Karl A H Mörner

Född:1854-09-04 – Ljusnarsbergs församling, Örebro län
Död:1917-03-30 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Biokemist


Band 26 (1987-1989), sida 338.

Meriter

15 Mörner, Karl Axel Hampus, sonson till M 10, f 4 sept 1854 i Ljusnarsberg, Ör, d 30 mars 1917 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: bruksägaren, löjtn greve Hampus Stellan M o Maria Matilda Strokirk. Mogenhetsex vid Karolinska elementarlärov i Örebro 18 maj 72, inskr vid UU 16 sept 72, med fil ex 1 april 74, amanuens vid laboratoriet för med o fysiologisk kemi 4 sept 75–vt 76, MK 29 maj 80, tf prosektor vid anatom instit 1 okt (fullm 8 okt) 80vt 81, allt vid UU, eo laborator i med kemi vid KI 1 dec 831 okt 84, ML 1 okt 84, tf prof i kemi o farmaci 1 okt 84, disp 8 maj 86, allt vid Kl, MD vid UU 31 maj 86, prof i kemi o farmaci vid KI från 11 juni 86, rektor där från 1 jan 98 (beslut 18 dec 97), ordf i med nobelkomm från 00, led av VA:s komm ang VA:s o Naturhist riksmuseets nybyggnader 0415, ordf där 1415, ordf i Sv läkarsällsk 0910, led av komm ang värnplikten o den akad undervisn oktdec 14. — LVA 98 (led av förvaltn:utsk från 00, preses 07-08, v preses från 09), LFS 00, LVS 08.


G 8 juni 1886 i Sthlm, Jak o Joh, m Fanny Viktoria Christina Ekengren, f 29 aug 1865 där, Hedv El, d 14 mars 1925 där, Kungsh, dtr till stadsmäklaren Wilhelm Alfred Ferdinand E o Augusta Josefina Bernhardina Backert.

Biografi

Karl M:s akademiska karriär var spikrak. Han kom tidigt till O Hammarstens (bd 18) medicinskt-kemiska laboratorium i Uppsala och han behövde aldrig vänta på att få tjänster efter sina examina. Han kom aldrig att utöva läkaryrket.

M var en pedantiskt noggrann och flitig forskare, som ej gick utanför de empiriska rönen. Tidens kemister inom organisk kemi strävade efter att klarlägga hur äggviteämnena — byggstenarna i allt levande — var sammansatta. Tillsammans med J Sjöqvist utarbetade M en metod för bestämning av urinämne. För att påvisa sjuklig "äggvita" i urinen användes under lång tid Hellers prov (salpetersyra). Ibland uppträder en fällning även i urinen från friska personer. M utredde orsaken till denna felkälla och spred kunskap om den. Han granskade även de vanliga metoderna för att påvisa "socker" i urinen, allt till hjälp för det praktiska arbetet på klinikerna.

M upptäckte 1897 genom spektroskopisk analys myoglobin, ett äggviteämne i muskler. Myoglobinet visade sig vara "intressant". H Theorell, som övertog M:s laboratorium, visade att det hade låg molekylvikt och kunde 1932 kristallisera det. Det var det första äggviteämne vars rymdstruktur klarlades, en framgång som ledde till att J Kendrew och M Perutz belönades med nobelpriset 1962.

Cystin var en sedan länge känd svavelhaltig kroppsegen substans, men M visade att denna aminosyra i regel ingår i svavelhaltiga äggviteämnen, särskilt i hornämnet (överhud, hår, naglar) och i serumäggvitorna. Efter 1904 publicerade M inte några kemiska arbeten, men han fortsatte att laborera när inte annat arbete lade hinder i vägen.

Undervisningens innehåll förändrades under M:s tid. Utredningar om gifter och kemisk kontroll av läkemedel på apotek övertogs av härför särskilt utbildade läkare och dessa moment bortföll ur kursundervisningen. Analys av hälsobrunnars vatten blev heller inte längre aktuell. Samtidigt krävdes ökade kunskaper i fysiologisk och patologisk kemi. M utökade visserligen sin kurs men höll den inom måttliga gränser. Först under hans efterträdare gick medicinen in i sin blomstrande kemiska era.

KI gjorde sig under M:s tid alltmer fri från universitetens förmynderskap. 1874 infördes med kand-examen vid institutet och det fick rätt att anställa disputation för med drs-graden. Under 1904 års utredning om de medicinska studierna framkom önskemål från centralt håll om förkortade studietider. M motarbetade förslaget genom att framhålla att institutet inte var en examensskola och att studierna där borde vara fria. Målet var att få fram självständiga och mogna läkare. Institutet kunde från 1906 promovera medicine doktorer och följande år avskaffades medicinsk filosofisk examen vid universiteten och ersattes med nybörjarkurser i jämförande anatomi och allmän kemi. Alltjämt måste de första tjänstgöringarna för medicine licentiat-examen fullgöras vid universitetens kliniker. Lärarkollegiet tog upp frågan 1914 och M förespråkade en fullständig undervisning för blivande läkare vid institutet; detta mål nåddes 1923.

När M blev rektor var frågan om nobelprisen aktuell. Han deltog i de långdragna förhandlingar — under vilka C Lindhagen (bd 23) fungerade som sekreterare — som fördes mellan Nobels arvingar, testamentsexekutörerna och prisutdelarna för att utarbeta grundstadgar för Nobelstiftelsen. Dessa fastställdes av K M:t 1900. M var sedan till sin död ordförande i institutets nobelkommitté, som varje år avger förslag till pristagare. M satte sin prägel på de bestämmelser och den praxis som följs när pristagare utses och prisen delas ut. Vid nobelfesterna presenterade M under tio års tid pristagarna i fysiologi och medicin.

Rektoratet skötte M med saklighet, noggrannhet och en säker känsla för när ett ärende kunde drivas framåt. Han var lugn, metodisk och hade goda kontakter. Genom klokhet, verklighetssinne och oväld fick M den auktoritet som krävdes i ett kollegium av professorer med egna bestämda meningar. M:s blida barnansikte och oegennytta anses ha bidragit till den relativa friden inom lärarkollegiet. Han månade om studenterna genom att söka göra studietiden effektiv. M satt på Jacob Berzelius' lärostol och han vårdade noga minnet av sin store föregångare. De representativa uppdragen låg väl till för honom. Han ledde bl a Linnéjubileet i VA 1907 och han organiserade institutets hundraårsfest 1910.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Rester av M:s arkiv i StUB/VA (ms, självbiogr anteckmar) o i KI:s bibi (föreläsningsantecknrar). - Brev från M i KB, LUB, RA, StUB/VA (bl a till G Retzius) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Studien uber das Alkalialbuminat und das Syntonin (Archiv fur die gesammte Physiologie des Menschen und der Tiere, Bd 17, Bonn 1878, s 468-547; ur Upsala läkareförenings förhandlingar 1877). — Bidrag till kännedomen om färgämnena i melanotiska svulster. [Akad] Avh ... Sthlm 1886. 58 s, 2 tab. (Även: Nordiskt medicinskt arkiv, bd 18, n:r 19.) — Några undersökningar af urin och af blod från fall af cholera infan-tum. [Rubr.] [Sthlm 1887.] XV s. (S v Hofsten, Cholera infantum på allmänna barnhuset i Stockholm, [Akad] Afh ..., Sthlm 1887, Bilaga.) - Om läkemedlen från fysiologiskt kemisk och toxikologisk synpunkt. Sthlm 1888. 262 s. (Medicinska handböcker, 2.) — Eine Vergiftung durch Natri-umbenzoat (Centralblatt fur die medicinische Wis-senschaften, Jahrg 26, 1888, Berlin, s 545-547). -Några ord om påvisande och bestämning af socker i urin. [Rubr.] [Sthlm 1889.] 33 s. (Hygiea, Festband, n:r 13.) — Fenacetinets omsättningsprodukter i menniskans organism. [Rubr.] [Sthlm 1889.] 7 s. (Ibid, 14.) — E. o. professuren i oftalmologi vid Karolinska institutet. Ett genmäle. [Rubr.] Sthlm 1890. Fol. (2) s. [Undert tills med R Tigerstedt; ur Stockholms dagblad.] — Reducirende Substanz aus dem Globulin des Blutserums (Centralblatt fur Physiologie, Bd 7, 1893, Leipzig & Wien 18[93—] 94, s 581—583). — Samtidig bestämning af kol och qväfve enligt Frankland-Klingemanns metod (Svensk kemisk tidskrift, årg 6, 1894, Sthlm, s 125—137). — Einige Beobachtungen uber das Ver-dampfen von Quecksilber in den Wohnräumen (Zeitschrift fur Hygiene und Infectionskrankhei-ten, Bd 18, Leipzig 1894, s 251-262; ur Hygiea s å). — Zur Darstellung und Zusammensetzung der Häminkrystalle. [l]-2. [Rubr.] Sthlm 1896-97. 16, 13 s. (Nordiskt medicinskt arkiv, bd 30 [(N F, bd 8), 1897]. Festband [af kamrater och lärjungar tillegnadt Axel Key ... den 28 mars 1897], n:r 1 o 26.) — Beobachtungen uber den Muskelfarben-stoff. [Rubr.] Sthlm 1897. 8 s, 1 pl. (Ibid, 2.) - Zur gleichzeitigen Bestimmung des Kohlenstoffs und Stickstoffs durch Verbrennung im Vacuum (Zeitschrift fur analytische Chemie, Jahrg 37, 1898, Wiesbaden, s 1—21). — Cystin funnet bland hornsubstansens klyfningsprodukter ... Medd d 8 mars 1899 (VA, Öfversigt af ... förhandlingar, årg 56, 1899, Sthlm 1899-1900, s 167-173 [i n:o 3, 1899]). — Sur la formation de la cystine par dé-doublement des matieres protéiques (XIIIe cong-res international de medicine Paris 1900, Comptes rendus ... Section de physiologie, physique et chimie biologiques, Paris u å, s 15—19). — Noti-ce sur 1'organisation de la fondation Nobel (Les prix Nobel en 1901, Sthlm 1904, s 23-29). - Be-merkungen zu dem Aufsatze Oswalds "Untersuch-ungen uber das Harneiweiss" (Beiträge zur chemi-schen Physiologie und Pathologie, Bd 5, Braun-schweig 1904, s 524—533). — Promemoria och förslag angående formen för nobelprisutdelningarna m. m. [Rubr; omsl: Förslag ang nobelfesten.] Upps ... 1908. 32 s. - Nils Johan Berlin. Generaldirektör. Minnesteckn föredragen ... d 31 mars 1908 (VA, Lefnadsteckningar ..., bd 4, Sthlm 1899-1912, s 159-190, 1 pl). - Kemiska institutionen (Karolinska mediko-kirurgiska institutets historia, utg med anl af Institutets hundraårsdag af Institutets lärarekollegium, d 3, Sthlm 1910, s 173-228; även sep, 56 s o Bilaga, innehållande planritningar af byggnader, till... institutets kliniker ..., XVIII s). - Yttrande (E. Muller, O. Medin o K. A. H. Mörner, Yttranden till Karolinska institutets lärar- kollegium afgifna ... med anl af doktor W. Wern-stedts den 6 juni 1911 hos K Maj:t ingifna besvär i fråga om hans anställande som docent vid Karolinska inst, Sthlm 1911, s 72—77; även sep: Yttrande till... lärarkoll med anl... inst, 8 s). — [Tal vid KI:s 100-årsfest] (Karolinska mediko-kirurgiska institutet och Tandläkarinstitutet under läsåret 1910—11 jämte redogörelse för Karolinska institutets hundraårsfest, Sthlm 1913, s 85—98 o passim, det förra även: Karolinska mediko-kirurgiska institutets historia 1910-1960, d 1:1, Sthlm ... (tr Upps) 1960, s 1-12). - Kontrollanalyser af de under år 1889(-1892, 1894/1895, 1896, 1898, 1900, 1905, 1910) vid instruktionsapoteket Nord-stjernan tillverkade mineralvatten, medd af F. L. Ekman, utförda (1889: sammanställda) 1889(-1911), Sthlm 1890-93, 1896-97, 1901, Jönköping 1906, 1911; tal i Les prix Nobel en 1901(-1911), Sthlm 1904—12; bidrag i Upsala läkareförenings förhandlingar, bd 11-13, 1875/76-1877/78, Upsala 1875-78, Hygiea, bd 47, 1885, 49, 1887, 51-54, 1889-92, 56, 1894, 58-60, 1896-98, 72, 1910, Sthlm, Hoppe-Seyler's Zeitschrift fur physiologi-sche Chemie, Bd 11-13, 1887-89, 28, 1899, 34, 1902, 41-42, 1904, Strassburg, Skandinavisches Archiv fur Physiologie, Bd 2, 1891, 5-6, 1894-95, 14, 1903, Leipzig; titlar se VAÅ 1925, s 290-292, o SLH, 3:2, 1886, s 587, 3:3, 1901, s 1390 f, o 4:3, 1933, s 503.

Utgivit: Stadgar och föreskrifter avseende Karolinska mediko-kirurgiska institutet, Tandläkarinstitutet, Nobelstiftelsen, Karolinska institutets fonder m. m., på uppdrag af lärarekollegiet. Sthlm 1910. 236 s. [Anon.] — I redaktionskomm för Les prix Nobel en 1901(-1914), Sthlm 1904-14.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 11 juni 1886, nr 10, RA.

C Barthel, K M (VAÅ 1925); S Jolin, K M (Hygiea, bd 79, 1917); KI:s hist, 1-3 (1910); KI:s hist 1910-1960, 1-3 (1960); G Lindhagen, Memoarer, 1 (1936); Material till släkterna M:s hist (1985); C G Santesson, K M (Allm sv läkartidn 1917); SLH 3:2-3 (1895-1901) o 4:3 (1933); SMoK; H Theorell, K M (VAÅ 1968); [S Wåhlin,] KI:s hundraårsfest den 13 dec 1910 (Kl o Tandlä-karinst under läsåret 1910-11 1913).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl A H Mörner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8732, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2018-12-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8732
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl A H Mörner, urn:sbl:8732, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2018-12-10.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se