Meriter

Müller, Johannes Erik, f 14 nov 1877 i Gründholm-Steinkirchen an der lim, Oberbayern, d 5 april 1965 i Märkt Indersdorf där. Föräldrar: lantbrukaren Franz Salomon M o Theresia Wallner. Student i Freising, Bayern, 98, avlade fil o teol examina där, prästv där 29 juni 03, prefekt o doc vid prästseminariet där 03—okt 08, kateket o v rektor för tyska skolan i Rom 08 — 11, TD vid Gregorianska univ där juli 11, stiftskaplan o förest för S:ta Anna Damenstiftskirche i München aug 11, dir för Jugendfursorge-Verein där 11, led av domkapitlet där o ärkebiskopligt råd 1 nov 20, prof vid prästseminariet i München 20—23, påvlig kammarherre 20, apostolisk vikarie i Sverige 10 okt 22 (tilltr 12 april 23), vigd till biskop i katedralen i München 7 jan 23, sv medborgare 4 april 30, tronassistent o Comes Romanus jan 42, frånträdde sitt ämbete i Sverige o erhöll titeln ärkebiskop av Pompeiopolis in Cilicia 1 okt 57.

Biografi

Johannes M tjänstgjorde efter prästvigning som prefekt vid prästseminariet i Freising till 1908, då han reste till Rom för att studera vid det tyska nationalinstitutet S:ta Anna dell'-Anima. Samtidigt var han kateket och v rektor vid den tyska skolan. Sedan han promoverats till teol doktor vid Gregorianska universitetet i Rom, utnämndes han till föreståndare för S:ta Anna Damenstiftskirche i München och blev därmed ledare för det mycket omfattande ungdomsarbetet i Bayern. Han befordrades 1920 till medlem av domkapitlet i München och ärkebiskopligt råd. Under dessa år var M också professor vid prästseminariet, fattigvårdsråd och medlem i flera statliga kommittéer för välgörenhet och ungdomsvård och räknades som en av den bayerska kyrkans ledande sociala pionjärer och organisatörer.

Hösten 1922 utsågs M till apostolisk vikarie för den katolska kyrkan i Sverige och vigdes till biskop i Münchens domkyrka av dåvarande nuntien i Bayern, senare påven Pius XII. I april 1923 kom han till Sthlm.

Det betydde en oerhörd förändring för M att flytta från det katolska Bayern till ett protestantiskt land, där den lilla katolska kyrkan levde ett undanskymt liv. M trodde att en katolsk renässans i Sverige var möjlig och sökte skapa en fast grund för sin kyrka genom att med i Tyskland hoptiggda medel bygga kyrkor och kapell på många platser i landet — däribland Kristus Konungens kyrka i Gbg 1951 — och stödja den katolska litteraturen och tidningspressen. Han engagerade sig också socialt, utvecklade föreningsväsendet och stödde välgörenhetsorganisationen Caritas Sueciae. M gjorde också en stor insats bland de många katolska flyktingar som efter andra världskriget kom till Sverige, och kyrkan förvandlades till ett av de större kyrkosamfunden.

M hade ett hårt arbete i det då mot allt katolskt avoga Sverige. Hans förhållande till ärkebiskop N Söderblom var tidvis irriterat. Ansgarsminnet firade M helt skilt från den protestantiska festen. Hans bryska ingripande mot Franska skolans mångåriga föreståndarinna framkallade en stark opinion i Sverige och ett långt interpellationssvar av ecklesiastikminister A Engberg i AK 1934.

M var en kraftfull och målmedveten kyrkoledare och en uppskattad präst, som förenade en klar andlig linje med bayerskt gemyt och en stor fond humor. Han intresserade sig mycket för sv historia och litteratur, och i sina predikningar anknöt han ofta till sv kulturella förhållanden. Han gav sin kyrka en fast förankring i vårt land. När det apostoliska vikariatet 1953 förvandlades till ett katolskt stift, blev han den förste reguljäre biskopen i Sverige sedan reformationen. Vid 80 års ålder lämnade han sitt ämbete och fick då av påven titeln ärkebiskop. Han återvände till och dog i sin bayerska fädernebygd.

Författare

Alf Åberg

Arkivuppgifter

Delar av M:s arkiv i Katolska biskopsämb, R A. - Brev från M i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Herdabrev till församlingarna i Sverige för Birgittajubileet 1923 från apostoliske vikarien Johannes Evangelista Erik. [Omsl.] Sthlm 1923. 17 s. [Även årliga (fäste)herdabrev, med omslagstitel o under samma namn, Sthlm 1923—57; för 1946 även i polsk övers Lund 1946.] — Varför en katolik älskar sin kyrka. Fasteherdabrev för Sveriges katoliker 1925. [Rubr.] Sthlm [1925?] 19 s. [Undert Johannes Evangelista Erik; ur Fasteherdabrev ...så.] — Kristus, katolska kyrkans medelpunkt. Fasteherdabrev ... [Rubr.] Sthlm 1926. 18 s. — Kristus i altarets sakrament, den katolska kyrkans dyrbaraste skatt. Fasteherdabrev ... [Rubr.] Sthlm 1927. 19 s. - De svenska katolikernas ställning till religionsfrihetskommitténs förslag av den 9 aug. 1927. Sthlm 1927. 4:o. 8 s. [Undert ...; ur Credo s å.] — De svenska katolikernas anhållan om återfående av rätten till kyrkobokföring med officiellt vitsord. Sthlm 1928. 4:o. 8 s. — Rädda din själ. Fasteherdabrev ... [Rubr.] Sthlm 1928. 19 s. [Undert...; ur Fasteherdabrev s å.] — Den helige Ansgarius liv och verk och hans budskap till oss. Herdabrev ... [Rubr.] Sthlm 1929. 25 s. - L'église catholique en Suéde. Woluwe-Saint-Pierre 1937. 48 s. [Föret.] -Biskop Dr. Jakobus Laurentius Studach (S:ta Eugenia kyrka 1837-1937, bidr till Stockholms katolska församlings hist utg genom R. Wehner, Sthlm (tr Upps) 1937, s 9-28; Ny uppl ... (2. printing) [Sthlm, tr] Geneva 1968). - 550-årsjubileet av den heliga Birgittas högtidliga kanonisation. Johannes Evangelista Erik ... Sthlm 1941. Ils.- Till våra föräldrar. [Rubr; omsl: Ett herdeord till ...] Sthlm 1942. 7 s. [Undert.] — Dekretet om kommunismen (Hemmet och helgedomen, årg 24, 1949, Hälsingborg, fol, n:r 15, s 1 f; även sep, u å, (4) s: Den heliga stolens dekret om kommunismen av den 1 juli 1949). — En stor kyrkofurste [Michael v Faul-haber] (Credo, årg 33, 1952, Sthlm, s 109-124). -Förord (Katolska kyrkan i Sverige, Huvudred: J S Granlund, Gbg (tr Halmstad) 1953, 4:o, s 7). -Våra församlingar (ibid, s 311-361). - "Våren fasta i tro och kärlek!" Avskedsherdabrev 1957. [Omsl.] Sthlm 1957. 11 s. [Undert.]

Utgivit: Adorationstimmar. Sthlm 1928. 47 s. [Imprimatur.] — Bestämmelser och riktlinjer för Sveriges apostoliska vikariats prästerskap. Sthlm 1946. 69 s. — Ordo divini officii recitandi sacrique peragendi juxta kalendarium Dioecesis Holmiensis pro anno Domini MCMLV ... jussu editus. Hol-miae (tr Holte) u å. 43 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedep:s konseljakter 4 april 1930, nr 23, M:s levnadsbeskrivn, Personalia, nr 426, o handhar ang Franska skolan 1933—34, Katolska biskopsämb, R A.

Art:ar om M i Credo 1957, nr 5 o 1965, nr 3; D Assarsson, Den katolska kyrkan i Sverige (1954); H Blom, J E M död (SvD 6 april 1965); L Cavallin, Fyra perioder med förväntningar, bakslag o nya impulser 1833-1983 (Katolska kyrkan i Sverige 1783-1983, 1983); Riksdagens prot 1934, AK (1934), nr 10, s 3f o nr 12, s 1-15); B Sundkler, Nathan Söderblom (1968).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes E Müller, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8600, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8600
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes E Müller, urn:sbl:8600, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-23.