Meriter

Näf (Neaf), Jacob, d hösten 1598 i Stora Tuna, Kopp. Föräldrar: John Neaf o Jonata Vischart (Fasti Skyttiani, s 16 f). Småsven hos Johan III åtminstone från sommaren 71 (Klädkammarens arkiv II A:34:5) o ännu 72 (d:o 35:1, f 47), ryttare senast 73 (KrA), hovjunkare åtminstone från okt 78 (K 15) o ännu 82 (RKB 55:6), fogde vid Johan III:s slott Örby (nu Örbyhus) i Vendel, Upps, senast 82 (Sandbergska saml YY), Erik Sparres ställföreträdare som ståth i Västmanland, Dalarna o Bergslagen 24 jan 83–92, häradsh i Dalarna o Bergslagen 29 mars 85 o ännu 96, fick fullm 29 juni 90 att hava alla bergsbruken i befallning o 22 okt 91 på "alla silver- o kopparbruk".

G senast 1575 (STb) m Karin Jacobsdtr, d 1 maj 1603 (Ehrenheim), dtr till sthlmsbor-garen Jacob Hampe (jfr Nordström), vars enda kända hustru hette Dordi (G 1 R; STb).

Biografi

Enligt ett brev från 1615 (Esplunda arkiv; tr Messenius 1616; och Fasti Skyttiani s 12–15) av konung Jacob av England och Skottland skall N ha härstammat från uppräknade skotska adelssläkter. Deras vapen har funnits på N:s numera endast genom en avbildning (Ihre; Boëthius) kända gravsten vid Stora Tuna kyrka.

N skall 1573 ha räddat sin landsman överste Archibald Ruthwen från att bli ihjälslagen av sitt krigsfolk, som misstänkte, att denne behållit för dem avsedd sold (Ödberg). I övrigt förekommer N under sina första år i Sverige förutom i konungens klädkammarräkenskaper och räntekammarböcker huvudsakligen i tänkeböckerna för Sthlm, där hans hustru ärvt jord på Södermalm, och där han 1575 bytte till sig en tomt i Gamla stan. 1582 (Sandbergska saml YY) hade N ett stenhus i Södra kvarteret i Gamla stan, troligen det stenhus vid Västerlånggatan som en arvinge sålde 1609.

1581 sändes N tillsammans med sedermera dalafogden Jöns Danielsson (Svinhufvud) av Johan III till Arboga för att skaffa prov på silvermalm, som påträffats i närheten av staden. Om bergsbruket handlar också de flesta av de många skrivelser han fick från konungen, sedan han blivit Erik Sparres ställföreträdare som ståthållare i Västmanland och Dalarna. Genom fullmakter 1590 och 1591 preciserades N:s verksamhet till bergsbruket, men några detaljer är ej kända. I ett brev av 3 sept 1591 (Sandberg FF 15829) kallar Johan III honom "överste befallning havande över våra silver- och kopparbruk". Redan under 1580-talet handlar många av kungabreven till N om leveranser av koppar. Hans utnämning till den förste häradshövdingen på länge i Dalarna och Bergslagen var endast en inkomstförläning. I fullmakten står nämligen, att N såsom utlänning icke var "förfaren" i Sveriges lag och därför i sitt ställe skulle sätta en rättvis och lagfaren man. Redan 1583 hade han fått k brev på hälften av alla sakören i samma område (Dalarnas landskapshandl 1586).

I Johan III:s begravningsprocession 1594 var N den ene av de båda personer som ledde den häst som bar Västmanlands vapen, medan hans son Johan hade motsvarande funktion för Dalarna (Vasagraven i Uppsala domkyrka). I övrigt är föga känt om hans verksamhet under åren närmast efter Johan III:s död 1592. N:s namn försvinner nästan helt från riksregistraturet och hertig Karls registratur. Enligt sedermera kyrkoherden i Leksand E Terserus' skildring av 1598 års oroligheter i Dalarna skall N efter Johan III:s död ej längre haft någon makt där. Två år före 1598, alltså troligen i samband med brytningen mellan hertig Karl och riksrådet 1596, skall han utan framgång ha agiterat mot hertigen inför de i Leksand församlade dalkarlarna.

Då konung Sigismund vid sin ankomst till Sverige utsände sina anhängare till de olika landskapen för agitation mot hertig Karl eftersommaren 1598, blev N en av de tre som fick Västmanland och Dalarna på sin lott (SRA). Detta tåg, som av eftervärlden kallats Näftåget, ledde till att de i Stora Tuna fängslades av dalkarlarna. N blev misshandlad och fick slutligen sin skalle kluven med ett svärd.

N:s sätesgård var åtminstone från 1584 (RR) Älvsjö i Brännkyrka vid Sthlm. 1590 (Dalarnas landskapshandl; Str domb) flyttade han till Oknö i Bondarnö (senare kallat Arnö) i Uppland (nu i Aspö, Söd), där han fått gårdar av Johan III 1581 och 1584, och där han bodde ännu 1596 (perg:brev). Båda innehades senare av hans svärson riksrådet friherre Johan Skytte, sedan Oknö en tid varit indraget till kronan som förbrutet gods. N:s ende son, den förutnämnde Johan N, befann sig en tid i Danzig men kom 1607 åter till Sverige från Kungsbacka med Karl IX:s lejdebrev. Så blev han ihjälslagen i Sthlm.

Författare

Hans Gillingstam

Källor och litteratur

Källor o litt: Pergibrev 30 jan 1596 (2 st); RR 1580–92, 1599, 1602, 1606–08; HKR 1592–93, 1596, 1598; Biographica; K 15: Mantalsreg 1571 eller 1572 o Hofförtäringen 1578; Str domb o rättegängshandl:ar, vol 24: Kopp: 1590; RKB 53:1, 54:1–2 o 55:6; Dalarnas landskapshandl 1586: 2A: Räkenskap, 1587:3A: Kopparboken, f 273, 1590:10A: Tionde- o saköreslängder, kvittenser, inventarier mm, f 154 o 156, samt 1591:1 A: Borns hyttegård. Mantals- o förtärings-reg, f 9, 11 f, 14 ff, 20, 23, 25, 29, 32-35, 37-41, 43 ff, 47 f, 52 ff o 56 ff; Upplands landskapshandl 1576:3: Tiondereg m m: odat brev av Johan III, o 1611:17: årl räntan: Johan III:s brev 11 juli 1589; Västmanlands landskapshandl 1583:9: årl räntan, f 5; Sandbergska saml FF 15829-15830, 15832, 15835 o 15838 f samt YY 9882; Red:koll:s arkiv F 1:174; Sv donationskontorets arkiv F I a:83; allt i RA. Klädkammarens arkiv II A:34:3, 34:5, f 18, 35:1, f 40v, 47 o 64v, 41:2, f 59, o 3, f 24, samt 42:4, f 20v, SIA. Militieräkn:ar 1569/8, f 12v, KrA. D 570 (sv övers av E Terserus' berättelse om Näf-tåget 1598) o 572 (densamma på latin), KB. Westinska saml, vol 315: avskr av äldre redaktion av Terserus' berättelse, UUB.

J E Almquist, Ätten Schack av Skylvalla 1372-1617 (SoH 1960); dens, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); I A[ndersson], Näftåget (Sv uppslagsbok, 2. uppl, 1952 21); J Berg o B Lagercrantz, Scots in Sweden (1962); T Berg, Johan Skytte (1920); J M Bergman, Beskrifn om Dalarne (1822), s 190–201; G Boëthius, Kyrkor i Falu domsagas södra tingslag (Sveriges kyrkor. Dalarne, 1:3, 1932); Confessio fidei (1593), f P ij v; C-F Corin, Från 1500-talets mitt till 1718 (Arboga stads hist, 2, 1978); E v Ehrenheim, Arnö kyrka (UFT 3, 1894–96), s 49, 53 o 57 f; Fasti Skyttiani, 2 (1787); T A Fischer, The Scots in Sweden (1907); A Fryxell, Berättelser ur sv historien, 4 (1900); Frälseg, 1:1–2 o 4:3 (1931-76); G Gezelius, Försök til et biograph lexicon öfver namnkunnige o lärde sv:e män, 2 (1779); C C:son Gyllenhjelm, Egenhändiga anteckn:ar rör tiden 1597–1601 (HH 20, 1905), s 282 f; GIR 24 (1906), s 522; E Hildebrand, Gustav Vasas söner (Sveriges hist till våra dagar, 5, 1923), s 295; H Hofberg, Sv biogr handlex, 2 (ny uppl 1906); J Ihre (resp M Diurdahl), Dissertatio historico-politica de tumultu Dalekarlorum vulgo Naeftoget dicto (1743); ISP; K Kumlien, Västerås till 1600-talets början (1971); B Lager, Sthlms befolkn på Johan III:s tid (1962); Lags o doms; S Lindroth, Gruvbrytn o kopparhantering vid Stora Kopparberget, 1–2 (1955); E Lyberg, Borns hyttegård samt styckegjutarna i Falun (Ur gamla papper om Falun o Dalarna, 2, 1944); H Marryat, One year in Sweden, 1 (1862), s 418-421 (sv övers Ett år i Sverige, 1, 1863, s 301 ff); B M[edi]n, J N (SMoK); J Messenius, Theatrum nobilitatis Svecanae (1616), s 148 ff; dens, Scondia illustrata, 8 (1702), s 62; N Nilsson, Esplunda arkiv (Samf Örebro stads- o länsbibl:s vänner. Meddel 29, 1962), s 77; dens, Förteckn över Esplunda arkiv (d:o, 31, 1964), s 50; F Nordström, Om Nils Pedersson Humble, borgmästare i Norrtälje (SoH 1952); R Ohlsson, Abraham Angermannus (1946); M A Sahlstedt, Stora Tuna ... (1743), s 205 f; Schlegel o Klingspor; N Segerstråle, Bondeska slott o gårdar genom tiderna (1947); SRA 1521-1718, 2 (1899), s 887, o 4 (1909-38), s 769 o 818 ff; STb, N F, 3 (1939), s 104, 156 o 287; d:o, 4–7 (1941–47); STb från år 1592, 1–4 o 8 (1939 - 66); A A v Stiernman, Swea o Götha höfdinga-minne, 1 (2. uppl 1836); S Tunberg, Sigismund o Sverige 1597-98, 2 (1918), s 38, 93, 96 ff, 157 o 215 f; [J G Wahlström,] J N, av -A-O- (Biograph lexicon öfver namnkunnige sv män, 10, 1844); Vasagraven i Uppsala domkyrka, 1 (1956); J Werwing, Konung Sigismunds o konung Carl den IX:des historier, 1 (1746); J A Widegren, Brännkyrka genom tiderna (1941); Västerås hm, 1:2 (1949); F Odberg, Om stämplingarna mot konung Johan III åren 1572–75 (1897), s 75, 131 o 216.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Näf (Neaf), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8517, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8517
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Näf (Neaf), urn:sbl:8517, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-19.