Meriter

2 Naumann, Gustaf, son till N 1, f 8 mars 1846 i Lund, d 27 febr 1925 i Sthlm, Maria. Elev vid Katedralskolan i Lund, vid Nya elementarskolan i Sthlm, avgångsex där maj 67, inskr vid UU 12 juli 67, med fil ex där 14 sept 69, stipendiat i fältläkarkåren 31 mars 73, MK vid UU 28 maj 73, uppbördsläk bl a på flottans fartyg af Chapman somrarna 73–75, innehade olika läkartjänster i Mariestad somrarna 76 o 78, ML vid Kl 26 maj 77, amanuens vid Serafimerlasarettets kir avd 1 juni 77–juni 78, lasarettsläk i Helsingborg 16 april 79–juli 98, led av stadsfullm där 86–98, inskr vid LU 8 maj 91, disp där 9 maj 91, MD där 30 maj 91, överläk vid Sahlgrenska sjukhusets kir avd 23 juli 98–3 mars 11, ordf i Gbgs läkaresällsk 01–02, i styr för Gbgs läka-refören 01–11, v ordf i styr för Allm sv läkarefören 02-11. – LVVS 98.

G 30 okt 1879 i Hassle, Skar, m Julie Elisabeth v Essen, f 12 juni 1861 i Leksberg, Skar, d 23 mars 1931 i Sthlm, Engelbr, dtr till majoren Jakob Magnus v E o Clara Catharina Johanna Sandströmer.

Biografi

M lärde sig kirurgi under ett år hos C G Santesson på Serafimerlasarettet. Under sju månader 1878–79 besökte han erkända kliniker i Tyskland och Wien. I sin reseberättelse framstår N som saklig och kritisk och ej benägen att falla för auktoriteter. Han såg hur antiseptiken, huvudsakligen med karbol, tillämpades och hur man lade stora antiseptiska förband. Han studerade också tekniken vid de på denna tid vanliga operationerna vid tuberkulos i ben och leder. Denna kirurgi skulle på ett drygt decennium revolutioneras genom aseptiken. Det blev möjligt att angripa organ och kroppsdelar, som varit stängda för kirurgen. 1890-talet fick se bukkirurgins genombrott.

De nya kunskaperna hämtades i utlandet och N reste flitigt i Mellaneuropa, besökte ledande kirurger och deltog i kongresser. I Helsingborg var han ensam läkare vid det nya lasarettet. Trots arbetsbördan skrev N som akademisk avhandling en bred översikt över struma och strumabehandling. Han verkade även aktivt i landstinget, stadsfullmäktige och hälsovårdsnämnden. Allt nytt prövades och rapporterades för kollegerna som kasuistik. Åren gav erfarenhet och det gällde att ur de djärva pionjärernas framgångar och motgångar vaska fram vad som kunde användas i rutinarbetet. N granskade olika kirurgiska frågor genom omsorgsfulla litteraturstudier och med den erfarenhet han själv vunnit. Han publicerade en rad kliniska översikter, utmärkta av saklighet, sans, reda och koncis stil.

N blev i Gbg till en början en omstridd person. Han efterträdde den glade och lättsamme A Lindh (bd 22), och kärv och hetsig var N i allt dennes motsats. Staden hade som överläkare velat ha J Borelius (bd 5), som var yngre och som gjort sig omtyckt på sjukhuset. N skrev själv att "göteborgarna komma i regel först då till mig, då någon utifrån sänt dem" (brev 1902 till J Berg, bd 3). Kollegerna insåg dock snart hans kunskaper och hur vederhäftig han var, en rakryggad stridens man. Han visste precis hur han ville ha det och med kraft ledde han sitt lasarett och sin klinik. Han fick både trofasta vänner och bittra fiender.

Efter pensioneringen flyttade N till Sthlm. Där skrev han Svenska kirurgiens historia (maskinskr ms, fol, 674 s jämte 55 s litt:förteckn). N har här i detalj recenserat de gamla sv kirurgiska skrifterna, en kasuistik över ofta långt gångna och ibland kuriösa sjukdomsfall. Sina nära samtida, Santesson, C Rossander och K G Lennander (bd 22) ägnade N över 400 s. Manuskriptet är ett magnum opus och en tillförlitlig källa.

N var en av de skickliga litterata kirurger, som bidrog till att modern kirurgi slog rot i vårt land. Musiken var hans intresse utanför arbetet.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

N:s samkar till sv kirurgins hist i Sv läkare-sällsk:s bibi, hans ms till Sv kirurgiens hist från äldsta tid till våra dagar i KI:s bibi, ms nr 534. — Brev från N i KI:s bibi (till J Berg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Förslag till matvarustadga för Helsingborg. Helsingborg 1888. 8 s. [Anon.] [Ny utg:] Matvarustadga ... (Faststäld af Kon. befall-ningshafvande den 4 juli 1888.) ... — Om behandlingen af sänkningsabscesser vid tuberkulösa osteiter i ryggraden. Föredr inom lasarettsläkarnes sektion ... (Förhandlingarvid [3.] allmänna svenska läkaremötet i Helsingborg den 30, 31 augusti och 1 september 1888, red af A Levertin, Sthlm 1889, s 153—167; även sep, 15 s). — Om struma och dess behandling. Akad afh ... Lund 1891. 178 s. Övers: Ueber den Kropf und dessen Behand- lung. Lund 1892. 191 s. — Qvacksalfveriet och läkarne [insänt] (Helsingborgs dagblad, 1892, n:o 69 (23 mars), s [3]). - Eine Methode Nähte bei Gaumendefekten anzulegen (Centralblatt fur Chi-rurgie, Jahrg 19, 1892, Leipzig, s 1081; även sep, (3) s). — Kirurgisk kasuistik från Helsingborgs lasarett 1879—1889. Utdrag ur de årliga embets-rapporterna till K medicinalstyr. [Rubr.] Helsingborg 1893. 44 s. [Från Hygiea.] — Råd och anvisningar for barnmorskor. [Rubr.] Helsingborg 1894. 3 s. [Anon, undert: Nordvestra Skånes och Hallands läkareförening.] — Om ledgångstuberkulosens behandling med jodoforminsprutningar. [Rubr.] Sthlm 1894. 35 s. (Nordiskt medicinskt archiv, [bd 26 (N F bd 4) = ] årg 1894, n:r 2.) -Om peritonealtuberkulos. [Rubr.] Sthlm 1896. 48 s. (Ibid, 28(6),] 1896, n:r 24.) - Cholecystitis, cholangitis, hepatitis, abscessus subphrenicus ... [Rubr.] Sthlm 1901. 6 s. (Ibid,J34(F 3: 1),] 1901, afd 1 (Kirurgi), h 2, n:r 10.) — Uber retroperitone-ale Sarkome. [Rubr.] Sthlm 1902. 14 s. (Tills med C Sundberg; ibid [35(2),] 1902, 1:3:13.) - Häf-dande af sjukhusläkares lagenliga rätt att ensam tillsätta den sjukvårdspersonal, för hvars duglighet han ensam är ansvarig (Förhandlingar vid elfte allmänna svenska läkarmötet i Göteborg 21—23 augusti 1902 red av K Kjellberg, Linköping u å, s 121 f; även sep, Sthlm 1902, (2) s). - Några ord om de inre organens kirurgi (Nordisk tidskrift ... utg af Letterstedtska fören, 1902, Sthlm, s 449-458). — Uber die möderne Pankreas-Chirurgie. [Rubr.] Sthlm 1904. 21 s. (Nord medic archiv, [37(4),] 1904, 1:3: 14.) - Om Finsens ljusbehandling (Allmänna svenska läkartidningen, årg 1, 1904, Sthlm, s 289-295, 305-310; även sep, 19 s). — Öfversikt af ... föredrag Om nödvändigheten såväl för allmänheten som för läkarne själfva af i lag stadgade kompetensvillkor för annonserande och utöfvande af viss s. k. specialitet inom läkaryr-ket (ibid, 2, 1905, s 529-531 o replik 805 f). - Drei Fälle von Nierenstein, mittels Röntgenphotogra-phie diagnostiziert. [Rubr.] Sthlm 1906. 8 s, 3 pl. (Tills med K. A. Wallin; Nord medic archiv, [38(5),] 1905, 1:3 & 4:18.) - En för vårt lasarettsväsendes normala utveckling nödvändig ändring af lasarettsstadgan (Förhandlingarvid fjortonde allmänna svenska läkarmötet i Linköping den 17—18 juni 1910, red av H Forssner o K Kjellberg, Sthlm 1910, s 52-54; även sep, 3 s). - Om blås-ruptur (Förhandlingarna vid Nordisk kirurgisk förenings 9:de möte i Stockholm den 3—5 augusti 1911 utg af J Borehus,ÉLund 1911, s 232-251; även sep, 20 s). Övers: Uber Blasenruptur. [Rubr.] Sthlm 1912. 25 s. [Även:] ... [1912]. (Nord medic ' archiv, [45(12),] 1912, 1:1:2.) - CarrePs kärlsu-tur, vitalindikation vid vissa skador inom området för art. mesent. super. .., (Förhandlingarna vid ... 10:e möte i Köpenhamn den 31 juli — 2 augusti 1913 ..., Lund 1913, s 274 f; även sep, (2) s). - Ur den svenska kirurgiens historia under adertonde seklet. Sthlm 1914. 26 s, s 957 f, 599 [!]. [Ur Hygiea så.] - Bidrag i: Hygiea, 1878, 1880-83, 1885-92, 1894, 1896-1905, 1907-12, 1914, o i dess bilaga Göteborgs läkareförenings förhandlingar 1899— 1912, Sthlm; Eira, 1883, Gbg, 1892-93, 1895-96, 1902, Sthlm; Nordiskt medicinskt archiv, bd 25(3), 1893, n:o 25, o 27(5), 1895, n:o 30 (referat); titlar se SLH 3:2, Sthlm 1895, s 592, 3:3, 1901, s 1393 f, 4:3, 1933, s 516 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: Gbgs läkaresällsk:s prot 1898-1911, Biomed bibi, Gbg. Art om N (Hälsovännen 1898, s 827-830); W Kock, Genombrottstiden i sv kirurgi 1880-1920 (Sv läkaresällsk:s handhar, 76:2, 1955); dens, Sv kirurgi - historisk rapsodi (1978); S Lindqvist, G N (Hygiea, bd 87, 1925, s 161-164); LU:s årsber 1890-91 (1891); C Skottsberg, G N (dens, Minnestal hållna i VVS ... 1924-1927, 1927); SLH 3:2 (1895), 3:3 (1901) o 4: 3 (1933); SMoK; L Oberg, Gbgs läkaresällsk, en historik (1983).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Naumann, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8815, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8815
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Naumann, urn:sbl:8815, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-19.