Meriter

Murbeck, Peter, f 25 april 1708 i Karlskrona, Ty, d 8 dec 1766 i Fridlevstad, Blek. Föräldrar: smeden Jöns M o Maria Sporselia. Studier för kh i Tyska förs i Karlskrona J F Franck, inskr vid LU 24 maj 23, prästv i Lund 3 juni 31, pastorsadjunkt hos kh L Biitzow i Caroli förs i Malmö o hans prebendeförs:ar Bjärshög o Oxie, Malm, komministeradjunkt i S:t Petri förs i Malmö 1 maj 33, pastorsadjunkt hos prosten J Rönbäck i Helsingborg o annexförs:arna Välluv o Raus, Malm, 1 april 36—38, nådårspräst o v pastor i Hässlunda o Katslösa, Malm, 1 okt 38, suspenderad av Lunds domkap för förseelser vid ämbetsutövn 21 april 41—25 april 46, huspräst o informator hos majorskan M C Cedercrantz på Gedsholm i Ekeby, Malm, 25 jan 41, sv högmässopredikant vid Finska förs i Sthlm 6 juli 46, pastorsadjunkt i Jakobs o Johannes förs 20 okt 47—50, komminister i Hedvig Eleonora förs 15 dec 49 (tilltr 1 maj 50), pastoralex 8 aug 60, allt i Sthlm, kh i Fridlevstad o Rödeby från 4 febr (tilltr 1 maj) 61.

G 1) 2 april 1733 i Nättraby, Blek, m Catharina Kragg, f omkr 1701, begr 19 jan 1744 i Ekeby, Malm, dtr till inspektören Petter Friedrich K; 2) 26 okt 1746 i Sthlm, Skeppsh, m Christina Maria Cederbeck, f omkr 1720, d 10 febr 1800 i Sthlm, Kat.

Biografi

M växte upp i en religiös miljö där luthersk ortodoxi bröts mot kravet på ett personligt och mer innerligt färgat fromhetsliv. Modern var prästdotter och fick se alla sina fyra söner vigas till prästyrket. Enligt vad M senare själv förklarade genomgick han under sina studieår en djup och för hans fortsatta liv avgörande religiös kris. Denna utmynnade i en upplevelse av väckelsekaraktär och gav M en känsla av kallelsevisshet som kom att forma hans personlighet och livsgärning.

Under sin verksamhet på olika platser i Skåne samlade M små skaror av anhängare som i likhet med honom själv vände sig mot ett stelnat och intellektualiserande fromhetsliv för att i stället betona vikten av en personligt tillkämpad kristendom. Det var framförallt enkelt folk ur städernas hantverkskretsar och från bondehemmen på landet som ur M:s flammande och på ett mustigt vardagsspråk hållna förkunnelse hämtade sin andliga näring. Tonen i M:s predikan och den fromhetstyp han representerade väckte dock misstänksamhet hos den rena ortodoxins försvarare bland så väl prästerskap som lekmän. M:s uppmaning till sina anhängare att samlas i hemmen for bön, psalmsång och samtal om vars och ens andliga erfarenheter ledde 1737 till att stadsfiskalen i Malmö till rådhusrätten inlämnade stämningsansökan mot M för misstanke om olovliga sammankomster, dvs brott mot konventikelplakatet. Efter en lång rättegång frikändes M, men denna process blev inledningen till åtskilliga kontroverser med domkapitlet i Lund vilka slutligen resulterade i att M suspenderades.

En avgörande betydelse för domkapitlets beslut fick händelser i samband med en visitation i Hesslunda i juli 1740. Samtidigt med visitationen pågick en långdragen religionsprocess mot M:s vän och ämbetsbroder Carl v Bergen, övertygad pietist och kyrkoherde i grannförsamlingen. Det andliga klimatet i pastoratet var inflammerat och känslorna överhettade. M kom att hamna i en häftig ordväxling med den visiterande prosten E Sinius. Under denna debatt hävdade M med iver den lagiska pietismens ståndpunkter. Incidenten resulterade i en kritisk rapport till domkapitlet som i sin tur förvägrade M en av honom starkt eftertraktad ordinarie tjänst i församlingen. M, vars ekonomiska ställning vid denna tid var pressad, fann dock en fristad som huspräst på godset Gedsholm.

Under de första månaderna 1741 fick domkapitlet ta emot åtskilliga klagoskrivelser från prästerskapet om M:s verksamhet vid Gedsholm. Detta föranledde slutligen kapitlet att genomföra en utredning angående M:s verksamhet och åsikter i trosfrågor, medan denne sammanfattade sina ståndpunkter i en "trosbekännelse". Denna skrift utgör ett viktigt dokument över den konservativa eller lagiska pietismens tankegods och ger en god bild av innehållet i trosriktningens opposition mot den rådande ortodoxin. Tillsammans med M:s publicerade predikningar kom självbekännelsen att få ett stort inflytande på det folkliga fromhetslivet i främst södra Sverige.

Efter en utredning som i dag ter sig närmast inkvisitorisk suspenderades M från all prästerlig ämbetsutövning i april 1741. De följande åren arbetade han energiskt på att få upprättelse och möjlighet att åter utöva sitt yrke. Detta förde honom åtskilliga gånger till Sthlm, där han blev introducerad i kretsen av meningsfränder. Här blev han även bekant och sedermera god vän med en annan av den sv pietismens förgrundsgestalter — Eric Tolstadius. När M fick suspensionen upphävd anhöll han om tjänstgöring i Sthlm.

I och med att M lämnade Skåne 1746 upphörde hans betydelse för pietismens spridning i landskapet. Även om han samlat många anhängare i de orter där han tjänstgjort och predikat lyckades han aldrig skapa någon enhetlig pietistisk rörelse i Skåne. Delvis kan detta förklaras av de hinder myndigheterna ställde i hans väg, men huvudanledningen bör nog sökas i hans personlighet. Hans obändiga natur stötte säkerligen bort många allvarliga sökare och han tycks ha saknat förmåga att se längre än till sin egen andliga livssfår. M:s storhet låg snarare i hans kvaliteter som väckelsepredikant än i hans andliga ledarförmåga.

Det andliga klimat M mötte i Sthlm skilde sig väsentligen från det han upplevt i Skåne. I det snabbt växande stödet för herrnhutismen såg det kyrkliga etablissemanget ett större hot mot trons enhet än vad pietismen någonsin utgjort. Detta hot personifierades främst i den svärmiske komministeradjunkten vid Storkyrkan Anders Carl Rutström. Mellan denne och M uppstod snart en djupgående antagonism såväl på det teologiska som personliga planet.

Efter ett initiativ av ärkebiskopen H Benzelius mobiliserades Sthlms prästerskap 1751 i en offensiv mot tidens dominerande irrlära. Då prästerna samlats inför konsistorium frågade M om han hade tillstånd att söka upp misstänkta herrnhutare och om han offentligt fick peka ut dem inför församlingen. M:s hätska inställning mot herrnhutismen förklarar det överseende konsistoriet visade gentemot M när klagomål mot hans förkunnelse dök upp även i huvudstaden. Så länge M visade nitälskan när det gällde att söka upp och tillrättavisa irrläriga kunde han räkna med etablissemangets stöd.

Efter att M under flera år predikat i de flesta av Sthlms kyrkor konsoliderades hans ställning 1750, då han utnämndes till komminister i Hedvig Eleonora församling. M hade då skapat sig ett rykte som kraftfull predikant, och åhörare från stadens alla församlingar drogs till hans kyrka när han höll gudstjänst och från predikstolen med stort patos rasade mot såväl stelnad "muntro" som svärmisk herrnhutism.

Det spända förhållandet mellan M och Rutström hårdnade med åren och utvecklades till en akut konflikt när Rutström 1758 utnämndes till kyrkoherde i M:s församling. Rutström, som var engagerad anhängare av hattpartiet, hade sina politiska kontakter att tacka för upphöjelsen. Efter tre år av ständiga stridigheter och i ett läge där förhållandena i församlingen blivit ohållbara räddades situationen av att M som fjärde provpredikant kallades till kyrkoherdebefattningen i Fridlevstad i Blekinge. Här verkade han med stor framgång till sin död. Med den trygga ställning som tjänsten innebar och med Fridlevstad som bas utövade M ett långvarigt och vidsträckt inflytande på fromhetslivet i Blekinge och sydöstra Sverige.

M fäste sitt namn vid filantropiska inrättningar såväl i Malmö som i Sthlm. I huvudstaden lade han 1747 grunden till en stiftelse för hjälplösa och sjuka. Nio år senare utvidgades denna med en skola för fattiga flickor. Den "Murbeckska inrättningen för fattiga flickor" existerar ännu (1987) under namnet Murbeckska stiftelsen.

I eftervärldens ögon har M kommit att framstå som en av 1700-talets färgstarkaste representanter för en pietistiskt inspirerad kristendom. Begreppet pietism är dock mång-fasetterat och rymmer inom sig en mängd olika uttryck för tidens opposition mot vad man uppfattade som en stelnande luthersk ortodoxi. Den riktning som M genom sin predikogärning gav uttryck för brukar kallas den lagiska eller konservativa pietismen. Han ifrågasatte aldrig ortodoxins dogmer. I alla de grundläggande momenten av den lutherska teologin följde han ortodoxins mönster. Skiljelinjen gick snarare vid fromhetslivets inriktning. I sin utförliga skildring av syndens makt i människors hjärtan, genom sina inträngande krav på ett personligt avgörande och betoning av återlösningen som en individuell upplevelse gav M uttryck för en fromhetstyp som kändes främmande och som ställde honom i opposition till det kyrkliga etablissemanget.

Författare

Björn Jordell

Arkivuppgifter

Predikmar av M i KB o LUB. - Brev från M i LUB (till A C Springer).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Herrans sätt att luttra sina utko-rade, förestäldt i en enfaldig Lik-prädikan, då Hedvig Eleonora; församlings ... kyrko-herdes ... Johan Göstaf Hallmans ... maka ... Agnes Regina Christiernin ... befordrades til sin hvilokammar ... den 22 Aprilis 1754. Sthlm 1754. 4:o. 78 s. [Nya uppl:] Carlscrona 1774. 75 s. 1829 [1830]. 72 s. -Fyra prädikningar. Carlscrona 1768. 4:o. 216 s. [Utg av H Bergeström.] [Nya uppl:] 1771. Calmar 1798. 4:o. 208 s. Christelige predikningar. 1818. 4:o. 162 s. Fyra predikningar. 2. uppl Carlscrona 1819. [Härur predikan på bönsöndagen övers:] Saarna rukous-sunnuntina, Pori 1851, 48 s. — P Muhrbecks catechetiska arbete. Carlscrona 1769. 473 s. 2. uppl: ... mindre catechetiska ... Fahlun 1849. 354 s. — Fortsättning af några tilförene censurerade, samt tryckte prädikningar. Sthlm 1773. 4:o. 293 s. [Anon, tillskr av Bygden.] — En christe-lig prädikan, på sjuttonde söndagen efter Trinita-tis. Carlscrona 1781. 4:o. 42 s. — Christeliga predikningar. Calmar 1783. 4:o. 676 s. 2. upl Carlskrona 1799. 4:o. 442, [tillägg med 7 predikn:] 208 s. [Ny uppl] Calmar 1825[-26]. 4:o. 340 s. - Christeliga predikningar. Calmar 1785. 4:o. 934 s. — Christelige predikningar. Carlscrona 1785. 4:o. 347 s. — En christelig högmässo-prädikan på tredje söndagen i fastan ... sedermera utg af några dess åhörare ... Carlskrona 1800. 4:o. 28 s. 2. gången uplagd 1801. 4:o. 27 s. — Fyra kristeliga predikningar och tvenne bibliska kapitel, förklarade ... sedermera utg ... Karlskrona 1802. 4:o. 140 s. — P Murbecks catechetiska arbete, förestäldt ungdomen, som första gången skulle begå den heliga nattvarden ... [Även kallat M:s stora catechetiska arb.] D 1-2, 6. 1802-06. [3-5 troligen ej utk.] 1. ... Det första hufvudstycket, som handlar om de heliga tio budorden eller Lagen. Carlskrona 1805. (16), 857 s. 2.-4. uppl okända. 5.-6. uppl 1827, 1849. 744 s. [Nya uppl:] Förklaring öfver Guds hel. lag eller de tio budorden föreställd ungdomen ... Calmar 1861. 600 s. 2. uppl okänd. 3. uppl Kalmar 1871. 2. ... Alla tre trones heliga articlar. Calmar 1802. 325 s. 2. uppl okänd. 3.-4. uppl Carlskrona 1815, 1825. 304 s. [Ny uppl av d 2 o 6:] Förklaring öfver de tre trons hel. artiklar samt hustaflan föreställd ungdomen ... [Omsl: H 1-2.] Calmar 1861. 1. Trons artiklar. 214 s. 2. Hustaflan. 212 s. 6. ... Den heliga hus-taflan. Calmar 1803. 306 s. [Ny uppl] Carlskrona 1806. 302 s. 3. uppl 1828. 287 s. [Omtr med nytt förord o titeln:] ... cathechetiska arbete öfver den heliga hustaflan ... Med förord af P. Fjellstedt o N. J. Cervin-Stéenhoff. Carlskrona 1853. [Utg Calmar 1861 se d 2.] - Lik-predikan, hållen ... i Rödeby kyrka den 6 december år 1763. Karlskrona 1803. 4:o. 30 s. — Trosbekännelse, år 1741. Wexiö 1814. 72 s. [Ny uppl:] Tros-bekännel-se och förklaring, till Lunds consistorium 1740. Ordagrant efter dess egen handskrift. Carlshamn 1825. 48 s. — Några korrta förklaringar öfver vår käre Herres och Frälsares Jesu Christi härliga bergs-predikan i Math. 5, 6 och 7 cap. Calmar 1818. 4:o. 85 s. [Ny uppl:] Några korta ... i Mat-thei 5, 6 och 7:de capitlet. Fahlun 1843. 4:o. 51 s. [Sep ur Strödda predikningar 18[41—]44.] 3. uppl 1849. 122 s. 4.-5. uppl Sthlm 1852, 1855. 111 s. 6. uppl 1857. 119 s. 7. uppl 1860. 128 s. [Andra utg:] Carlshamn 1856. 4:o. 79 s. Christinehamn 1858. 108 s. Sthlm 1859, 1860. 108 s. Carlshamn 1866. 112 s. 1874. 108 s. - Christelig predikan, öfver evangelium på nionde söndagen efter Heliga trefaldighets-dag. Utg ... af en vän ... Jönköping 1824. 16 s. — Hvad hafver du gjordt? En fråga af den rättfärdige Guden i himmelen. Utg ... af en vän ... Jönköping 1826. 16 s. [Ny uppl] Carlshamn 1829. 16 s. — Tvenne christeliga predikningar, öfver andra pingestdagens evangelium och öfver tredje acten af Christi lidandes historia. Calmar 1830. 4:o. 37 s. — Enfalldig morgon- och aftonbön, att bruka vid enskildt husandakt. Carlshamn 1831. 16 s. — Sex skriftermåls-tal ... upptecknade af uppmärksamma åhörare. Carlskrona 1835. 76 s. — Förklaring öfver några den Heliga skrifts rum. Carlshamn 1837. 48 s. (Tills med P. L. Sellergren.) - Bref i andeliga ämnen, och två psalmer. Första gången upplagde. Vexjö 1837. 60 s. — Några märkvärdiga exempel, hämtade ur en afliden from mans arbeten. Carlshamn 1838. 24 s. [Anon, tillskr av Linn-ström.] — Strödda predikningar. Hl*. Carlshamn 1840. 64 s. — Strödda predikningar. H 1 — 7. Falun 18[41—]44. 4:o. 618 s. — Några andeliga sånger för en gudsälskande själ. (Tryckte i Carlskrona år 1730.) (Vederqveckande själa-ro, eller Två hundrade andeliga sånger ... Sammansatte af A. C[rei-man], [jämte] C U Hjärne, Spena-barnas innerliga rökoffer ..., Kalmar 1855, s 437 -443 [=Bihang]; [nya uppl:] 1877, s 482-489, 1893, s 454-461). -En samling anderika predikningar öfver åtskilliga af de årliga sön- och högtidsdagars evangeliska texter, samt äfven öfver några andra den Heliga skrifts språk. Ny uppl. H 1-21. Carlshamn 1860[-61]. 4:o. 1000 s. [Forts:] Bihang till... predikningar. H 22-23. Carlshamn 1861. 4:o. 100 s. - Tven-ne anderika predikningar. 1. Om äktenskapet. 2. Om barna-upfostran ... (Efter ett hittills otryckt manuscript.) Carlshamn 1861. 111 s. — Förklaring öfver Herrans bön: Fader vår. Calmar 1863. 328 s.

Utgivit: Några små traktater til enfaldigas hjelp-reda ... på svenska språket tryckte i Revel, men nu å nyo ... uplagde. Sthlm 1760. (12), 384 s. [Föret.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Lunds hm; H Pleijel, Herrnhutismen i Sydsverige (1925); A Rydberg, P M:s verksamhet i Skåne (1904) o där anf källor o litt; dens, P M:s lif o verksamhet i Sthlm (KÅ 1913; även sep 1914) o där anf källor o litt; Sthlms hm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Murbeck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8570, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Jordell), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8570
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Murbeck, urn:sbl:8570, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Jordell), hämtad 2024-04-19.