Biografi

Murbeck (Muhrbeck), släkt, enligt obestyrkt uppgift härstammande från en från Flandern — där en stad Moerbeke finns — till Khvn inflyttad Johannes Matthias Mourbeque, som skulle ha varit far till en "mekaniker och arkitekt" Lorenz Muhrbeck i Skåne och farfar till släktens äldste dokumentariskt belagde stamfar, smedsmästaren Jöns M (d omkr 1735) i Karlskrona. Dennes son Nils M (f 1730; d tidigast 1766) inskrevs 1749 vid Lunds universitet och provtjänstgjorde 1750—51 i riksbanken men blev senare hovjägare ("bössespännare") hos kronprins Gustav. Han rymde undan sina fordringsägare till Skåne och Khvn och dömdes 1759 till döden för delaktighet i försök att anstifta uppror i Skåne. Efter benådning avfördes M till Sveaborg för livstids fängelse men frigavs redan 1762. En uppgift (Index över sv porträtt), att han skulle ha levat ännu på 1790-talet som "litteratör", har ej kunnat verifieras.

I ett tidigare äktenskap — med en dotter till kh Petrus Sporselius i Glömminge på Öland — var Jöns M far till kh Peter M (se nedan) och till kyrkoherdarna och magistrarna Justus Christopher Muhrbeck (1704—58) i Fosie, Malm, och Jöns Muhrbeck (1714—89) i Hemmesdynge, Malm.

Deras äldste bror, magister Lorentz Muhrbeck (1700—1769), blev superintendent i Karlskrona 1742 och teol dr 1745. Hans son Carl Fredrik Muhrbeck (1737—96) blev magister i Greifswald 1757, amiralitetspredikant i Karlskrona 1775, amiralitetspastor där 1792, titulär prost 1793, teol dr 1795 och biskop i Visby s å men dog före sin invigning. Hans efterlämnade bibliotek, som omfattade mer än 3 000 böcker och 63 handskrifter, bl a brev (jfr Pleijel) till fadern och predikningar av denne, donerades efter hans död till Västerås gymnasiebibliotek (nu Västerås stadsbibliotek) och är den största bokgåva denna institution någonsin fått. Andra söner var lektorn vid kadettskolan i Karlskrona magister Jonas Muhrbeck (1734-70) och Kilian Muhrbeck (f 1741, ej 1738; d 1796), som blev med dr i Lund 1768 och dog som praktiserande läkare i Demmin i Tyskland.

Deras äldste bror, Jöns Christopher Muhrbeck (1733-1805), blev magister i Greifswald 1757. Då den preussiska armén i början av 1758 hade sitt högkvarter där, gav han den sv överbefälhavaren G F v Rosen viktiga underrättelser om dess verksamhet. 1759—60 undervisade Muhrbeck i skrivning och räkning vid kadettskolan i Karlskrona. 1760 fick han fullmakt som adjunkt utan lön vid Greifswalds universitet på grund av de tjänster han gjort Sverige under kriget. Där undervisade Muhrbeck i matematik och filosofi, och 1763 lyckades han utverka full adjunktslön. 1767 blev han professor i moral (praktisk filosofi). 1792 förenades med denna professur professuren i teoretisk filosofi, och 1802 fick Muhrbeck kansliråds n h o v. Han blev som akademisk lärare främst känd som energisk förespråkare för den tyske filosofen Christian von Wolff. Såsom sådan kom han att bekämpa den vid 1700-talets slut frambrytande kantianismen. Han var far till med dr Julius Gustav Lorenz Muhrbeck (1770—1859), som övertog sin farbrors praktik i Demmin, och till Friedrich (Fritz) Philipp Albert Muhrbeck (1775-1827). Den senare blev magister och adjunkt vid Greifswalds universitet 1796 och gav sig därefter ut på resor. Därunder blev han i Jena bekant med filosoferna Schelling och Hegel, av vilkas idéer han blev en anhängare. Från 1800 gav Muhrbeck i Greifswald kurser som inledning till det filosofiska studiet samt föreläsningar i logik, antropologi, psykologi och naturrätt, och 1814 blev han eo professor där.

Utan påvisbart genealogiskt samband med ovannämnda personer var professor Svante Samuel M (se ovan), vars farfar, sergeanten Anders M (1791-1837), var son till artilleristen Börje Langberg (1763—1815) i Landskrona.

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Jöns M:s ursprung: Klercker-Matton-ska saml, KB; E Giilzow o H Ziegler, Die Familie Muhrbeck (Monatsblätter der Gesellschaft fur pommersche Geschichte und Altertumskunde, 43, 1929). - Jöns M: J Bromé, 1680-1790 (Karlskrona stads hist, 1, 1930); Kalmar hm, 4—5; A Rydberg, Peter M:s verksamhet i Skåne (1904), s 29; S-Ö Swahn, Från Kalvhagen till Alamedan (1939). — Nils M: Biographica M 18, Afldre] K[ommitté-arkiv] 60, vol 183, F o C G Silverstolpes ms Biogra-phisk M öfver bankens embetsmän o betjente (Genealogica 176 o Riksbankens ms 5:2), nr 390, RA; A Fryxell, Berättelser ur sv historien, 39 (1904); Index över sv porträtt 1500-1850, 2 (1939); Malmström; SjBlek; S Wieselgren, Sveriges fängelser o fångvård från äldre tider till våra dagar (1895), s 224. - Justus Christophcr Muhrbeck: Biographica M 18, RA; Lunds hm, 2:2 (1948); SjBlek. -Jöns Muhrbeck: Lunds konsistoriums skr till K M:t, vol 12: 20 juli 1757, RA; Lunds hm, 2:3 (1951); SjBlek. — Lorentz Muhrbeck: J A Almquist, Sveriges bibliogr litt, 2-3 (1906-12); W Anderson, Sv stadslif under 1700-talet (1912); H Bergeström, Christelig lik-predikan öfwer ... Lorentz Muhrbeck (1770); Biograph lexicon öfver namnkunnige sv:a män, 9 (1843); Bromé, a a; Broomé; Carlan-der; Framledne ... Lorentz Muhrbeck's lefwerne (Carlscronas wekoblad 1769, nr 24, Bihang); G Gezelius, Försök til et biograph lexicon öfver namnkunnige o lärde sv:e män, 2 (1779); Giilzow o Ziegler, a a; Index över sv porträtt 1500—1850, 2 (1939); Lunds hm, 5 (1858); d:o 2:2 (1948), s 71; H Pleijel, Herrnhutismen i Sydsverige (1925); A Roos' ant:ar om ordinarie amiralitetspredikanter i Karlskrona från omkr 1680 till omkr 1770 (PHT 1928); Setterdahl; SjBlek; Swahn, a a; dens, Gårdar o människor i det gamla Karlskrona (1937); C Tersmedens memoarer, 5 (1918), s 52 f. — Carl Fredrik Muhrbeck: Visby konsistoriums skr till K M:t, vol 4: 17 nov 1795, RA; Almquist, a a; Betänkande o förslag ang läroverks- o landsbibi (1924), s 250 f; Broomé; Carlander; Index över sv porträtt 1500-1850, 2 (1939); O W Lemke, Visby stifts hm (1868); Lunds hm, 5 (1858); Pleijel, a a; I Seth, Universitetet i Greifswald o dess ställning i sv kulturpolitik 1637—1815, Zusammenfassung o bilagor (1952), s 38; SjBlek; E Tegnér, KB:s saml af sv brefvexhar (1880). — Jonas Muhrbeck: Biographica M 18, RA; Anderson, a a; Seth, a a; SjBlek; W Sjöstrand, Grunddragen av den militära undervisningens uppkomst- o utvecklingshist i Sverige till år 1792 (1941). - Kilian Muhrbeck: Gulzow o Ziegler, a a; Index över sv porträtt 1500—1850, 2 (1939); Seth, a a; SLH 1:3 (1824). - Jons Christopher Muhrbeck: SRP uti utrikes ärender 1760, p 712 f, Allm verks skr till K M:t, vol 506: 26 nov 1778, Biographica M 18, Pommeranica, vol 282, Erics-bergsarkivets autografsaml, RA; E M Arndt, Erinnerungen aus dem äusseren Leben (1840), s 73; H Beug, Heinrich Ehrenfried Warnekros und die pommersche Geistesgeschichte in der 2. Hälfte des 18. Jahrhunderts (1938); D H Biederstedt, Nachrichten von dem Leben und den Schriften neuvorpomerisch-rügenscher Gelehrten seit dem Anfange des achtzehnten Jahrhunderts bis zum Jahre 1822, 1 (1824); Gulzow o Ziegler, a a; P Hadler, Zur Geschichte des Lehrfachs Philosophie an der Universität Greifswald (Festschrift zur 500-Jahrfeier der Universität Greifswald 17.10. 1956, 2, 1956), s 79; A Hoefer, Ernst Moritz Arndt und die Universität Greifswald (1863), s 31, 35; O Holmberg, Den unge Leopold 1756—85 (1953); Häcker-mann, Johann Christoph Muhrbeck (Allgemeine Deutsche Biographie, 22, 1885); J G L Kosegarten, Geschichte der Universität Greifswald, 1 (1857); M Reissland, Zu Ernst Moritz Arndts Tätigkeit an der Universität Greifswald (Festschrift zur 500-Jahrfeier der Universität Greifswald 17.10.1956, 1, 1956), s 203; Seth, a a, s 13, 38, 47 ff, 51-62, 64, 73, 81; dens, Universitetet i Greifswald o dess ställning i sv kulturpolitik 1637-1815 (1952); SjBlek; Sjöstrand, a a; U Willers, Ernst Moritz Arndt o hans sv förbindelser (1945). — Julius Gustav Lorenz Muhrbeck: Gulzow o Ziegler, a a; Seth , Universitetet i Greifswald o dess ställning i sv kulturpolitik 1637— 1815; dens, d:o, Zusammenfassung o bilagor, s 82. — Friedrich Philipp Albert Muhrbeck: Beug, a a; Gulzow o Ziegler, a a; Hadler, a a; Hoefer, a a, s 16; Häckermann, Friedrich Philipp Albert Muhrbeck (Allgemeine Deutsche Biographie, 22, 1885); Kosegarten, a a; Seth, a a, Zusammenfassung o bilagor, s 64. — Anders M: Arméns pensionskassas meritband, vol 71, f 152, 421, 527, vol 116, f 424, 426, KrA. — Börje Langberg: Generalmönsterrullor, vol 1736, KrA.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Murbeck (Muhrbeck), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8568, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2026-04-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8568
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Murbeck (Muhrbeck), släkt, urn:sbl:8568, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2026-04-15.