Henrik V Munthe

Född:1860-11-01 – Närs församling, Gotlands län
Död:1958-08-15 – Oscars församling, Stockholms län

Geolog, Statsgeolog


Band 26 (1987-1989), sida 55.

Meriter

7 Munthe, Henrik Vilhelm, brorsons son till M 2, f 1 nov 1860 i När, Gotl, d 15 aug 1958 i Sthlm, Osc. Föräldrar: handlanden Johan Magnus M o Elisabeth Charlotta Mathilda Klintberg. Mogenhetsex vid Visby h a l 13 juni 82, inskr vid UU 15 sept 82, FK 14 sept 85, FL 29 maj 89, amanuens vid mineral geolog instit 1 jan 90—1 sept 98, disp 18 maj 92, FD 31 maj 92, doc i geologi 27 juni 92—19 maj 00 (tjänstl från ht 98), tf prof i geologi o mineralogi periodvis sept 92—febr 97 varav sammanhängande från jan 95, allt vid UU, extra geolog vid Sveriges geol undersökn (SGU) somrarna 96 o 97, bitr geolog 1 april 98, vik geolog 19 dec 98, ord geolog 4 maj 99, statsgeolog 31 dec 14-30 juni 26, allt vid SGU, sekr i Geolog fören i Sthlm o red för fören:s förhandhar jan 04—13, prof:s namn 28 sept 17. — VA:s Letterstedtska pris 11, LVA 28, HedL av bl a Sv naturskyddsfören 34.

G 23 aug 1898 i Skara m Tora Ingegärd Walberg, f 30 juni 1875 på Karlsjö, Alseda, Jönk, d 24 jan 1962 i Sthlm, Osc, dtr till godsäg Herman Mathias W o Eva Maria Sofia Drakenberg.

Biografi

Henrik M kom med enligt egen uppgift släta skolbetyg till Uppsala men bedrev målmedvetet och framgångsrikt akademiska studier i naturvetenskapliga ämnen med tyngdpunkt i geologi och zoologi. Som nybliven FK utgav han de första i en med åren mycket lång rad av tryckta arbeten. Ett av förstlingsverken, som har titeln Om postglaciala aflagringar med Ancylus fluviatilis på Gotland (1887) — redan året dessförinnan hade M i en uppsats behandlat kvartära bildningar på Gotland — kom att bilda utgångspunkt för en huvudlinje inom M:s forskning, som via den stora, på ett otroligt rikt iakttagelsematerial grundade monografin Studier öfver Gottlands senkvartära historia (1910) leder fram till den 80-årige M:s "testamente" Om Nordens, främst Baltikums, senkvartära utveckling och stenåldersbebyggelse (1940). Sitt sista inlägg i den vetenskapliga debatten, kort men med bibehållen polemisk skärpa, gjorde M vid 97 års ålder (1957). Det rörde upptäckten av Ancylussjön och slöt ett vetenskapligt livsverk med ett tidsspann nästan utan motstycke. M:s namn kommer alltid att vara förknippat med utforskandet av Östersjöbäckenets geologiska historia i senkvartär tid. Redan tidigt hade man börjat göra sig föreställningar om den så uppenbara landhöjning, som försiggår utmed Bottenviken. Under 1700-talet var "vattuminskningen" respektive "den svenska vallens höjning" ett återkommande tvisteämne, omhuldat av naturforskare, historiker och teologer. Problemet fick stadga först sedan man vid 1800-talets mitt fått klart för sig, att inte endast Alperna varit nedisade utan att även norra Europa varit täckt av inlandsis. Isens småningom inträffande av-smältning var en komplicerad process, som i Östersjöområdet tog sig uttryck bl a i olikformig landhöjning och växlingar i vattenmassans volym. M var varken den förste eller den ende forskare, som sysselsatte sig med hithörande frågor. Han framstår dock odiskutabelt som en av det slutande 1800-talets och börjande 1900-talets centralgestalter inom sv kvartärgeologisk forskning. Hans originella bidrag till tolkningen av den postglaciala utvecklingen inom Östersjön och Bottniska viken är, såsom ovan antytts, påvisandet av att det Baltiska bäckenet under ett visst skede utgjort en väldig insjö med sött vatten, som efter avlagringar med sötvattensnäckan Ancylus Fluviatilis kallas Ancylussjön, och att de Ancylusförande avlagringarna med hänsyn till deras höjd över havet måste vara äldre än de redan tidigare kända marina Littori-na-avlagringarna men yngre än likaledes marina avlagringar med ishavsmusslan Yoldia (Portlandia) arctica.

I sin verksamhet som tjänsteman vid SGU tillvaratog M varje tillfälle att insamla nya data ägnade att belysa Sydsveriges nivåförändringar i allmänhet och de baltiska kustlandens och öarnas i synnerhet. Oberoende av varandra hävdade M och Lennart v Post att Ancylussjön under ett tidigt skede hade sitt utlopp mot Västerhavet genom den sk Svea älv med Sveafallet, avspeglande sig i väldiga kanjonbildningar och spolningsfenomen söder om Degerfors. Genom överstjälpning mot söder tog Ancylussjön efter hand sitt utlopp genom Öresund och de danska sunden. Mot M har riktats viss kritik för metodiska brister, särskilt i fråga om tidsbestämningar av och höjdvärden för de observerade strandnivåerna. Bakom hans detaljerade men ofta alltför småskaliga kartor med forntida kustlinjer inlagda döljer sig för mycket av subjektiva antaganden, hans talrika nivåförändringsdiagram är vanskliga att penetrera och framställningen bjuder stort läsmotstånd. Oavsett detta kvarstår den storstilade bild, som M tecknade av det Baltiska bäckenets senkvartära utvecklingshistoria, såsom i sina grunddrag oanfrätt men självfallet i många punkter både kompletterad och korrigerad genom den fortsatta forskningen.

Moräntäckta sedimentära avlagringar, således härrörande från tiden före den senaste (Weichsel-). nedisningen eller åtminstone före dess maximum, är kända från åtskilliga lokaler i Sverige. Sommaren 1889 utförde M kvartärgeologiska undersökningar i det norrländska kustlandet och observerade då i en tillfällig skärning på Härnön i Ångermanland en fossilförande mörk gyttja under moränlera. Han hade därmed gjort det första fyndet i vårt land av en interglacial (eller möjligen interstadial) avlagring. M publicerade sin upptäckt först 1904 och återkom till ämnet ännu så sent som 1946.

Ensam eller i samarbete med andra utgav M inte mindre än 20 geologiska kartblad, bland dem flera efter det att han pensionerats som statsgeolog. Kartor och beskrivningar är av mycket hög klass. I flera fall svarade M för både berggrundsdel och kvartärdel. Berggrunden behandlas habilt, men utvecklingen i kvartar tid och de minerogena jordarterna framställs av naturliga skäl med vida större auktoritet. För torvmarker och pollenanalys hade M mindre känsla och överlät gärna denna avdelning åt andra geologer. Den förklarande texten till kartbladen innehåller självfallet väsentlig lokal information, men därtill kommer ofta iakttagelser och tolkningar av principiellt intresse, gärna vidare utvecklade i särskilda publikationer. Ett i hög grad berikande inslag i kartbladsbeskrivningarna är den frikostiga illustreringen, i stor utsträckning med av M tagna fotografier. Här dokumenteras en nu radikalt förändrad landskapsbild. Som karterande geolog arbetade M i området vid Kalmarsund, i mellersta Västergötland samt på Gotland. Denna ö täckes in av 10 geologiska kartblad, av vilka 9 utgavs av M; det tionde och sista (1940) lades helt visst till hans besvikelse över på en annan bladgeolog. Mera isolerade står bladen Sövdeborg i Skåne och Mjölby i Östergötland. M:s bidrag till den geologiska kartläggningen av Sverige väger tungt, väl motsvarande ett ordinärt livsverk.

Även om M i första hand framstår som kvartärgeolog, bör man inte bortse från att han ägnade ett par väl utförda arbeten (1902, 1910) åt den gotländska silurberggrundens stratigrafi. Vidare kan nämnas de i relativt populär form hållna översikterna över Västgötabergen (1906) och Gotland (1925), den senare tillsammans med J E Hede och L v Post.

M var med starka band knuten till sin fäderneö. Han bestod den ett kärleksfullt studium, inte endast vad angår den rena geologin utan även andra, av denna avhängiga områden. Ett exempel är arbetet Drag ur Gotlands odlingshistoria i relation till öns geologiska byggnad (1913), vilket i någon mån bär prägeln av att vara tämligen hastigt hopkommet som specimen för en professur i geografi i Lund, som M nämnda år sökte men ej erhöll. Innehållet är ganska heterogent. Utom geologi, hydrografi och topografi berörs bebyggelsen från äldsta tid till slutet av 1800-talet, utvecklingen av jordbruk och stenindustri, befolkningsfrågor, kommunikationer m. m. Arbetet utmynnar i en plädering för en allsidig kulturhistorisk inventering av Gotland, inklusive upptecknande av "det säregna gutamålet". I skilda sammanhang dryftade M rent arkeologiska frågor, grundligast i den ovan citerade monografin av 1940. Flera uppsatser ägnade han åt s k sliprännor.

Under de tidiga studieåren hade M fått god skolning i zoologi, något som kommer till klart uttryck i hans skrifter. Särskilt foraminiferer, ostrakoder och mollusker, grupper av stor betydelse för kvartärgeologen såsom vittnesbörd om geologisk ålder, nivåförändringar och miljö, tilldrog sig hans uppmärksamhet. Hans arbeten rymmer även en mängd uppgifter om fynd i kvartära avlagringar av skelettdelar av fiskar, fåglar och däggdjur, bland de senare t ex mammut, uroxe, myskoxe och olika sälarter.

M var en ivrig förespråkare för naturskyddstanken om än i delvis andra termer än senare naturvårdare. Föga överraskande riktade sig hans intresse främst mot de geologiska naturvärdena på Gotland: klintar, rau-kar, grottor, isälvsdalar, flyttblock och glacialräfflor. Hans viktigaste bidrag är de båda naturskyddsutredningar, som han gjorde på uppdrag av K M:t, nämligen Strandgrottor och närstående geologiska fenomen i Sverige (1920) samt Sveriges raukar jämte exempel på pseudoraukar (1921), båda dessutom ett bevis for M:s förmåga till snabb och effektiv handläggning.

M var en kraftnatur både i fysisk och psykisk bemärkelse. Hans flit och arbetsförmåga tycktes vara obegränsade. Han var självmedveten, ej alldeles lätt att samarbeta med, nästan omöjlig att rubba från en en gång intagen ståndpunkt, därtill stridbar, vilket ledde till upprepade kontroverser med kollegor av facket. Han ställde omutliga krav på sig själv liksom på andra, mot vilka han kunde förefalla skoningslös i sin kritik. Men det var sakens bästa han hade för ögonen.

Författare

Gerhard Regnéll



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s arkiv innehållande ms, anteckn:sböcker, brevsaml samt konc på utgående brev i VA. Antecknar från M:s resor på Gotland i fören Gotlands fornvänner, Visby. — Brev från M i RA, UUB samt ViLA,

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Pteropoder i Upsala universitets zoologiska museum saml af kapten G. von Schéele, bearb. Sthlm 1887. 33 s, 1 pl. (VAH, Bihang, bd 13, afd 4 [Zoologi ...], n:o 2.) — Om postglaciala aflagringar med Ancylus fluviatalis [!] på Gotland (VA, Öfversigt af ... förhandlingar, årg 44, 1887, Sthlm 1887-88, s 719-732 [1888]). - Studier öfver Baltiska hafvets qvartära historia. 1. Sthlm 1892. 120 s. (VAH, Bihang, 18:2 [Kemi ... o be-slägtade ämnen], 1.) [Även: Akad avh, Upps, forts: Studien ... 1898.] — Meddelanden rörande Baltiska hafvets qvartära historia [referat av föredr 9/7] (Forhandlingerne ved de skandinaviske Naturfor-skeres 14 Made i Kjöbenhavn den 4—9 Juli 1892, Khvn 1892, s 441-443). - De yngsta skedena af jordens utvecklingshistoria med särskild hänsyn till Skandinavien och angränsande trakter. Upsala 1893. 20 s, 2 tab. (Sommarkurserna i Upsala 1893, grundlinjer till föreläsningar.) — Uber die soge-nannte "undre grålera" und einige darin gefunde-ne Fossilien (Bulletin of the Geological institution of the University of Upsala, vol. 1 (1892-94), Upps 18[93-]94, s 118-132; även sep, 1893, 15 s). — Den svenska hydrografiska expeditionen år 1877 under ledning af F. L. Ekman. Afd 3. Sthlm 1894. 4:o. 35 s, 1 karta. (VAH, [N F,] bd 27 [1895-96], n:o 2.) — Om fyndet af ett benredskap i Ancylusle-ra nära Norsholm i Östergötland (VA, Öfversigt, 52, 1895, tr 1895-96, s 151-177). - Till kännedomen om foraminiferfaunan i Skånes kritsystem [+] Till frågan om den baltiska Yoldiamergelns fauna. Sthlm 1896. 19 s. [Ur GFF s å.] (Meddelanden från Upsala universitets mineralogisk-geologiska institution, 19—20.) — Till frågan om foraminiferfaunan i sydbaltiska kvartärlager. Sthlm 1896. 14 s. (Ibid, 22.) — Preliminary report on the phy- sical geography of the Litorina-sea (Bulletin of the Geol inst ..., 2 (1894-1895), tr 18[95-]96, s 1-38). — Studien fiber ältere Quartärablagerungen im sudbaltischen Gebiete (ibid, 3 (1896-1897), tr 18[97-]98, s 27-114). - On the interglacial sub-mergence of Great Britain (ibid, s 369—411 [1898]). — Om ett fynd av piggvar i litorinalera vid Skattmansö. Sthlm 1900. 15 s, 2 pl-bl. [Ur GFF s å.] (SGU, Ser. C. Afhandlingar o upps, n:o 184.) — Några iakttagelser öfver Yoldiagränsen inom Norrbotten. Sthlm 1900. 22 s, 1 karta. (Ibid, 186.) - Kinnekulles jordarter (ibid, 172. G. Holm o H. M, Kinnekulle, dess geologi o den tekn användningen af dess bergarter, Sthlm 1901, 4:o, s 119—144, 1 karta). — Om faunan i Vestgötaslät-tens Yoldialera mellan Skara—Herrljunga och Ve-nern. Sthlm 1901. 46 s, 1 karta. [Ur GFF s å.] (Ibid, 187.) — Uber die Bewegungsrichtungen des Landeises uber die Insel Gotland (Bulletin of the Geol inst..., 5 (1900-1901), tr 1902, s 162-166 [i arb av C Wiman]). — Om nya däggdjursfynd i Sveriges kvartar. Sthlm 1902. 27 s. [Ur GFF s å.] (SGU, C, 190.) - Stratigrafiska studier öfver Gotlands silurlager. Sthlm 1902. 55 s. (Ibid, 192.) - Beskrifning till kartbladet Kalmar. Sthlm 1902. 119 s, 1 karta. (SGU, Ser. Ac. Kartbl i skalan 1:100000 med beskrifningar, n:o 6.) Härur: Inledande öfversikt öfver Kalmartraktens senkvartära historia [rubr; omsl: Kalmartraktens ...], 13 s. — Beskr till kartbl Ottenby. Sthlm 1902. 68 s, 1 karta. (Ibid, 7.) - Beskr till kartbl Skara. Sthlm 1903. 66 s, 1 karta. (SGU, Ser. Aa. Kartbl i skalan 1:50000 med beskr, 116.) — Beskr till kartbl Mönsterås med Högby. Sthlm 1904. 132 s, 2 kartor. (Tills med H. Hedström; SGU, Ac, 8.) — Om den submoräna Hernögyttjan och dess ålder. Sthlm 1904. 32 s. [Ur GFF s å.] (SGU, C, 196.) - Om ett fynd av kvartar myskoxe vid Nol i Bohuslän. Sthlm 1905. 19 s. (Ibid, 197.) - Beskr till kartbl Sköfde. Sthlm 1905. 158 s, 2 kartor. (SGU, Aa, 121.) 2. uppl: Beskrivn ... Skövde. 1928. 182 s, 2 kartor. (Tills med A. H. Westergård o G. Lundqvist.) — De geologiska hufvuddragen af Västgötabergen och deras omgifning. Sthlm 1906. 57 s, 1 karta. [Ur GFF s å.] (SGU, C, 198.) - Beskr till kartbl Falköping. Sthlm 1906. 115 s, 1 karta. (SGU, Aa, 120.) - Beskr till kartbl Tidaholm. Sthlm 1906. 156 s, 1 karta. (Ibid, 125.) — Beskr till kartbl Jönköping. Sthlm 1907. 166 s, 1 pl, 5 kartor. (Tills med A Gavelin; ibid, 123.) — Den skånska issjöfrågans innebörd. Sthlm 1907. 28 s. [Ur GFF s å.] (SGU, C, 207. Årsbok 1 (1907): N:o 4.) - Ett fynd af Ancylus-förande aflagringar i Närke. Sthlm 1909. 10 s>. (Ibid, 215. Årsb 2 (1908): 7.) - Om ett fynd av kolja i glaciallera vid Bellefors i Västergötland. Sthlm 1910. 8 s. (Ibid, 226. Årsb 3 (1909):9.) — The sequence of strata in southern Gotland. Excursion: B6, C2 (C3). Sthlm 1910. [Omsl.] 57 s, 15 pl-bl, 1 karta. [Omsl: d:o.] ([Liv-ret-guide des excursions en Suéde du XI" congres géologique international,] 19.) — Studies in the late-Quaternary history of southern Sweden. Excursions: (C2), C3, C5. Sthlm 1910. [Omsl.] 97 s, 13 pi-bl, 4 kartor. [Omsl: d:o.] ([Ibid, ] 25.) -Studier öfver Gottlands senkvartära historia. Sthlm 1910. 4:o. VIII, 213 s, 11 + 2 pl-bl, 1 karta. (SGU, Ca. Afh o upps i 4:o, 4.) — Hufvuddragen af Gotlands fysiskt-geografiska utveckling efter istiden (Ymer, årg 31, 1911, Sthlm, s 349-382, 1 karta). -Ett ovanligt högvuxet exemplar af en (Skogsvårdsföreningens tidskrift, årg 9, 1911, Sthlm, s 132-134). — En nyupptäckt intressant fyndort för in-terglaciala aflagringar i Berlintrakten (Populär naturvetenskaplig revy, årg 1, 1911, Sthlm, s 193— 199). — Excursion B 6. Town of Wisby and geology of its nearest surroundings, 22nd of August (Comp-te rendu de la XI :e session du congres géologique international (Stockholm 1910), Sthlm 1912, s 1299-1302). - Excursion C 2. Silurian strata of Godand, Dalarna and Wästergötland (ibid, s 1331-34). - [Excursion C 3,] Section B. Wästergötland—Småland—Östergötland (Guide 25.) / Section C. Gotland (ibid, s 1342-53). - Drag ur Gottlands odlingshistoria i relation till öns geologiska byggnad. Sthlm 1913. 4:o. III, 67 s, 2 kartor. (SGU, Ca, 11.) - Exempel på ovanligt skarpt glacialräfllad kalkstenshäll från Gottland. Sthlm 1913. 11 s, 1 pl. (SGU, C, 242. Årsb 5 (1911): 4.) — Några glaciofluviala erosionsformer på Gottland. En geologisk-geograflsk studie. Sthlm 1913. 44 s, 2 pl-bl, 1 karta. (Ibid, 249. Årsb 6 (1912): 3.) — Om några fågelfynd från senglaciala lager i Sverige. Sthlm 1914. 26 s. (Ibid, 263. Årsb 8 (1914): 4.) — Stora Karlsö topografiska och geologiska hufvuddrag ([Stora Karlsö (omsl),] Minnesskrift, under medv af flera personer utg af Karlsö jagt- o djurskyddsfören a.-b. med anl af dess år 1913 11/9 ett tredjedels sekel gamla bestånd, Gbg 1915, s 5-20). - Beskrivn till kartbl Sövdeborg. Sthlm 1920. 188 s, 14 pl-bl, 2 kartor. (Tills med H. E.Johansson & K. A. Grönwall; SGU, Aa, 142.) — Strandgrottor och närstående geologiska fenomen i Sverige. Naturskyddsutr. Sthlm 1920. 67 s, 29 pl-bl, 1 karta. (SGU, C, 302. Årsb 14 (1920): 4; även Kungl. jordbruksdep, 48.) — Sveriges raukar jämte exempel på pseudoraukar. Naturskyddsutr. Sthlm 1921. 39 s, 26 pl-bl, 1 karta. (Ibid, 303. Årsb 14 (1920): 5; även d:o, 49.) -Beskr till kartbl Burgsvik jämte Hoburgen och Yt-terholmen. Sthlm 1921. 172 s, 5 pl, 1 karta. (SGU, Aa, 152.) - Beskr till kartbl Mjölby. Sthlm 1922. 144 s, 2 pl-bl, 1 karta. (Tills med N. H. Magnusson & S Rosén; ibid, 150.) — Göteborgstraktens geologi (Skrifter utg till Göteborgs stads trehundraårsjubi-leum ..., 2. O Nordenskjöld mfl, Göteborgstraktens natur, Gbg 1923, 4:o, s 123-278, 4 kartor; tills med H. E. Johansson o R. Sandegren; även sep, 1924, 180 s, 4 kartor). - Beskr till kartbl Gotska Sandön. Sthlm 1924. 51 s. (SGU, Aa, 161.) -Beskr till kartbl Ronehamn. Sthlm 1925. 96 s, 1 karta. (Tills med J. E Hede o L v Post; ibid, 156.) - Gotlands geologi. En översikt. Sthlm 1925. 130 s, 6 pl, 4 kartor. (D:o; SGU, C, 331. Årsb 18 (1924): 3.) — Studier över Ancylussjöns avlopp. Sthlm 1927. 107 s, 4 kartor. (Ibid, 346. Årsb 21 (1927): 1.) - Beskr till kartbl Klintehamn. Sthlm 1927. 109 s, 1 pl, 2 kartor. (Tills med J. E Hede & G. Lundqvist; SGU, Aa, 160.) - Beskr till kartbl Hemse. Sthlm 1927. 155 s, 2 kartor. (Tills med J. E Hede o L v Post; ibid, 164.) - Beskr till kartbl Slite. Sthlm 1928. 130 s, 1 karta. (Tills medj. E Hede o G. Lundqvist; ibid, 169.) — Vägledning vid besök inom Ancylussjöns avloppsområde ("Sveapasset" i Degerforstrakten, Närke. Sthlm 1928. 29 s, 1 karta. — Vägledning vid besök i Fornsalens geologiska avdelning. [Rubr; omsl: Geologisk avd i Gotlands Fornsal. Vägledn.j" Visby 1928. 14 s. -Beskr till kartbl Katthammarsvik. Sthlm 1929. 120 s, 1 karta. (Tills med J. E Hede o G Lundqvist; SGU, Aa, 170.) - Några till den fennoskandiska geokronologien och isavsmältnineen knutna frågor. Sthlm 1929. 19 s. (SGU, G, 358. Årsb 23 (1929): 3.) - Nils Otto Gustaf Nordenskjöld ... (VAÅ, 1929, Sthlm (tr Upps), s 301-306, 1 pl). - En ny boplats från äldre stenåldern på Gotland (Fornvännen, årg 25, 1930, Sthlm, s 257-285; tills med Hans Hansson). — Några upplysningar till schemat över den senkvartära utvecklingen närmast av södra Sveriges baltiska områden (Fauna och flora, årg 26, 1931, Upps ..., s 41-44). - Beskr till kartbl Kap-pelshamn. Sthlm 1933. 129 s, 2 kartor. (Tills med J.. E Hede & G. Lundqvist; SGU, Aa, 171.) -Översikt över Sydbaltikums och Gamleby-bygdens geografiska utveckling efter istiden (Västerviks historia ..., d 1. H M o Hans Hansson, Förhistorisk tid [+] F Lindberg, Tiden 1275-1718, Västervik 1933, 4:o, s 5-16; Faksimiluppl [Västervik] 1979). — Om Gotlands s.k. svärdslipningsstenar (Ymer, 53, 1933, s 141-174). - Om slipblock och sliphällar i utomgotländska trakter (ibid, 55, 1935, s 37-62). - Beskr till kartbl Fårö. Sthlm 1936. 82 s, 2 kartor. (Tills med J. E Hede & G. Lundqvist; SGU, Aa, 180.) - Om Nordens, främst Baltikums, senkvartära utveckling och stenåldersbebyggelse. Sthlm (tr Upps & Sthlm) 1940. 4:o. 242 s, 16 kartor. (VAH, serie 3, bd 19, n:o 1.) - Något om kalkindustrien i Slite-trakten och dess export (Slite cement och kalk ab [omsl: En gotlandsindustri genom ett kvartssekel] 1917 1942 [Minnesskr utarb av Esselte Reklam ... i samarb med dir A de Jounge], Slite (tr Sthlm) 1942, 4:o, s 15-22). -Geologischer Bericht... die spätquartäre Entwick-lung im Gebiet von Gothem ... (VHAA, [Monografiserien, 30.] M Stenberger, E Dahr o H M, Das Grabfeld von Västerbjers auf Gotland, [Sthlm, tr] Lund 1943, 4:o, s 9-21). - Ur den gotländska kalkindustriens historia (MHoF, 13, 1943-44, Sthlm 1945, o i sep härur: H M, L. Way-Matthie-sen & Hans Hansson, Om kalkindustrien på Gotland, s 1 — 135, 5 pl-bl, 2 kartor). — När Östersjön var en insjö. [Rubr.] Visby 1945. (4) s. [Ur Gotlänningen 20/7 s å.] — Nya bidrag till kännedomen om Härnögyttjan. Sthlm 1946. 16 s. (SGU, C, 481. Årsb 40 (1946): 5.) — Ur Gotlands geologiska utvecklingshistoria (Natur på Gotland. Under red av Bengt Pettersson o K Curry-Lindahl, Sthlm 1946, 4:o, s 14—30; tills med H Lohmander). — Drag ur livet på en Hallute-gård i När under 1850-1870-talen (Svenska landsmål och svenskt folkliv, Tidskr Årg 71, 1948, Sthlm (tr Upps), s 85-117). -Beskr till kartbl Gränna. Sthlm 1951. 100 s, 2 kartor. (Tills med P Geijer, B Collini o R. Sandegren; SGU, Aa, 193.) — Lilla Karlsö i geologisk belysning. [Visby 1954.] 14 s. [Ur Gotlands allehanda s å.]. — On the development of the Baltic herring in the light of the late-Quaternary history of the Baltic (VA, Arkiv för zoologi..., ser 2, bd 9, Sthlm ... (tr Upps) 1956, s 333-341 [nr 10]). - Artiklar i: NF, Ny ... uppl, bd 15-18, 1911-13, 22, 1915, 37, 1925, Sthlm; STF:s resehandböcker; Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, bd 8, 1886, 11-12, 1889-90, 15-19, 1893-97, 21-24, 1899-1902, 26-38, 1904-16, 44-48, 1922-26, 50-54, 1928-32, 57, 1935, 76-77, 1954-55, 79, 1957, Sthlm; Sveriges natur, Svenska naturskyddsföreningens årsskrift, 1912, 1914, 1916-20, 1922, 1938, 1951 (årsbok), Sthlm; Gotländskt arkiv, meddelanden från Föreningen Gotlands fornvänner, 1, 1929, 5-6, 1933-34, 14, 1942, 16-18, 1944-46, 20- 21, 1948- 49, Visby; Gotlänningen 5/3 1919, 20/7 1945, Gotlands allehanda 3/ 3 1919, 12/3 1921, 16/8 1952, 24/3, 3/4 o 18/6 1954, 4/4 1957, Visby; titlar se förteckn av M i Sandegren, a a (GFF, bd 81, 1944), s 577-581, o korrigerad av B Stenberg i Lundqvist, a a (VAÅ 1963), s 493-502.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 17 mars 1916, nr 31 (ang professuren i geografi vid LU); Jordbruks-dep:s konselj akter 31 dec 1914, nr 28, 28 sept 1917, nr 19-20 o 4 juni 1926, nr 28; allt i RA.

Inbjudn till fil drsprom ... [UU] 30 maj 1942 (1942); G Lundqvist, H V M, minnesteckn (VAÄ 1963), o där anf litt; UUM (1896).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik V Munthe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8556, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerhard Regnéll), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8556
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik V Munthe, urn:sbl:8556, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerhard Regnéll), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se