Biografi

Möller (von Möller), släkt. Knut Jonsson M (d tidigast 1742) antogs 1710 som hovslagare vid Norra skånska kavalleriregementet och bodde i Allerums by och socken, Malm. Vid sitt avsked 1737 uppgavs han vara född i den del av Norra Vrams socken som redan då låg i Luggude härad, Malm. Hans son och efterträdare som hovslagare, Johan M (1717–89) i Allerum, blev genom sin yngste son stamfar för en delvis i USA och Australien fortlevande släktgren (se Sv släktkal).

Johan M:s äldste son, Jöns M (1744-1809), fick burskap i Helsingborg 1769 som hovslagare och 1778 för handel med bastrep, träskor och kvarnstenar. Han var initiativrik och lyckades väl i sina olika företag. 1783–98 var M redare för fem olika fartyg, ensam eller tillsammans med någon skeppare. Hans son Christian M (1792–1869) ägde länge säteriet Håberg i Flo, Skar, men sålde det 1861 och dog i Nizza. Dennes son mejeridirektören Peter M (1822-1904) i Gbg var far till Peter August M (1858–1951). Denne Peter M var i Kongo-associationens tjänst 1883–86, företog 1895–96 en färd genom sydvästra Afrika, befordrades i sv armén till kapten 1896, reste 1899–1900 genom Syd- och Mellanamerika och anlade 1911 en kaffeplantage i Brittiska Östafrika. Han skrev Tre år i Kongo (1887–88; tillsammans med G Pagels o svågern E Gleerup, bd 17, s 162) och Resa i Afrika genom Angola, Ovampo o Damaraland (1899). M:s första hustru var dotter till Dagens Nyheters grundare Rudolf Wall.

Christian M:s äldre bror Johan Peter M (1771–1831) blev Helsingborgs mest framgångsrike köpman i början av 1800-talet, framför allt genom smuggeltrafik under Napoleons blockad av Englands handel med den europeiska kontinenten. Peter M var en betydande skeppsredare och hade även tobaksfabrik. Då sedermera konung Karl XIV Johan 1810 kom till Sverige, bodde han i dennes hus under sin vistelse i Helsingborg. M:s förmögenhet var så stor att han 1812 ensam betalade en fjärdedel av stadens kronobevillning. Han fick s å kommerseråds nhov och köpte 1813 säteriet Skottorp i Skummeslöv och 1815 säteriet Dömestorp i Hasslöv, båda Hall.

Hans hustru var dotter till handlanden Isaac Béen (1737–1800), som var riksdagsman 1786 och blev rådman i Helsingborg 1788. Fosterson till dem var hennes brorson sedermera ryttmästaren och riksdagsmannen Peter M, som 1860 adlades enl 37 § RF med namnet v M (se nedan). Efter honom ägdes Skottorp och Dömestorp av hans yngste son Adolf Peter v M (1855–1932), som var riksdagsman i FK 1892-1909. Valet av honom väckte stor och allmän förvåning och uppfattades som beroende på avsaknad av bättre kandidat (Brag). v M åtnjöt heller aldrig något större anseende och fick ej något utskottsuppdrag av betydelse men ansågs pålitlig av Christian Lundebergs (bd 24) protektionistiska parti, som därför genomdrev hans praktiskt taget enhälliga omval 1900 (Wåhlstrand). Han var emellertid mycket aktiv som riksdagsman, väckte inalles 22 motioner och yttrade sig inte mindre än 220 gånger (Almhult). v M:s långa och okoncentrerade anföranden blev ofta kvicka och respektlösa och gjorde honom till riksdagens "enfant terrible". Han var motståndare till den högkyrkliga ortodoxin, till den militära byråkratin, till rang- och ordensväsen och till stora hovanslag men vän av försvar, nykterhet och socialpolitiska reformer (Carlsson).

Författare

H G-m Pontus Möller

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Gunnar M:s ms Släkten M från Södra Vram o Allerum med några förgreningar på spinnsidan (ex hos GF o SBL); avskr av Peter M d ä:s uppteckning rörande sin släkt, ms av riddarhusgenealogen Pontus M om Christian M o hans ättlingar, SBL; Sv släktkal, 15 (1962). Knut Jonsson M: Generalmönsterrullor, vol 884 o 895, KrA.

Jons M: Helsingborgs hist, 5:1-3, 6:1 (1979). Christian M: Elgenstierna, 7, s 217; SjBlek; SjSk 2, s 523.

Peter M: BachCl.

Peter August M: O R Landelius' utlandssv saml: Afrika, SBL:s dep i RA; TU 7:80, KB; J G Andersson o O Gunnarsson, Sv öden i fjärran land (1957), s 121 f; Biographie coloniale Beige, 2 (1951); E W Dahlgren, Om sv:arna i Kongo (Ymer, 6, 1886, tr 1887), s 220 fT (omtr i G Pagels mfi, Ant:ar af o om sv Kongofarare, 1887, s 32 fl); S Hallberg, Sv offi-cersM, 1 (1921); Pontus M, Genealogical relations between Sweden and South Africa (Genealogica & Heraldica, 1984), s 185; A Noreen, Ant:ar om K Hallands regemente ... (1911); SMoK; SPG; R Södermark, K sv riddareordnarna ... (1907), s 374; [G] W[ijkmar]k, Peter M död (SvD 5 april 1951); A H Winquist, Scandinavians and South Africa (1978).

Johan Peter M: H E Charlottas dagbok, 8 (1939); B Hallvik, Bildning, böcker, borgare. Studier kring några Hälsingborgsbibliotek (Kring Kärnan, 8, 1965), s 8; Hantverkare o fabriker inom sv tobakshantering 1686-1915 (1950); Helsingborgs hist, 5:1-3, 6:1 (1979); ISP; S T Kjellberg, Halland (Slott o herresäten i Sverige, 1968) s 19, 22 f, 128, 138; P v M, Halländska herregårdar (1871), s 110 f; E F Tengberg, Helsingborg år 1816 (ny uppl, 1902), s 23 f, 29 f, 54, 56, 61, 71; E Thyselius, Förteckn öfver komitébetänkanden afgifna under åren 1809-94 (1896), s 58.

Adolf Peter v M: TU 7:80 o 85:27, KB; Adolf Peter v M (Sv uppslagsbok, 20, 2. uppl, 1951); A Almhult, En frispråkig vilde (Laholms tidn 11 maj 1968); G Billing, Ant:ar från riksdagar o kyrkomöten 1893— 1906 (1928); fj Brag,] En visit hos senatorerna under 1893 års lagtima riksmöte, af Fabius Com-mentator (1893), s 76; Broomé; A Brusewitz, Statsrådets ansvarighet (Sveriges riksdag, 15, 1938), s 544; Carlander; S Carlsson, Hallänningar i Sveriges riksdag (Hallands hist, 2, 1959); [C Eichho]rn, Adolf Peter v M (NF, ny uppl, 19, 1913); Elgenstierna; A Engström, Riksdagsgubbar (2. uppl, 1906), s 48; O Gellerman, Staten o jordbruket 1867-1918 (1958); H Hamilton, Hågkomster (1928); Kjellberg, aa, s 22 f, 130, 138; V Millqvist, Sv riksdagskalender 1903 (1903); dens, d:o 1909 (1909); A Norberg o A Tjerneld, Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 2 (1985); O Sjunneson, Sydhalländskt allmogeliv i slutet av 1800-talet (1953), s 182 f; SPG; V Spångberg, Från Arvid Posse till Per Albin Hansson (1936); [E Thyselius,] Våra herrar i första kammaren, af Daniel Pettersson (1908); R Törnebladh, Riksdagsminnen (1913), s 126, 202, 207, 216, 228, 231, 249, 255, 282, 316; G Upmark, Skottorp (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början, Halland, 1914); L Wahlström, Den sv kvinnorörelsen (1933); A Wi-berg, Den sv musikhandelns hist (1955), s 398; A Wåhlstrand, Första kammarens valnämnd 1890— 1910 (Skr utg av Statsvetenskapl föreningen i Uppsala, 20, 1944), s 646; Väd 1931 (1930).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Möller (Möller von), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8653, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m Pontus Möller), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8653
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Möller (Möller von), släkt, urn:sbl:8653, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m Pontus Möller), hämtad 2024-04-25.