Meriter

Mårtensson,Jöns, f 8juni 1855 i Smedstorp, Krist, d 3 okt 1912 i Lund. Föräldrar: lantbrukaren Mårten Jönsson o Hanna Jönsdtr. Målarlärling i Malmö, gesäll där 76, målare i Khvn 76, anställd hos målarmästare Emil Bremberg i Sthlm 14 juni 77 — 24 sept 87, studier vid Slöjdskolan där, elev vid FrKA 24 aug 79—3 sept 81, erhöll kommerskolhs stip för studier i träsnideri, träskulptur o möbelkonstruktion i södra Tyskland o Italien 12 april 82, konstnärligt verksam i Helsingborg 87 — 94, i Lund från 94, lär i teckn vid Privata h lärarinnesem där, en av stiftarna av Lukas-gillet 98, led av Skånska konstnärslaget från 04.

G 19juni 1883 i Sthlm, Jak o Joh, m Sophie Nilsson, f 5 okt 1855 i Ignaberga, Krist, d 22 aug 1950 i Helsingborg, Maria, dtr till osttryckaren Måns N o Anna Svensdtr.

Biografi

M växte upp under fattiga förhållanden och tjänade som vaktpojke på gårdarna i närheten av föräldrahemmet. Under denna tid intresserade han sig för att teckna och snida i trä. M visade stor skicklighet men familjen saknade ekonomiska förutsättningar att ge honom en konstnärlig utbildning. Vid sjutton års ålder kom han i lära hos en målarmästare Norling i Malmö. Sommaren 1876 arbetade han i Khvn. Följande vår reste M till Sthlm, där han försörjde sig som yrkesmålare. Hans konstnärliga anlag gjorde sig dock alltmer påminta. Han använde sin fritid för studier på Slöjdskolan och var ett par år elev i FrKA:s första avdelning. Han kunde emellertid inte fortsätta på den inslagna vägen utan försörjde sig och familjen med yrkesmåleri.

Efter tio år i huvudstaden bosatte sig M i Helsingborg. Tillsammans med en arbetskamrat från stockholmsverkstaden, August Palmquist, öppnade han en egen målerifirma. Intresset för träsnideri och målning blev dock allt starkare, vilket medförde att han efter några år upplöste kompanjonskapet för att enbart ägna sig åt träsnideri och målning i olja och akvarell.

M:s första offentliga framträdande var blygsamt. 1889 ställde han ut ett rikt skulpterat foder till ett väggur. Grundaren av Kulturen i Lund, Georg Karlin (bd 20), fick vid ett besök i Helsingborg se skyltfönstret med vägguret. Han tog kontakt med M och förvärvade uret till sitt nyligen startade konstindustrilotteri. Därmed inleddes ett för båda parter konstruktivt samarbete, som för M först resulterade i ett framgångsrikt deltagande i industriutställningen i Gbg 1891. M erhöll reseanslag från kommerskollegium och stipendium från Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige (Kulturen) och genomförde 1893 en studieresa till Tyskland och Italien. Hemkommen från denna erhöll han sitt första officiella uppdrag. Han fick snida bilder av Kristus och de fyra evangelisterna till den nyuppförda Allhelgonakyrkan i Lund.

M lämnade 1894 Helsingborg och bosatte sig i Lund, ditlockad av Karlin, som avsåg att anställa honom som lärare i träskulptur vid den planerade Konstslöjdanstalten på Kulturen. Anstalten grundades 1897 men först 1901 erhöll den sin definitiva organisation. Under uppbyggnadsarbetet var M en av Karlins mest användbara krafter. M genomförde från denna tid flera studieresor och deltog i olika konstindustriutställningar bl a i Lund 1907, då han erhöll guldmedalj och Sveriges hantverksorganisations hederspris. Sitt bibelverk ställde han ut på LU:s konstmuseum 1903. — Vid Privata högre lärarinneseminariet i Lund tjänstgjorde M som teckningslärare och vid Tekniska skolan undervisade han i modellering. Han bedrev dessutom privat undervisning.

I Lund kunde M till slut förverkliga en länge närd dröm, då han förvärvade en jordlott vid Södra Esplanaden och där uppförde och inredde ett hus, Villa Apla, efter egna önskemål med bl a en stor ateljé.

M var mycket mångsidig. Han arbetade med möbeldesign, träsnideri, intarsia, textil, mönsterritning och ciselering samt inom keramiken med drejning och modellering. Under sin tid i Lund utförde han åtskilliga möbelritningar till de lokala möbelverkstäderna. Hans egen verksamhet som träsnidare var inriktad på skåp, skrin, golv- och väggur, tavel- och spegelramar samt andra typer av dekorativa skulpturarbeten. Motiven hämtades från bibeln, den nordiska sagovärlden och det dagliga livet kompletterat med rikliga inslag från djur- och växtvärlden. M:s keramiska arbeten var ofta polykromt, blyglaserat lergods i form av urnor, vaser, krus och figurgrupper. Intressanta var även M:s polykroma fat med t ex i relief modellerade figurscener med gamla ordstäv.

M kom med tiden att alltmer ägna sig åt måleri i olja och akvarell. Stadsmotiv och landskapsmotiv dominerar oljemåleriet. Ett större beställningsarbete var t ex väggmålningarna i Katedralskolan i Lund. I akvarellmåleriet nådde M kanske konstnärligt högst; goda exempel härpå är de bibelframställningar som sysselsatte honom under många år. De ingick bl a i bibelverken Menniskones son och Salomos höga visa, utförda för en privat boksamlare men numera slutgiltigt förvarade i Lunds domkyrka.

M är representerad i LU:s konstmuseum, Kulturen i Lund, Malmö museum, Helsingborgs museum och Sthlms stadsmuseum. Minnesutställningar har ägnats M på LU:s konstmuseum 1914, på Vikingsbergs konstmuseum i Helsingborg 1956 och på Lunds konsthall 1974.

Son till M var Claes Torsten Gabriel M (1889-1968). Torsten M avlade studentex i Lund 1908, blev fil kand 1911, fil lic 1920 och fil dr 1934, allt vid LU. Han var amanuens vid LU:s historiska museum 1910—12 och intendent för Helsingborgs museum 1913— 56. M;s omfattande verksamhet ägnades nästan helt åt Helsingborgs historia och kulturliv i vidaste bemärkelse. Han har bl a publicerat Hälsingborgs slott under medeltiden (akad avh), Hälsingborgs medeltida kyrkor, Hälsingborgs befästning under sv tid och Hälsingborgs hamn 1658—1862, samtliga ingående i Hälsingborgs stads historia. 1920—60 var han medlem av Helsingborgs stads estetiska nämnd, 1920—68 av stadens historiekommitté och till 1961 av museiföreningens styrelse, bl a som redaktör för dess årsskrift Kring Kärnan.

Författare

Anders W Mårtensson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Jöns M: Komrr.erskoll:s huvudarkiv E XVII f: 32:nr 241 (ansökn om reseunderstöd), RA.

G J:son Karlin, Konstslöjden på Göteborgsut-ställn 1891 (Tidskr for Kunstindustri 1891); T Mårtensson, Från J M:s hälsingborgstid (Finn 1955); dens, art JM (SKL); dens, J M 1855-1912 (utställn:kat, Lunds konsthall 1974); T Tufvesson, En tusenkonstnär från Österlen (Byahornet 1947). — Torsten M: K Salomonsson, Torsten M, in memoriam (Kring Kärnan 1969), s 3 f; SMoK; Väv.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jöns Mårtensson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8646, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders W Mårtensson), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8646
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jöns Mårtensson, urn:sbl:8646, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders W Mårtensson), hämtad 2024-04-25.