Adolph Murray

Född:1751-02-04 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län
Död:1803-05-06 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Anatom, Kirurg


Band 26 (1987-1989), sida 92.

Meriter

3 Murray, Adolph, bror till M 1 o M 2, dp 4 febr 1751 i Sthlm, Ty, d 6 maj 1803 i Uppsala. Inskr vid UU 20 juni 64, ämnessven i VA 13 maj 67, tf prosektor i anatomi i Sthlm 70, filos ex vid UU 7 juni 71, MK 29 juni 71, ML 26 nov 71, disp pro gradu 25 maj 72, MD 15 juni 72, allt vid UU, anatomie prosektor i Sthlm 13 april 74, prof i anatomi o kirurgi vid UU 21 juni 74 (tilltr 6 dec 76), rektor där 83 o 94, förste livmedikus n h o v 99, kir mag 12 febr 99. - LVS 77, LVA 80 (preses 94).

G 1) 4 juni 1783 i Uppsala, Domk, m Hedvig Charlotta Aurivillius, f 12 nov 1760 där, ibid, d 1 maj 1788 där, ibid, dtr till prof Carl A o Eva Ulrica Ekerman; 2) 23 okt 1789 m Anna Sophia Lamberg, f 19 aug 1762 i Gbg, Domk, d 10 febr 1820, dtr till biskopen Erik L o Anna Helena v Troil.

Biografi

Redan som barn visade M intresse för naturvetenskap och medicin. Linné, som ansåg M vara mycket lovande, antecknade 1771 i medicinska fakultetens protokoll att M var "väl ung, mycket kvick med oförlikneligt minne och ganska flitig; hade gjort mera progresseruti anatomien och historia naturali än de flesta andra". M vistades också flera somrar hos Linné på Hammarby. Under dennes presidium försvarade han en avhandling om snäckornas indelning.

M kom snart att särskilt intressera sig för anatomi, en vetenskap som dittills i stort sett varit missaktad. I Uppsala hade visserligen Olof Rudbeck d ä och hans lärjunge Lars Roberg gjort anatomiska demonstrationer i Theatrum anatomicum i Gustavianum, men dessa var sällsynta och upphörde snart, inte minst på grund av svårigheten att få tag på lik. I Sthlm, där det var lättare att erhålla sådana, hade linnélärjungen Roland Martin (bd 25) erhållit en professur i anatomi, underställd Collegium medicum. Hos honom studerade och föreläste M i flera år.

I sin gradualavhandling behandlade och löste M ett problem som särskilt intresserade A v Haller, hos vilken Martin studerat. Det gällde om hjärnans infundibulum, dvs den trattlika utbuktningen på hjärnans undre yta från tredje ventrikeln, var ihålig eller inte. M påvisade att så inte var fallet och uppmärksammades därigenom internationellt.

1772 gav sig M ut på en studieresa som varade i fyra år. I Göttingen, där M bodde hos sin bror Johann Andreas M (M 1), studerade han särskilt v Hallers anatomiska preparat och fick ett lärorikt umgänge med en av tidens stora kirurger A G Richter. Efter att ha varit i staden nio månader ankom M i aug följande år till Paris, där han hade stor nytta av ett lovordande rekommendationsbrev från Linné. Vistelsen i Paris varade åtta månader under intensivt umgänge med stadens ledande kirurger och anatomer och dagliga besök på de stora sjukhusen Charité och Hotel-Dieu. Våren 1774 begav sig M till Schweiz via Lyon, Avignon och Montpellier, där han vid universiteten fick ytterligare kunskap i bla punktering och starrskärning. I Geneve blev han tillsammans med C A Plommenfelt vänligt mottagen av Voltaire. I Bern fick M träffa v Haller, som "slöt honom till sitt hjärta som en far och underviste honom uti sin stora konst att följa naturen på spåren genom förträffliga experimenter" (Gadelius). M:s vidare färder genom Italien, Österrike, Ungern, Böhmen, Preussen och Sachsen gav också upphov till många värdefulla kontakter.

Vid M:s återkomst till Sverige var hans utsikter till en lyckosam akademisk bana goda. Han var säkerligen medveten om detta, då han avslog åtminstone ett erbjudande om professur i Tyskland. Genom initiativ av den inflytelserike läkaren i Sthlm Casten Rönnow utnämndes M till en nyinrättad professur i anatomi och kirurgi i Uppsala, varvid Rönnow lovade att bidraga till lönen. För M började därmed en framgångsrik tid vad gällde både undervisning och forskning. I föreläsningarna var han alltid mån om att ge den vetenskapshistoriska bakgrunden till sitt ämne och utvecklade det med pedagogisk skärpa. Han åtog sig också gärna enskilda föreläsningar i finare anatomi, fysiologi och kirurgi. Särskilt när det gällde operationer, i både teori och praktik, tillämpade han forskningens senaste framsteg. Det sades om M att han kände obehag vid att operera levande människor, under det att han i anatomisalen var i sitt esse. Här stimulerade han sina lärjungar genom en ovanligt medryckande framställningskonst under demonstration och repetition.

Som forskare framträdde M i första hand genom den mängd dissertationer som framlades under hans presidium; en av de viktigaste var beskrivningen av Fontanas kanal i ögat. M:s främsta bidrag på svenska är Afhandling om anatomiens framsteg i nyare tiden, som utgjorde hans mycket omfångsrika presidietal i VA 1794. M målade där upp ett mäktigt panorama alltifrån Vesalius, Olof Rudbeck och v Haller fram till de senaste forskningsresultaten inom fysiologi och djurkemi. Med tillfredsställelse konstaterade han också hur anatomin nått en aktad ställning.

M var allmänt beundrad som forskare. Han tycktes snar både till beröm och klander och ansågs rättvis men var ganska fruktad av studenterna. I konsistoriet i Uppsala var han knappast omtyckt. Även i smärre kontroversiella frågor eller där det gått prestige i ärendet kunde han visa sig hård och otillgänglig för argument. J Berzelius råkade under sin tidigaste akademiska bana ut för att bli ett offer i maktkampen mellan M och den stridbare och originelle Johan Afzelius, vilket ledde till ett häftigt utbrott av Berzelius mot M. Detta mötte emellertid M, mot vanligheten kan man förmoda, med lugn vänlighet. M:s botaniska kollega C P Thunberg, som själv inte var främmande för gräl, karakteriserade M som häftig och orolig, självklok och härsklysten (Lindroth 1981, s 152), medan andra avundsjukt konstaterade, att M gärna umgicks med de förnäma i samhället. Till detta bidrog M:s honorära utnämning till förste livmedikus. Inom VA hade M ett högt anseende och 1838 präglade akademin en av M Frumerie utförd medalj över honom.

M var lång och mager. På en karikatyr av Sergel ses M gänglig och framåtlutande med stor näsa. Femton år före sin död förnam M ett obehag som han diagnostiserade som pulsåderbråck. Detta brast i samband med att M fick bältros och förorsakade hans död. Preparat av hans kropp kom efter noggrann obduktion som studieobjekt till de anatomiska samlingarna vid universitetet.

Författare

Wilhelm Odelberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s anteckn:ar o åtskilliga ms brändes efter hans död. Medicinska ms efter M i Kl. M:s resedagbok 1772 o 1773—75 o anteckn:ar efter Linnés föreläsningar i UUB. Biogr anteckn:ar om M i VA. — Brev från M i LSB, UUB o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vid medicins och botanices pro-fessoren uti Göttingen herr Johan Anders Murray, och fröken Eleon. Margaretha Conradis bröllop den 15 april 1772. Sthlm 1772. 4: o. (4) s. [Undert.] — Descriptio anatomica canalis cujusdam, in inte-riore substantia corporum ciliarium oculi nuper observati, exhibita (VS, Nova acta, vol. 3, 1780, Upsaliae, 4:o, s 41—58, Tab. VIII). — In ova quaedam abortiva observationes, exhibitae (ibid, 5, 1784, s 124-144, Tab. III). - Åminnelse-tal, öfver ... anatomiae och chirurgiae professorn ... Roland Martin, hållet för Kongl. vetenskaps academien, den 10 jan. 1789. Sthlm 1790. 50 s. - Afhandling, om anatomiens framsteg i nyare tider. Upläst lör Kongl. vetenskaps academien vid prxsidii nedläggande, den 19nov. 1794. Sthlm 1796. 104s. [MedJ C Wilcke, Svar ...] — Descriptio arteriarum corpo-ris humani in tabulas redacta quam antea disserta-tionum forma exhibuit, jam vero emendatam sistit A M. Upsalia: 1798. 4: o. VI, 120 s. [Bearb uppl av akad avh 1780-83.] - Akad avh i Uppsala 1771 o 1772 (respondens) samt 38 st 1777-1803 (preses) o 1 st postum se Liden, 1, s 318 o 419 resp ibid, s 56, o Marklin, 1:1, s 145—148 o 5; som promotor eller rektor publicerat 6 avh i program 1780, 1783 o 1793, se Meyer, s 67, 69 o 77 f; bidrag i VAH 1768, 1775, 1777, 1779, 1781, 1789; resebrev 1774-75 till G Murray tr i Nya lärda tidningar, årg 1, 1774, Sthlm, till R Martin, O [af] Acrel o C v Linné ibid, 2, 1775, till G Murray o P W Wargentin i Allmänna biblioteket, d 1, Sthlm 1776.

Källor och litteratur

Källor o litt: C Annerstedt, UU:s hist, 3:1-2 (1913—14); J Berzelius, Självbiogr anteckn:ar, ed H G Söderbaum (1901); Biographiskt lexicon öfVer namnkunnige sv män, 9 (1843); E Gadelius, Åminnelse-tal öfver ... A M ... 30 januarii 1819 [VA] (1828); S Lindroth, VA:s hist, 1-2 (1967); dens, Sv lärdomshist, Gustavianska tiden (1981); G Löwegren, Naturaliekabinett i Sverige under i 700-talet (1952); SLH 1:1 (1882); H G Söderbaum, Jac Berzelius, 1 (1929).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Adolph Murray, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8576, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wilhelm Odelberg), hämtad 2019-02-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8576
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Adolph Murray, urn:sbl:8576, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wilhelm Odelberg), hämtad 2019-02-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se