Meriter

Mäler, Karl Markus, f 7 mars 1893 i Ådalsliden, Vnl, d 17 mars 1963 i Sthlm, Skarpnäck. Föräldrar: arrendatorn o skogsarbetaren Markus M o Anna Maria Westman. Sporadisk skolgång i folkskola 03—07, skogsarbetare 08—16, kurs vid Hola folkhögsk, Torsåker, Vnl, 12—13, ordf i Skogsbergs soc:dem ungdomsklubb 11 — 16, i logen Laboremus 13 — 15, medarb i Nya Norrland, Sollefteå, 16-20 o 21, ordf i Sollefteå arbetarekommun 17, led av styr för Ångermanlands distr av vänstersocialistiska ungdomsförb 18 — 20, av stadsfullm i Sollefteå 19-20 o 27-47, v ordf där 41-45, ordf där 45—47, red:sekr för Norrskensflamman, Luleå, 20, för Folkets dagbl Politiken, Sthlm, 21—25, för Den nya politiken, Sthlm, 25, chefred för Nya Norrland 1 jan 26—48, ordf i Ångermanlands distr av SAP 26—36, led av kyrkorådet i Sollefteå 26, ordf i dir för Nordhems tuberkulossjukhem 28, v ordf i styr för Sollefteå samrealskola 29, sekr i templet Solatunum 33 — 36, kyrkofullm i Sollefteå 34, led av skolrådet där 35, av AK 37—47 (ordf i fjärde tillf utsk 37—40, led av jordbruksutsk 41—47, av tredje särsk utsk 43), led av komm ang Västernorrlands läns försörjn:möjlighe-ter april 37—sept 39, av Norrlandskomm dec 43—dec 48, av småföretagsutredn juni 45 — maj 46, av statens sinnessjukvårdsberedn juni 47 —febr 48, ordf i skogsvårdsstyr för Västernorrlands län 47, anställd vid soc:dem parti-styr:s informationsavd 48—59.

G 19 juli 1927 i Sollefteå m Henny Kristina Fagerström, f 26 febr 1900 där, d 25 aug 1970 i Sthlm, Skarpnäck, dtr till brevbäraren Otto F o Kristina Elfrida (Frida) Själander.

Biografi

Karl M föddes som tredje barnet av elva i ett nybygge i skogsbyn Svanåsen. När han var två år flyttade familjen till en enslig arrendegård i Degersjöberg, Ådalslidens socken. Ingen körbar sommarväg ledde dit, och närmaste granne bodde 2,5 km därifrån. Modern födde alla barnen utan hjälp av barnmorska. En gång hörde M sin far be skogsförvaltaren om arbete på närmare håll för familjens skull. Vintertid hade fadern skogsarbete så långt borta från hemmet att han bara kunde komma hem enstaka gånger."Ni behöver väl inte ligga runt husknutarna jämt heller", fick han till svar. M hävdade långt senare att detta var något han aldrig kunde glömma.

Så föddes revolutionären M, präglad av sin uppväxt bland skogsarbetare och flottare. När det unga 1900-talets högkonjunktur vek, pressades de redan mycket låga lönerna ytterligare. "Svälten grinade i de tiotusentals skövlade hemmen, nöden piskade till fortsatt slavarbete, förtvivlan och hopplöshet lyste ur ögonen och förbannelserna ekade från djupen", skrev M 1922.

M lärde sig läsa mycket tidigt. En låda med böcker och tidskrifter, som hans far ropat in på en auktion, gav honom läsning för flera år. Maxim Gorkijs saga Dankos hjärta stannade för alltid i hans minne. Folkskolan låg 15 km från hemmet och M var nästan 10 år innan han fick börja i skolan. Dit kom han väl förberedd, också i huvudräkning som hans mor lärt honom. Hans skolgång inskränkte sig till en å två månader då och då, sammanlagt ett drygt läsår.

6 nov 1911 var M med och bildade Skogsbergs socialdemokratiska ungdomsklubb. Någon ort med namnet Skogsberg fanns inte; medlemmarna kom från spridda torp och småbruk och fann på en geografisk benämning som passade dem alla. Inför dem höll M samma dag sitt första politiska föredrag Det 30-åriga kriget för människovärde och människorätt, så betitlat emedan det hölls på dagen 30 år efter August Palms första föredrag i Sverige.

M blev klubbens studieledare och en flitig föredragshållare vid dess möten. Han manade till kamp inte bara mot skogsbolagens förhatliga välde utan även mot kyrkan och "det bildnings- och kulturfientliga kortspelet, ovärdigt vakna och upplysta arbetare".

Två män kom att betyda särskilt mycket för M:s tidiga utveckling som politiker och publicist, nämligen J Sandler, R Sandiers far, och Ivar Vennerström. Sandler hade grundat Hola folkhögskola 1896, i syfte att ge provinsens ungdom "insikter men inte åsikter". Han var länge frisinnad och blev socialdemokrat först senare i livet. Av samhällets stöttepelare blev hans skola ändå snart stämplad som en socialistisk smittohärd. Berövad sina offentliga anslag räddades skolan från att stängas genom en insamling 1908. I stridens mitt stod Sandler. Han utvecklade skolan till ett bildningscentrum för den ångermanländska arbetarrörelsens ungdom. Dit kom M på en sex månaders kurs och där övade han inte minst sin förmåga att skriva. 1914 medverkade han i skolans elevförbunds årsskrift med ett bidrag om skogsarbetarnas levnadsvillkor, förmodligen den första artikel han fick publicerad.

Vid samma tid fick socialdemokratin sitt genombrott i M:s hembygd efter en månadslång turné av Vennerström, som 1912 blivit chefredaktör för Nya Norrland. M karaktäriserar Vennerström som "oomstridd andlig ledare för Ångermanlands politiska arbetarrörelse, uppskattad, på sina håll avgudad. Dit han gick, gick provinsens arbetarrörelse". Så ock M. I Vennerströms efterföljd ägnade han sig åt intensiv agitation bland västra Ångermanlands småbrukare och skogsarbetare. 1914 gav han sig ut på en lång turné till fots och på sparkstötting och finansierade den genom att ta upp kollekt.

M blev Vennerströms medarbetare i Nya Norrland 1916. Under den partisplittringens tid som då började följde han sin chef till vänstersocialisterna och blev redaktionssekreterare i Norrskensflamman, som Vennerström startat 1906. Under några år på 20-talet gick M andra vägar än Vennerström. Han följde Z Höglund till det nybildade Sveriges kommunistiska parti, medan Vennerström återgick till socialdemokraterna 1923. Höglund var huvudredaktör för Folkets dagblad Politiken till 1924, då Karl Kilbom tog över och gjorde tidningen till huvudorgan för de moskvatrogna kommunisterna. M var redaktionssekreterare under fem år men flyttade sedan tillbaka till höglundsfraktionen och var 1925 redaktionssekreterare i den av Höglund startade Den nya politiken.

Av Nya Norrlands ledning erbjöds M att bli tidningens huvudredaktör från nyåret 1926. Då var han ännu höglundskommunist men tackade ja och återinträdde i det socialdemokratiska partiet. Han efterträdde därmed Vennerström. Under de följande 22 åren var M en centralgestalt inom ångermanländsk arbetarrörelse. Praktiskt taget hela tiden var han ordförande i partidistriktet. Under hans spira utvecklade sig Nya Norrland till provinsens största tidning. De politiska konvulsionerna fortsatte emellertid i flera år och kulminerade med det omedelbara efterspelet till ådalshändelserna i maj 1931, då fem personer vid en demonstration mot en strejkbrytarförläggning i Lunde sköts till döds av militärer. I en ledare i tidningen hävdade M att ansvaret fick delas av arbetsgivarna för deras desperata åtgärd att engagera strejkbrytare, av myndigheterna — landshövdingen, landsfogden och militären — för deras handfallenhet, och av kommunisterna för deras ansvarslösa propaganda. M och Nya Norrland blev föremål för en storm av protester från många fackföreningar, men efter en tid togs de flesta protestresolutionerna tillbaka.

I samband med vissa outredda omständigheter frånträdde M 1948 sina uppdrag som riksdagsledamot och chefredaktör och hade därefter en befattning vid socialdemokratiska partistyrelsens informationsavdelning. Där ägnade han sig åt de sociala frågor som följt honom genom livet. Han var redaktör för partiets tidning Odlaren och medarbetare i Aktuellt i politik och samhälle.

Vid 1936 års riksdagsval invaldes M i AK. I jordbruksutskottet ägnade han sig framförallt åt de frågor som lagt grunden till hans politiska intresse, nämligen levnadsvillkoren för dem som hade att leva av slitet på småbruk, skogstorp och arrendegårdar, i timmerskogar och vid flottningsleder. Lokalt spelade M en betydande roll, bl a som v ordförande och ordförande i Sollefteå stadsfullmäktige samt inom nykterhetsrörelsen.

Det vore oriktigt att se M uteslutande som en politisk företrädare för småbrukare, skogsarbetare och flottare. Hans beläsenhet blev med åren mycket stor. Som nära nog ensam ledarskribent och politisk medarbetare i sin tidning författade han flera tusen artiklar i de mest skilda ämnen, kanske med särskild tonvikt på utbildnings- och kulturfrågor och de sysselsättningskriser som ständigt förföljde människorna i en landsända med mycket ensidigt och konjunkturkänsligt näringsliv. Den unge revolutionären utvecklade sig till en utpräglad reformist, en eftertänksam, ibland försiktig skribent utan att hettan i hans engagemang gick förlorad.

Författare

Kjell Öberg

Arkivuppgifter

Ms (bl a en odat, ofullst självbiogr), brev, hand-bar rör pol o fackliga organisationer m m i AA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kunna bättre förhållanden beredas åt skogsarbetarna? (Hembygden, organ för Hola folkhögskolas elevförbund, 1914, [Sollefteå,] s 23—26; anon, undert En skogens son). — Bland timmerhuggare och flottningskarlar. Sthlm 1922. 36 s. 2. uppl 1923. — Ångermanlands socialdemokratiska partidistrikt 25 år. En historik. [Sollefteå] 1935. 79 s. [Föret.] — Till Johan Sandiers minne (J Sandler, Hägringar och verklighet. Tal o artiklar utg av Hola folkhögskola Sthlm 1939, s 11-23). — Så var det då. Ett dokument från arbetarrörelsens genombrottsår (Västerviks-demokraten, 1949, 27 april). — Skogsfrågorna kommer igen (Norrländska socialdemokraten, 1956, 11 juni). — Vi bygger landet. En krönika om ett femtioårigt organisationsarbete. Ångermanlands socialdemokr partidistr. Sollefteå 1960. 128 s, 4 pl. - Bidr i bl a Nya Norrland, 1916—21, Sollefteå, samt Odlaren, tidn för Sveriges jordbrukare, utg av Socialdemokr (arbetarpartiet) partistyrelsen, provnr 1949 o årg 1-4, 1950-53, Sthlm, fol (även red), o från 1954 dess forts Aktuellt i politik och samhälle.

Källor och litteratur

Källor o litt: Tidn:klipp i AA.

K Molin, Försvaret, folkhemmet o demokratin (1974); Sveriges styresmän 1937 (1938). - Nekr:er över M i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl M Mäler, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8650, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Öberg), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8650
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl M Mäler, urn:sbl:8650, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Öberg), hämtad 2024-04-20.