960, Sthlm, 4:o, nr 2, s 2-5). Fashions. The unkindest cut (Industria international 196061, Sthlm 1960, 4:o, s [86, i fingerad tidskr: Gazett, the occasional newsmagazine vol 1, no. 1, Anytime 1663]; anon). Tradition och nutid. Sthlm 1961. 34 s. [Utvidgat sep tr ur Fataburen så.] Kleidung (Schwedische Volkskunde: Quel-len • Forschung • Ergebnisse, Festschrift fur Sigfrid Svensson ..., Sthlm ... 1961, s 343367). Skåderätter (julstämning, 1961, Sthlm, [omsl,] fol, s 10, 39). Varför klär vi oss. Kring dräktens roll förr o nu. Västerås 1962. 143 s. [Omtr härur:] Som man är klädd blir man hädd. Sthlm 1975. 66 s. ([Omsl:] Institutet för folklivsforskning, Skrifter.) 2. uppl 1978. - Ett år i Sverige. 1963. A year in Sweden ... [Almqvists & Wiksells väggalmanacka.] Upps 1962. Fol. 12 färgpl, 4 s. [Föret; introduktion o bildtexter tills med I Wintzell.] Historiskt om vitbroderi (E Svennås, Brodera vitt på vitt Västerås 1962, s 412; 2.-4. uppl 1964, 1967, 1969; övers: Borduren wit op wit, Wageningen [1972], s 49: De geschiedenis van het witborduurwerk). Huvudbonad (Kulturhistoriskt lexikon ..., 7,1962, sp 149-152; 2. oplag ... 1981). Traditionsforskning rörande högtidsseder (Arte et marte, meddelanden från Riddarhuset ..., årg 17, 1963, Sthlm, 4:o, s 26-30). Historien kring en knapp (Stilmodellen, 1963, Sthlm, 4:o, nr 9, s 24 f). Aktuella museifrågor (Arkitektur, årg 63, 1963, Sthlm, 4:o, s 113 f). -Våra brödtraditioner (Älghultskrönika, årg 20, 1963, [Hohultsslätt, tr] Nybro, s 41-51). - Inledning (Sally Johansson, Knyppling. Utg på uppdrag av Föreningen Svenska spetsar, [Sthlm, tr] Borås 1964, s 712; 2. uppl s å, 3. uppl 1965, [ny tr] 1969, 4.-5. uppl 1970, 1972, 6. uppl 1976, 2.-3. tr 1979, 1981, [ny tr] så [1985]; övers: Kantklossen, Amsterdam 1972, s 914, 2. 6. tr 1973, 1975, 1977, 1981, 1983; Nypläys, Hfors 1980, s 79; mycket förk: Traditional iace mak-ing, New York ... [1974], s 5, anon). Histoire du costume suédois å travers les åges (Suéde d'au-jourd'hui, année 42, 1964, Paris, [även annan utg: Suéde d'aujourd'hui, Zweden vandaag, bi-mestriel/tweemaandelijks, 1964, Bruxelles,] 4:o, nr 2, s 3439). Kakbaket genom tiderna (Nya Sju sorters kakor, 300 recept på vetebröd, mjuka kakor ... av hushållslärarna på ICA provkök, 48. helt omarb uppl [Västerås, tr] Upps 1965, s 911; 49.-50. d:o 1966, 1967, 51. d:o 1969: Sju ..., 52.-55. d:o 1971, 1972, 1973, 1974, [ny helt omarb uppl:] ... 325 recept ..., Västerås (tr Aar-hus) 1975, s 7-10; 56. uppl, helt omarb, 1978, 57.-60. uppl 1978, 1980, 1980, 1985). - [Ra-sjonalisering av de forskjellige museers insam-lingsvirksomhet i vårt århundre (text; skriftligt inlägg)] (Skandinavisk museumsforbund ... Metet i Bergen 17.-21. juni 1963, Referat ... ved T Krohn-Hansen, Trondheim 1965, s 4447). "Kulturfixierung" und "Innovation" (Beiträge zur deutschen Volks- und Altertumskunde, 9, Hamburg 1965, s 722; tills med W Hävernick). Svensk slöjd 1966. [Rubr; omsl: En utställning på Nordiska museet. Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund.] U o [1966]. (16) s, (12) s annonser. [Anon; tills med I Wintzell.] Spetsknyppling, Gagnef (Dalarnas hembygdsbok, 1965, tr 1966, s 137). - Från bygemenskap till industrisamhälle (LKAB tidningen, årg 9, 1966, Sthlm, 4:o, nr 4, s 46). Dockor genom tiderna (L Lindström, Docklek, en bok om barnens lekar med dockor ..., Västerås 1967, s 519). Hemslöjd. Den sv hemslöjden fram till 1800-ta-lets slut. Lund 1969. 4:o. 421 s, 12 pl-bl. 2. uppl 1970. 424 s, 12 pl-bl. 3. uppl 1972. 4. uppl 1975. 2.-3. tr 1978, 1981. Övers: Swedish handcraft, Lund 1976, 428 s, 12 pl-bl, New York ... 1977; Suéden no dentö shukögei ..., Tokyo 1982, 412 s, 12 pl-bl. Ordnar och kunskapsbehov (Konstrevy, årg 45, 1969, Sthlm, 4:o, s 64 f). Hemslöjden som produktionsfaktor (Nyttoslöjd och konsthantverk kring Kalmarsund, en historik över Södra Kalmar läns hemslöjdsförening, Kalmar 1970, s 719). Investigation of a village in Norrbotten, 19634 (Wenner-Gren center, International symposium series, vol 13. The possibilities of charting modern life, a symposium for ethnological research about modern time in Stockholm March 1967, ed by S Erixon + .... Oxford ... (tr i Ungern) 1970, s 53-56). -Hemslöjdsrörelsen i dagens samhälle (Tidskrift för yrkesutbildning, Yrbi, årg 51, 1970, Ludvika, 4:o, nr 2, s 4650). Krusiduller. Sthlm 1971. 16 s. [Utställningskatalog, NordM.] (Tills med I Wintzell.) 8. Kläder (Arbete och redskap. Materiell folkkultur på sv landsbygd före industrialismen. Utg av N-A Bringéus, Lund 1971, s 207230; 2.-3. uppl 1973, 1976, 4. omarb uppl 1979, s 381 -404: 14. Kläder). Från trolovning till vigsel (Hertha, årg 58, 1971, Sthlm, 4:o, nr 3, s 913, 21). Folkdräkter (Vi, årg 58, 1972, Sthlm, 4:o, nr 50/51, [bilaga:] Vi-extra, fol, 1 bl). Kring Värmlands folkliga dräktskick (Värmland förr och nu, årg 71, 1973, [Karlstad, tr] Ystad, s 938). 1. Svensk dräktforskning - en översikt (Folklig dräkt. Utg av Sigfrid Svensson, Lund 1974, s 1129). 7. Förskinnet som bondeplagg (ibid, s 113124). 10. Dräktkonservatismen i V. Vingåker och Österåker (ibid, s 155168). 14. Värendsdräkten och dräktskicket i Värend (ibid, s 225235). 15. Folkdräkterna och folkdräktsrörelsen (ibid, s 236254). Broderitraditionen i Delsbo och dess bakgrund (N Brodén, Delsbosöm, Sthlm 1974, s 3944; 2. uppl 1979). Bruksvallarna i Härjedalen. En fjällby möter nutiden. Medd från en av Nordiska museets fältforskningsstationer (Saga och sed, GAA, årsbok 1975, Upps, s 5775). [Förord] (Sameforskning i dag och i morgon. Rapport från symposium rörande den samiska kulturen 1920 nov 1973 i Nord museet, Sthlm [omsl] uå [1975], 4:o [offsettr maskinskr], s 3). Bidrag i: Fataburen, 1941-43, 1948, 1954-55, 1958, 1961, 1963-65, 1967-68, 1970, 1972, [Sthlm,] Folkliv, [omsl: Tidskrift för nordisk etnologi,] T 6, 1942, 14/15, 1950/51, 26/27, 1962/63, 30, 1966, Sthlm 194267, 4:o, forts: Ethnologica Scandinavica, 1973, Lund, Livrustkammaren, bd 3: nr 9, 1945, 4: 8/9, 1948, 11: I, 1967, Sthlm, Svensk slöjdtidning, 1946, 1960-61, Sthlm, 4:o, Rig, 1938, 1943, 1948, 195052, 195456, 196061, 196364, 1970, 1972, 1975, Sthlm, Svenska museer, 1955, 1957, 195960, 1962, Sthlm, 4:o, Hemslöjden, 1962-63, 1969-73, 1975, Sthlm, 4:o, vidare Gotlands allehanda 3/7 1945, Visby, DN 9/2 1952 o 29/4 1958 samt S-T 19/9 1954 o 13/5 1963; bidragens titlar samt div duplic arb se bibliografi av Anita Larson i Rig, årg 60, 1977, s 5-9).

Källor och litteratur

Källor o litt: Ansökn:handl:ar, NordM:s arkiv, Sthlm.

G Berg, nekr över N (SvD 6 mars 1976); S Svensson, nekr över N (DN 6 mars 1976); UUM 19511960 (1975); I Wintzell, A-M N 19121976 (Fataburen 1976).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anna-Maja Nylén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8486, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2019-07-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8486
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anna-Maja Nylén, urn:sbl:8486, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2019-07-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se