Arfvid Ifvarsson (Natt och Dag)

Född:1633-05-01 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1683-05-31 – Stockholms stad, Stockholms län (begr i Stockholm, Jak)

Ämbetsman


Band 26 (1987-1989), sida 446.

Meriter

11 Arfvid Ifvarsson, sonsons sonson till N 9, fl maj 1633 i (Orig:geneal) i Sthlm (Marks v Wurtenberg), d 31 maj 1683 (Orig:geneal), begr 10 juni 1684 i Sthlm, Jak. Föräldrar: landshövdingen Ifvar Nilsson o Christina Posse. Inskr vid UU 5 nov 43, företog resor i Europa o besökte bl a Utrecht, London o Paris 55–56, kammarherre hos Karl X Gustav 3 juli 57, deltog i riksdagarna 60, 64, 68, 72, 75 o 76, v president i Svea hovrätt från 28 maj 63, häradshövding i Sotholms, Svartlösa, Värmdö o Öknebo, Sth, 73–80, led av en ständerkommission för att granska förmyndarregeringens förvaltn 22 sept 75.

G sept 1659 i Sthlm, Jak, m frih Märta Kurck, f 15 april 1642 i Åbo (Marks v W, E 4432; om hon är identisk med den Jöns K:s dtr Märta som föddes 4 sept 1636 i Tavastehus går ej att avgöra; jfr E 641), d 27 aug 1698 i Sthlm (Marks v W; själaringn 28 aug i Nik), dtr till riksrådet o presidenten frih Jöns K (bd 21) o frih Sofia De la Gardie.

Biografi

A inskrevs i tioarsaldern vid universitetet i Uppsala och företog ett drygt decennium senare sedvanliga peregrinationer i utlandet. Han blev kammarherre hos Karl X Gustav och deltog därefter i de danska fälttågen. På dödsbädden skall denne ha lovat honom en landshövdingtjänst (Wittrock 1908), men 1663 utnämndes han till v president i Svea hovrätt, en befattning han innehade till sin död. 1669 var han en av fyra högadliga som ansågs kunna komma i fråga vid riksrådsutnämning (Wittrock 1917).

Början av A:s karriär var snarlik den nästan jämnårige Johan Gyllenstiernas (bd 17), och han anses länge ha stått denne nära. A blev medlem av den ständerkommission som tillsattes för att granska förmyndarregeringens förvaltning, möjligen på Johan Gyllenstiernas bedrivande. A har emellertid blivit känd framför allt på grund av den häftiga strid med just Johan Gyllenstierna och dennes bror Jöran (bd 17) som utbröt i samband med högförräderianklagelserna mot bröderna 1678. Under ledning av rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie företog rådet på hösten detta år undersökningar, föranledda av Gustaf Adam Banérs (bd 2) beskyllningar mot dem om föregivna högförrädiska planer. Anklagelserna gick bl a ut på att Johan Gyllenstierna ville spela Cromwells roll i Sverige och störta kungadömet. Som vittne inkallade rådet bl a A, som dels åberopats av Baner, dels enligt kanslern varit närvarande vid tillfällen då Baner gjort sina avslöjanden. A vittnade under ed sedan rådet tillförsäkrat honom skydd för eventuella följder.

I sitt vittnesmål åberopade A i allt väsentligt Banér som sin sagesman. Rådet gjorde allt för att underbygga anklagelserna mot Gyllenstiernorna men råkade i stora svårigheter eftersom Baner avvikit till Ingermanland, över vilket han utnämnts till generalguvernör; i övrigt nekade han till att ha fällt de yttranden, som föranlett undersökningarna. I själva verket ingick den egendomliga händelsen i det karolinska enväldets förhistoria, i maktkampen mellan rådet och det k högkvarteret, där Johan Gyllenstierna dominerade som något av enväldets vägröjare. I dec 1678 förmådde Gyllenstiernorna Karl XI att beordra Svea hovrätt att uppta och avdöma käromål dessa hade mot personer som utspritt rykten mot dem, och i jan följande år utfärdades stämning på A. Med rådets helhjärtade stöd sökte A på alla sätt komma från processen. Den hade emellertid sin gång, och dom föll 7 okt. Gyllenstiernorna förklarades helt oskyldiga och A dömdes till offentlig avbön och böter på 2 000 dlr smt, som skulle gå till Kungsholms kyrkobygge.

Processen mot A uppvisar anmärkningsvärda drag. Gyllenstiernorna anförde jäv mot hovrättens bisittare i riksrådsklassen. Detta godtogs av Karl XI, och rätten beordrades handlägga målet utan medlemmar i riksrådsklassen, vilket klart stred mot rättegångsordinantian. Hovrättens president Knut Kurck (bd 21) var svåger till A. Han ersattes med Gustaf Rosenhane, ännu ett brott mot rättegångsordningen, eftersom denne inte var riksråd. Samtidigt underkändes de jäv A i sin tur anförde mot andra bisittare i hovrätten. Gällande lag sattes ur spel även beträffande processordningens stadgande att vid ingiven stämningsansökan svarandeparten skulle underrättas innan stämningen utfärdades. I sin stämningsansökan hade Gyllenstiernorna hemställt att så ej skulle ske, eftersom det var bråttom: A var sjuk och risken fanns att han kunde dö innan målet avgjordes. På alla dessa punkter protesterade A och hävdade, att såväl domstolens sammansättning som formerna för processen stred mot gällande lag. Han fick helhjärtat stöd av rådet, som i upprepade hänvändelser till Karl XI framhöll, att rättens sammansättning stred mot "lovlige stadgar, såsom rättegångsordinantian och processen, vilka på en allmän riksdag äre vordne skärskådade av riksens ständer och antagne". De betecknades också som "en riksens fundamentallag" att hållas "till evärdliga tider".

Det gällde i själva verket inte endast en strid mellan bröderna Gyllenstierna och A utan också en konstitutionell kamp mellan rådet och kungamakten. Karl XI avvisade kategoriskt rådets framställning, och deklarerade att "sådan konungslig makt och höghet oss vederbör och av ingen oss kan förmenas". Rådet fick ett strängt förbud att vidare lägga sig i saken, och hovrätten beordrades att snarast fälla sin dom. Händelserna är ett av de tidigaste och mest slående förebuden till det karolinska enväldet.

Sedan domen fallit gjorde A energiska försök att undandra sig dess verkställande och inlämnade upprepade revisionsansökningar, vilka dock avvisades. Johan Gyllenstierna tryckte på för att få domen verkställd men nöjde sig inte med detta. Han förmådde också Karl XI att beordra inledandet av en högmålsprocess mot A, eftersom en del av de uppgifter denne lämnat i sitt vittnesmål kunde anses kränkande för kungen och förgripliga. Högmålsprocessen skulle föras inför samma rätt som handlagt det förra målet. Förgäves protesterade A. Rådet stod på hans sida men vågade inte ingripa efter upprepade k order att hålla sig utanför. A:s ansträngningar hade dock viss framgång. Han lyckades förhala processen och även skjuta på verkställandet av den tidigare domen. I sept 1680 fick hovrätten order att uppskjuta den fiskaliska aktionen, dvs högmålsprocessen mot A, och i stället avge förklaring över dennes klagomål. Bakgrunden är uppenbarligen att ett nytt läge inträffat genom Johan Gyllenstiernas död i början av juni. När den mäktige rådgivaren var borta avtog Karl XI:s intresse för processen snabbt. Hovrätten avgav den äskade förklaringen på A:s klagomål, men vid dennes död var processen ännu ej slutförd och den tidigare domen inte heller exekverad.

Vid sidan av sin ämbetskarriär bedrev A också ekonomisk verksamhet. Han hade intressen i rederibranschen och var delägare i ett glasbruk, som fick sitt privilegium 1676 och sedermera blev känt som Kungsholms glasbruk. För A finns i RA koncept till friherrebrev 1678 men det torde aldrig ha blivit expedierat, eftersom han ej kallas friherre i sin likpredikan och en av hans söner blev friherre 1720.

Författare

Göran Rystad



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Strödda brev till o handl ang A i Jöns Kurcks saml, E 4431, RA o Nordinska saml 205 o 282, UUB. - Brev från M (bla till M G De la Gardie o S Bielke) i RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Friherrebrev, vol 2, Sv donationskontorets arkiv F Ic: 12, F Id:4, 33 o 79 samt F II: 103; E 641 (brev 9/9 1636 från Jöns Kurck till Axel Oxenstierna) o E 4432 (släkttavla), RA. Marks v Wurtenbergs geneal o Orig:geneal, RHA.

Anjou; R Blomdahl, Förmyndarräfstens huvudskede (1963; personreg i suppl 1964); B Fahlborg, Ett blad ur den sv handelsflottans hist (HT 1923), s 243; Frälseg, 1: 1-4:3 (1931-76); Lags o doms; E Norasus, En christelig lijkpredikan ... wed ... Arfwid Ifwarssons ... jordfärd (1684); G Rystad, Johan Gyllenstierna, rådet o kungamakten (1955) o där anf källor o litt; dens, Johan Gyllenstierna (1957); U Sjödell, Kungamakt o högaristokrati (1966); SRP, Stenografiska prot, 1-2 (1975-83); GH Stråle, Alingsås manufakturverk (1884); I Wadén, Materialet till processen mot Arvid Ivarsson åren 1678-82 (MRA 1957) o där anf källor; L Wikström, Kungsholmen intill 1700-talets början (1975); G Wittrock, Carl X Gustafs testamente (1908), s 10, 96, 102, 133, 153, 176, 264; dens, Karl XI:s förmyndares finanspolitik ... 1668 f 1917). s 178.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Arfvid Ifvarsson (Natt och Dag), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8769, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Rystad), hämtad 2019-11-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8769
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Arfvid Ifvarsson (Natt och Dag), urn:sbl:8769, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Rystad), hämtad 2019-11-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se