Olof Nackreii, von

Född:1728-12-07 – Filipstads församling, Värmlands län
Död:1783-06-21 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Riksdagsledamot, Landshövding, Hovrättsassessor, Vice häradshövding, Hovrättsråd


Band 26 (1987-1989), sida 370.

Meriter

von Nackreii, Olof, f 7 dec 1728 i Filipstad, d 21 juni 1783 i Uppsala. Föräldrar: brukspatronen Lars v N o Catharina Engman. Inskr vid UU 12 mars 44, auskultant vid Svea hovrätt 5 maj 46, i Göta hovrätt juni 52, v häradsh i Östersysslets hd, Värml, 1 dec 52, beständig v häradsh där 30 mars 54, ord 22 sept 56, deltog i riksdagarna 55/56–78/79 (led av SU 65/66), assessor i Göta hovrätt 8 sept 61, hovrättsråd där 22 juni 62, general-auditör 29 juni 62, landsh i Hallands län 29 juli 71, led av kommitterade över lanthus-hållna upphjälpande nov 74–maj 76, landsh i Kronobergs län 30 april 76, frih 27 dec 78, landsh i Uppsala län 15 maj 82. — LPS 75, LVVS 75. - Ogift.

Biografi

N:s far och farfar var brukspatroner på Edsvalla i Nor, Värml. N valde själv den juridiska banan och gjorde en snabb ämbetsmannakarriär. Vid 24 års ålder blev han vikarierande häradshövding i Östersysslets domsaga i Östra Värmland och 1756 fick han tjänst som ordinarie häradshövding men flyttade redan 1761 till Göta hovrätt som assessor. Året därpå utnämndes han till hovrättsråd. S å blev han generalauditör, dvs chef för den avdelning inom justitierevisionen som ombesörjde militära mål.

N deltog i riksdagarna 1755/56–1778/79. Han tillhörde från 1760-talet mössorna; enligt flera samtida uppgifter var han en av de ledande och föreslogs vid olika tillfällen till justitiekansler och riksråd men skall ha avböjt.

N utnämndes 1771 till landshövding i Hallands län. Efter Gustav III:s statsvälvning året därpå förekom missnöjesyttringar bland frälsebönderna i bl a Halland och Skåne. N rapporterade härom i nov 1772 och framhöll hur "i synnerhet adelens frälsebönder av enfaldighet skola fattat en mera vidsträckt tanka än de borde om den lyckeliga regementsförändringen" (Smedberg s 16). De ville förbättra sin situation och bl a åstadkomma en reglering av den obegränsade dagsverksbördan. Sommaren 1773 förekom dagsverksstrejker på ett antal större gods i södra Halland, samtidigt som bönderna klagade hos landshövdingen och K M:t över sin situation. N försökte lösa konflikten med fredliga medel och uttalade vid flera tillfällen sympati för böndernas krav — han tog ställning mot hoveriet som system — men inte för deras olagliga aktioner. Han fäste uppmärksamheten på nöden och fattigdomen bland frälsebönderna men framhöll att klagomålen skulle lämnas till landshövdingen eller den lokala domstolen, inte direkt till K M:t, samt att strejkerna var olagliga. Av N:s uttalanden att döma ansåg han inte att politiska orsaker låg bakom bonderörelsens uppkomst men att denna kunde komma att utnyttjas i politiskt syfte.

N:s agerande synes emellertid ha lett till missnöje hos de adliga godsägarna. Hans tidigare politiska karriär i mösspartiet användes nu som argument mot honom. Missnöjet fördes fram till Gustav III, som 1774 gav N ett kommittéuppdrag i Sthlm, eftersom det ansågs att något förtroendefullt förhållande mellan honom och adeln i länet inte skulle kunna upprättas inom den närmaste tiden. H H v Saltza utnämndes till v landshövding i Halland; denne använde betydligt hårdare metoder gentemot de halländska bönderna.

N blev 1776 i stället landshövding i Kronobergs län. Han stämplades fortfarande som "allmogevänlig" av adeln. C J Ehrensvärd uppger i sin dagbok att N försökte "ställa sig in hos allmogen", bla genom att befria dem från skyldighet att laga vägarna. N förflyttades åter, denna gång till Uppsala län. Med undantag av anklagelserna för bondevänlighet far N:s ämbetsmannagärning mycket goda vitsord av samtida bedömare.

Författare

Staffan Smedberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s friherrebrev i UUB. - Brev från N i RA (bla till A v Fersen).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anmärkningar, vid Järn-contoi-rets herrar fullmägtiges hos Kongl. Maj:t i underdånighet ingifna berättelse, om järnhandelen i Christinähamns marknad 1768, och bergmästaren [C] Leyels bref til Höglofl. kongl. bergs-collegium i samma ämne. [Rubr.] Sthlm 1768. 4:o. (8) s. [Anon, undert: Götheborgare.] Även: Anmärkningar vid ... Kongl. majest. ... berättelse om ... [Rubr.] Götheborg 1768. 4:o. 11 s. - Anmärkningar vid En bruks-patrons Svar på brefvet angående bruks-rörelsen och järnhandelen vid Christinaehamns marknad. 1768. Sthlm 1768. 15 s. [Anon, s 13 undert: N. N.; även tillskr Anders S. Ekman.]

Källor och litteratur

Källor o litt: G J Ehrensvärd, Dagboksanteckmar förda vid Gustaf III:s hof, 1, ed E V Montan (1877); B Ferrner, Tal då v N:s friherrliga sköldemärke krossades (1783); Malmström, 5-6 (1900— 01); fj Odencrants,] Göta hofrätts presidenter, le-d:er o betjäning (1803); S Smedberg, Frälsebonderörelser i Halland o Skåne 1772—76 (1972) o där anf källor o litt; D Tilas, Anteckmar o brev från riksdagen 1765-1766, ed O Jägerskiöld (1974); dens, Anteckn:ar från riksdagen 1769—1770, ed O Jägerskiöld (1977).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Nackreii, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8753, Svenskt biografiskt lexikon (art av Staffan Smedberg), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8753
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Nackreii, von, urn:sbl:8753, Svenskt biografiskt lexikon (art av Staffan Smedberg), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se