Meriter

2 Nauckhoff, Johan (John) Gustaf, f 3 nov 1867 i Enköpings-Näs, Upps, d 15 nov 1953 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: bibliotekarien kapten Carl Fredrik Alfred N o Sofia Wilhelmina Loven. Volontär vid Andra livg 4 febr 85, mogenhetsex vid hal i Uppsala 20 maj 85, sergeant 12 juni 86, elev vid krigsskolan på Karlberg 19 juni 86–4 okt 87, underlöjtn vid Andra livg 31 okt 87, genomgick krigshögsk 90-92, löjtn vid Göta livg 6 aug 91, aspirant vid generalstaben 15 april 93–95, stabsadjutant o kapten vid generalstaben 13 juni 02, kapten vid Göta livg 4 juli 02, adjutant hos Oscar II 9 dec 02, generalstabsofficer vid första arméfördeln:s stab 15 okt 04–06, kapten vid Svea livg 5 okt 06, vid generalstaben 16 okt 08, stabschef vid andra arméfördeln 19 okt 08–12, överadjutant o major vid generalstaben 5 febr 09, sekr i infanteriexercissakk dec 10–aug 12, överstelöjtn vid Norra skånska infanterireg 26 april 12, överste o sekundchef för Göta livg 2 juli 15, ordf i Sthlms landstormsförb 16–26, chef för sjunde infanteribrigaden 14 febr 20, led av 1920 års krigslagstiftn:komm aug 20–okt 22, deltog i utarb av förslag till exercisreglemente för infanteriet dec 21–aug 24, led av 1922 års krigslagstiftmsakk juni 22–aug 23, ordf i komm ang förvaltn vid arméns truppförband juni 25–maj 26, generalmajor i armén 21 febr 26, chef för tredje arméfördeln 5 maj 26, för västra arméfördeln 25 nov 26, inspektor för elementarlärov för flickor i Skövde 27, v ordf i styr för Skaraborgs ensk bank ab:s huvudkontor där 30, led av styr för bankens avd:kontor i Sthlm 33, ordf där, avsked med skyldighet att inträda i generalitetets reserv 4 nov 32, generallöjtn där 17 febr 33, ordf i styr för Sveriges landstormsfören:ars centralförb 33–38, i styr för Sveriges allm djurskyddsfören 35–50, för ab Nya Grand Hotel i Sthlm från 35. – LKrVA 21.

G 1) 24 okt 1903 i Wandsworth, London, Storbritannien, m Alida Dorothea Berner, f 21 aug 1877 där, d 15 febr 1922 i Romanäs, Säby, Jönk (enl db för Göta livg, Sthlm) dtr till köpmannen Joachim Mogens B o Davida Wilhelmina Hummel; 2) 24 nov 1924 i Kristiania, Sv Margaretaförs, m Signe Stäng, f 14 febr 1879 i Fredrikshald, d 24 febr 1967 i Sthlm, Hedv El, dtr till godsäg Harald S o Clementine Margareta Wivel samt tidigare g Huitfeldt.

Biografi

Genom åtskilliga kommenderingar till fälttjänstövningar, upprepade tjänstgöringar vid generalstabens topografiska avdelning och ett flertal fältmätningsarbeten i Kopparbergs, Örebro och Kristianstads län blev John N tidigt förtrogen med trupputbildningen och särskilt den del som hade att göra med uppläggning av stridsövningar. Det var också inom detta område som N skulle visa sin främsta kapacitet. Han blev betraktad som en god trupputbildare med stor förmåga att lägga upp övningar och att leda dem på ett effektivt och pedagogiskt sätt. Han drev stridsutbildningen framåt under en tid som präglades av utveckling av snabbeldvapen, särskilt kulsprutor, och en begynnande motorisering. 1914 var han t ex ledamot i en kommission som granskade försök med olika typer av gevär och gevärsammunition.

Naturliga uppgifter för trupputbildaren var också personal- och rättsvård. 1920–22 medverkade N i den kommitté som hade till uppdrag att undersöka möjligheten att avskaffa krigsdomstolarna i fredstid (SOU 1922:34). Kommittén kom fram till att så kunde ske. Uppfattningen delades inte av N, som reserverade sig i ett särskilt yttrande. Han förde fram en traditionell militär uppfattning, grundad på de erfarenheter han fått som utbildare och regementschef i nära kontakt med manskapet, en roll inte utan patriarkaliska inslag. Klart kom detta till uttryck under hans arbete som ledamot av 1922 års krigslagstiftningssakkunniga, som året därpå lade fram ett förslag till ändring i strafflagen för krigsmakten (SOU 1923:78). Åter reserverade han sig i ett särskilt yttrande, uppmärksammat även i pressen. Han förespråkade åtgärder mot den landsförrädiska propaganda som ansågs komma från manskapsklubbarna och han var till skillnad från övriga sakkunniga för ett omedelbart verkställande av ådömda disciplinstraff. Med direkt hänvisning till sina erfarenheter från trupptjänsten förespråkade han innehållande av lön viss tid för att förhindra omåttligt förtärande av spritdrycker och bättre åtgärder för att komma till rätta med simulering.

Med kraft och framgång verkade N för att hans regemente, Göta livgarde, inte skulle bli offer för regementsdöden 1925. Han var ordförande i utredningen rörande förvaltningsorganisationen vid arméns truppförband (SOU 1926:7). N var en god administratör men gick inte utan anledning upp i verksamhetens detaljer. Han hade förmånen av en ungdomlig utstrålning och ett representativt yttre, vilket var en tillgång vid hans tjänst som adjutant hos Oscar II. Utom i sina militära befattningar kunde han utnyttja sin kapacitet i åtskilliga frivilligorganisationer och civila sammanslutningar, som ofta hämtade sina främsta företrädare från det militära etablis-sementet.

Från unga år tillhörde N den frivilliga skytterörelsen, ingick en tid i styrelsen för Sthlms skytteförbund och var i tio år ordförande i Sthlms landstormsförbund. Under hela sin tjänstgöringstid i Skövde hade han uppdrag som inspektor vid Elementarläroverket för flickor. Han fick där även en styrelsepost i Skaraborgs enskilda bank ab. Efter att ha lämnat den aktiva militärtjänsten övertog han den prestigefyllda posten som ordförande i Sveriges landstormsföreningars centralförbund.

N var en god organisatör och administratör. Han tillhörde inte de officerare som politiserade eller lämnade otaliga anekdoter efter sig. Hans militära karriär präglades av en strikt yrkesetik och hans förmåga som trupputbildare med goda ledaregenskaper. Talande är den episod från oroligheterna i Sthlm i april 1917 då han från sin bostad sprang ikapp demonstrerande götagardister på Strandvägen och förmådde dem att skingras och återvända till kasernen.

Författare

Erik Norberg

Arkivuppgifter

Brev från N i KrA (bl a till C Bennedich, G Lindström, G Petri, G E Sundin o G Uggla), RA o UUB.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Generalstaben, tjänsteförteckn:ar; Göta livg:s arkiv; Sveriges landstormsföremars centralförb:s arkiv; Västra arméfördeln:s arkiv; Biografica; allt i KrA.

Biogr anteckn:ar om officerskåren på aktiv stat vid K Göta livg 1741-1939 (1941); [H Bratt,] nekr över N (KrVAH 1954); J v Konow, Regementet o storstaden (K Göta livg 1901-1980, 1980); Land-stormsmannen 1933—38; E R Salwén, Det nya infanteriexercisreglementet (KrVA:s tidskr 1927); SOU 1922:34 (krigsdomstolarnas avskaffande), 1923:78 (omarb av strafflagen för krigsmakten), 1926: 7 (förvaltn av arméns truppförb); L T[ing-ste]n, Bidr om infanteriexercisreglementet (KrVA:s tidskr 1912); C Wahlgren, På skilda fronter (1970). - Nekr över N i SvD 16 nov 1953.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (John) G Nauckhoff, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8800, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Norberg), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8800
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (John) G Nauckhoff, urn:sbl:8800, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Norberg), hämtad 2024-04-25.