Meriter

Nelson, Helge Magnus Qskar, f 15 april 1882 i Ystad, d 3 jan 1966 i Lund, Allhelgona. Föräldrar: redaktören Johannes Fredrik Nelson o Zelma Henrietta Liljebladh. Mogenhetsex vid ha1 i Örebro 10 juni 99, inskr vid UU ht 99, FK där 28 maj 04, andre lär vid Ölands folkhögsk i Isgärde, Stora Rör, 1 nov 06–30 april 09, FL vid UU 29 maj 08, förest för Skaraborgs läns folkhögsk i Stenstorp 1 nov 09-20 april 15, disp vid UU 28 sept 10, FD där 31 maj 11, adjunkt i historia o geografi vid folkskolesem i Gbg 31 dec 14, rektor vid folkskolesem i Sthlm 30 juli 15–30 juni 16, prof i geografi vid LU 17 mars 16–maj 47, initiativtagare till Geogr fören i Lund 21, till Geografilärarnas fören 33, sekr i Sydsv geogr sällsk 25–50, ordf där 51–53, led av folkskolestyr i Lund 31–35, av Lunds domkap 37–48, inspektor för bla Malmö aftonskola 38–50. - LFS 18, LHVL 18, LVSL 23, LVHAA 35, HedLGAA 55.

G 23 dec 1915 i Odensala,-Sth, m extra postexp Anna Evy Möller, f 15 nov 1884 i Nässjö, Jönk, d 23 mars 1970 i Lund, Allhelgona, dtr till postexp Frans Theodor M o Augusta Fredrika Ohlson.

Biografi

Under Helge N:s senare studietid i Uppsala var Axel Hamberg (bd 18) professor i geografi, och N tog även djupa intryck av geologen Arvid Högbom (bd 19); bland humanisterna kom för N i första rummet Harald Hjärne (bd 19), och som kulturgeografisk inspirationskälla angav han arbeten av antropogeografen Friedrich Ratzel. N kom emellertid tidigt ut i förvärvsarbete, och han byggde till en början i hög grad upp sin vetenskapliga värld utanför universitetet. Den långa tiden som folkhögskoleman kom att i många avseenden prägla N:s intresseinriktning under senare år.

N var alltifrån sin första kontakt med geografin intresserad av ämnets alla fält, och under hela sin levnad förfäktade han betydelsen av att det skulle ses som en helhet med regionalgeografin som en fast bas. N började huvudsakligen som naturgeograf, inspirerad av Högbom, men hans egentliga naturgeografiska författarskap blev av begränsad omfattning. Doktorsavhandlingen 1910, Om randdeltan och randåsar i mellersta och södra Sverige, blev det ojämförligt viktigaste arbetet på detta område. Det blev tillsammans med det året förut utkomna verket av Gerard De Geer (bd 10) över Dals Ed-deltat klassiskt vad beträffar detaljdeskriptionen och den morfologiska tolkningen av det sv glacifluviet. En huvuddel av specialbeskrivningarna gäller två isälvsfält i Hållsjö och Riddarhyttan, där fältstudierna hade påbörjats 1905. Det dröjde till 1923 innan nästa naturgeografiska arbete kom, Om förhållandet mellan tektonik och glacialerosion inom Säveåns flodområde, där svaghetszonerna i urberget och deras roll i landytan behandlades.

Långt innan detta andra och sista naturgeografiska arbete utgavs hade N publicerat synnerligen viktiga bidrag på andra fält. En bergslagsbygd, en historiskt-geografisk öfverblick (Ymer 1913) var liksom doktorsavhandlingen ett resultat av N:s från barndomen starka intresse för bergslagen. Han visade, liksom något tidigare Sven Lönborg (bd 24), hur de centrala arkiven kunde ge uppgifter om bebyggelsens utveckling och näringslivets gestaltning under skilda tider, och hur detta material kunde kartografiskt bearbetas. Hans arbete var metodiskt betydelsefullt, men han återvände inte själv till detta forskningsuppslag.

Redan 1909 hade N färdigställt undersökningen om Öland i Emigrationsutredningen. Främst grundade sig arbetet på intervjuer av invånare på ön, en metod, som N senare ofta anlitade. Den lilla skriften ger i ett nötskal N:s vetenskapliga inställning och den var hans första arbete inom området sv näringsliv.

N gick vidare efter två linjer, som han stakat ut genom Ölandsboken. Ölänningarna hade i betydande utsträckning emigrerat. På ön hade han undersökt de blivande emigranternas situation i hemlandet. I Nordamerika kunde han följa hur det gick för dem i fortsättningen. Här låg ett väldigt forskningsprogram klart. För studiet av Svenskamerika gjorde N fyra resor (1921, 1925, 1926 och 1933) till USA och Canada. Det omedelbara resultatet var två böcker över nordamerikansk regionalgeografi, Canada, nybyggarlandet (1922) och Nordamerika, natur, bygd och svenskbygd (1926), vilka tillhör de mycket få regionalgeografiska verk i Sverige som är skrivna av en författare efter enhetliga normer.

Det material som N samlat om Svenskamerika kom under årens lopp fram i en lång rad smärre uppsatser for att 1943 vara moget för en sammanfattning i ett av hans största arbeten, The Swedes and the Swedish settlements in North America, där den geografiska fördelningen av den sv folkstammen fram till ungefär 1930 behandlas i text och kartogrammatisk form. N räddade därmed väsentligt material, innan assimilationen fortskridit för långt och minnena av den första generationen bleknat.

Det andra spåret i N:s forskning gällde näringslivet inom Sverige, och här koncentrerade han sig i första hand på tätortsbildningen i landet. Hans första bidrag blev Geografiska studier över de svenska städernas och stadslika orternas läge (1918), varpå följde programskrifter om städernas morfologi och deras funktion inom sina s k handelsområden. N:s avslutande arbete inom detta forskningsområde var monografin och samlingsverket Simrishamn med omland ... (1949), som nära anslöt till det verk han skulle ägna sina emeritiår.

Som nyutnämnd professor sökte N bygga upp geografiämnet efter moderna principer. Universitetsundervisningen omorganiserades och N arbetade för att universitetsgeografins resurser skulle ökas, skolgeografin stärkas och allmänhetens kunskap om och förståelse för geografi vidgas. Några rum i Lundagårdshuset blev den första geografiska institutionen, men 1930 kunde N flytta in i en ny institutionsbyggnad där rummen snabbt fylldes med ständigt växande bibliotek och samlingar.

1921 tillkom Geografiska föreningen i Lund, en studentförening och samtidigt ett slags licentiatseminarium innan sådana blev vanliga inom universitetsundervisningen. Fyra år senare stiftades Sydsvenska geografiska sällskapet, som kom att bli N:s skötebarn framför andra och en förbindelselänk mellan näringslivets män och akademikerna. Under 25 år var N sekreterare och redaktör för Svensk geografisk årsbok. Arbetet krävde mycket av hans tid, men sällskapets roll under detta kvartssekel kan knappast överskattas. Det delade bla ut resebidrag för besök vid kongresser och lämnade publiceringsbidrag till avhandlingar, uppgifter som sedan i allt högre grad övertogs av universitetet.

Efter att i många sammanhang ha ingripit för geografin i skolan genomdrev N 1933 bildandet av Geografilärarnas förening (senare Geografilärarnas riksförening), vilken han ledde i tio år. 1943 startade han föreningens tidskrift Geografiska notiser. N skrev även skolböcker, varav de flesta tillkom åren 1927 — 33, och de spelade en dominerande roll i skolgeografin under ett kvartssekel. Han deltog också med iver i folkbildningsarbetet, där han under många år verkade inom Centralbyrån för populära vetenskapliga föreläsningar. I rader av artiklar i tidningar och tidskrifter sökte han popularisera geografin, och ofta ville han diskutera och söka rätta till vad han ansåg skevt och vrångt i ämnets utveckling.

N:s emeritiår var fyllda av arbetet på att fullborda verket Studier över svenskt näringsliv, säsongarbete och befolkningsrörelser under 1800- och 1900-talen. Han slutförde denna 600-sidiga bok vid 81 års ålder. Med häpnadsväckande konsekvens och ihärdighet samlade han i arkiven, ur tidningsartiklar och verksamhetsberättelser och i brevkorrespondens och anteckningar uppgifter om sv näringsliv, det tema som gått som en röd tråd genom hela hans levnad bortsett från de tidiga år som ägnades naturgeografin. N var i första hand en inspirerande lärare och geografin fyllde hela hans värld. Han tog på sig en stor arbetsbörda och hans roll i utformningen av sv geografi under några decennier är helt odisputabel. N trädde in i geografins sfär i en tid då ämnet som vetenskap höll på att växa fram i Sverige, och han spelade en viktig roll i detta uppbyggnadsskede. N var också en av huvudkrafterna i förskjutningen av den geografiska frontlinjen på 1910- och 1920-talen. När en ny frontförändring från ett mera syntetiskt till ett mera analytiskt betraktelsesätt ägde rum under 1950-talet hade han vissa svårigheter att acceptera denna ämnesomläggning. N:s forskningsinsats omspände drygt 50 år. Med sällsynt viljekraft, entusiasm och övertygelse fullföljde han den.

Författare

Karl Erik Bergsten

Arkivuppgifter

N:s arkiv, inneh bla hans forskn:ar rör sv-ameri-kaner, i LUB; bildmaterialet till detta dep i Emig-rantinst, Växjö.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Damsjön. Utsikt från Slöjdatorp (Bärgslagsposten [1904], n:o 103 B: Våra bygder i ord och bild, h 8, Lindesbärg 1904, s 8-10, 1 pl; undert H. N.). - Ur Ramsbärgs historia (ibid, s 25—37). — Bärgslagen. Några naturbilder (d:o [1905], 48 B [omsl: 49 B]: ibid, 9, 1905, s 7-20). -Vanneboda (ibid, s 41—44; undert H. N.). — Gamla byggnader i Bärgslagen (d:o [1906], 61 B: ibid, 11, 1906, s 9 f, 1 pl, undert H. N.). - Finnarne i Bärgslagen (ibid, s 13—25). — Några drag ur Bärgslagens kulturutveckling ( ibid, 13, 1907, s 8-18). - Öland. Sthlm 1909.95 s. (Emigrationsutredningens [Bilaga 8.] Bygdeundersökningar [6].) — Öland och dess folk. Sthlm 1909. 11 s. (Text till Svenska turistföreningens geogr bilder, h 4 [omsl].) — Om randdeltan och randåsar i mellersta och södra Sverige. Akad afh [Uppsala], Sthlm 1910. 252 s, 3 kartor, 1 tab. (Även: SGU, Ser. C. Afhandlingar o uppsatser, n:o 220 = Årsbok 3 (1909):3.) - Öland ([Omsl:] Sveriges landskap, läsn vid den grundläggande geografiunderv, 6. Öland och Gottland, Sthlm 1912, s 1-9). -Bergslagen (Gleerupska biblioteket ... 2. Geografien i skildringar o bilder, bd 1, Lund 19[11—]12, s 180-216). - Öland / En ölandsfåk (Läsebok för folkskolan, särskild parallelluppl till 10:e uppl ordnad i avdelningar 1—4, Sthlm 1911 — 15, s 504-513 [i avd 2, 1912, nya tr 1912, 1915, 1918, 1919, 1920, 1921, 1922, 1924, 1-2 även utg med gemens titel 1912, 1917, 1920, 2-3 d:o 1914, 1917, 1919], [sep uppl av 2:] 1927, d 1, s 119-125, 126-128, [nya tr] 1931, 1935). - Hembygdsundervisningen i folkhögskolan (Svenska folkhögskolans årsbok, årg 10, 1913, [Sthlm, tr] Örebro 1912, s 25—35). — Skaraborgs läns folkhögskola i Stenstorp 1873-1914 (ibid, 12, 1915, tr 1914, s 3-15). — Guldberget och guldsanden i Hornborga / En geologisk beskrivning över Billingen 1723 (VFT, bd 3, h 7-8, Sthlm (tr Mariestad) 1915, s 93-99). — I en gammal kulturbygd [Västergötland] (STFÅ, 1916, Sthlm, s 264-281; övers: Deutsch--schwedische Blätter, Jahrg 2, 1921/22, Berlin, s 60—65, 91—96: Schweden: Land und Leute, 4. Aus Wästergötland). — En svensk om Australien [rec av Gunnar Andersson, Australien ... 1915] (Svensk tidskrift, årg 6, 1916, Sthlm, s 212-215). — Geografiska studier över de svenska städernas och stadslika orternas läge. Lund & Leipzig (tr Lund) 1918. VI, 109 s, 1 karta. (LUÅ, N.F., avd 1 [Teologi, juridik o hum ämnen], bd 14 [1918], 13.) [Även med omsl: Meddelanden från Lunds universitets geografiska institution, Serie B, n:o 2.] — [Erinringar och intryck] (Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet, årg7, 1918, Sthlml9[18-] 19, s 56 f). — Några drag ur den svenska stadens geografi (Svenska stadsförbundets tidskrift, årg 10, 1918, Sthlm, 4:o, s 435-442). - Afrikas ekonomiska betydelse (Svensk export, årg 24, 1918, Sthlm, 4:o, s 521-523). - Argentina (ibid, 25, 1919, s 145 f). — Svensk natur och svenskt lynne (Skaraborgs läns folkhögskola, årsbok, 1918—1919, Lidköping 1919, s 3—12). — Geografien och dess betydelse i folkskolan (Växjö stifts 19:de folkskolläraremöte i Kalmar den 29 och 30 juni samt den 1 juli 1920. Berättelse Kalmar 1920, s 111-119). - Kap-Kairobanan (Svensk export, 26, 1920, s 110 f). -Geografien, samhället, skolan (Skola och samhälle, tidskr för folkundervisningen årg 1, 1920, Sthlm, s 33—39). — Geografiundervisningen och de nya geografiska läroböckerna i folkskolan (ibid, 2, 1921, s 80— 90). — Hur ljusnarsbergsbygden brutits (Från Ljusnarsbergen, en hembygdsbok utg av Kopparbergs-Ljusnarsbergs folkbildningsfören efter Västmanlands-Dala nations hembygdskurser i Kopparberg midsommaren 1920, Lindesberg 1921, 4:o, s 17 — 31 [även med omsl som Medd från Lunds universitets geogr inst, A:3].) — Oland, solens och vindarnas ö (STFA, 1921, s 1-22). -Canada, nybyggarlandet. Sthlm 1922. 180 s, 9 pl, 1 karta. — Geografiska institutionen vid Lunds universitet ([Kartografiska sällskapet, Skrifter, 1.] Sveriges kartläggning, en översikt Sthlm 1922, s 300). — Geografiens betydelse i samhälle och skola (Berättelse över Linköpings stifts elfte folkskolläraremöte i Linköping den 22'och 23 juli 1920, Linköping 1922, s 62— 69). — Lindsborgsbygden. En svenskbygd på Kansas prärier (Hem i Sverige, kvartalsskr utg av Nationalfören mot emigrationen, årg 15, 1922, Sthlm, s 73-83). - Yellowstoneom-rådet. Geysrarnas o de varma källornas underland (Tidskrift för svenska folkhögskolan, årg 3, 1922, Lund, s 328—346; även Folkhögskolans julbok, 1922, Lund, s 102-120). - Åhlén & Holms underlagskartor. N:r 1—305 [varav ett tiotal dubbelnr]. Sthlm [1922-23]. 4:o, [de dubbla:] fol. Lösa bl i portfölj. (Tills med K. D. P. Rosén.) — Om förhållandet mellan tektonik och glacialerosion inom Säveåns flodområde. Lund 1923. 4:o. 35 s, 5 kartor, 3 pl. (LUÅ, N.F., 2 [Medicin samt matem o na-turvetensk ämnen] 19 (= FSH, N F, bd 34) [1923], nr 3.) [Även räknad som Medd från Lunds universitets geogr inst, A:4.]) — Från skånska kuster och stränder (Skånes natur, Skånes naturskyddsförenings årsskr, [årg] 11, 1923, Lund, s 3— 15). — Geografien i skolkommissionens förslag (Pe- dagogisk tidskrift, årg 59, 1923, Upps, s 8-20). -The interiör colonization in Canada at the present day, and its natural conditions (Geografiska annaler, bd 5, 1923, Sthlm, 4:o, s 244-308 [även med omsl som Medd från Lunds universitets geogr inst, B:l 1 ].) — Europas stater och folk före och efter världskriget / Europas kol- och järnmalmsförekomster (Åhlén & Holms årsbok, årg 6, 1924, Sthlm 1923, s 121-136, 2 kartbl). - Svenskar och svenskbygder i Förenta staterna / Förenta staternas kraft- och mineraltillgångar (ibid, 7, 1925, tr 1924, s 125-138, 1 kartbl). - Åhlén & Holms underlagskartor. Några ord om deras syfte o deras användn i skolan. Sthlm [1924]. 7 s. (Tills med K D P Rosén.) — Svenskar och svenskbygder i Nordamerika. Deras geogr utbredn (Svenskarna i Amerika, populär hist skildr ... under red av K Hildebrand, A Fredenholm, [d 1,] Sthlm 1924, 4:o, s 346—361). — Ostarps naturomgifning (G Karlin, Kulturhistoriska museets Ostarp, dess natur, hist o ändamål, fästskr till invigningen d 2 aug 1924, [omsl: Östarp,] Lund 1924, 4:o, s 11-17). - Västgötarnas rike, en geogr skiss (STFÅ, 1924, s 5—34). — Några kommentarer till kartor över nordamerikansk åkerbruksbygd, bomulls- och sädesodling (Hyllningsskrift tillägnad Gunnar Andersson ... [Ymer 1925, h 3-4], Sthlm 1925, s 482-488; även Medd från Lunds universitets geogr inst, Ser B, nr 13). — Svenskarnas utbredning i Nordamerika (Nordisk statistisk tidskrift, bd 4, 1925, [Strängnäs, tr] Sthlm, s 50—54; även Från Finnveden, Värnamo folkhögskolas elevförbunds årsbok [omsl], årg 4, 1925, Värnamo, s 9—12). - Nordamerika. Natur, bygd o svenskbygd. D 1—2 [omsl]. Sthlm 1926. 523 s, 13 pl, 2 kartor. [Ny revid uppl, delvis nyskr:] Nord-Amerika. Natur o kulturbygd. 1 — 2. 1935. 715 s, 4 pl. — Slätter och åsar (Th. Ekelund, J. S. Gralén, L. E. Leyler, I Karlskoga bergslag. En hembygdsbok [förtitel: Läsebok för skola och hem], [Karlskoga, tr] Upps 1926, s 13-23). - Jorden, Mineral o krafttillgångar / ... Nederbörd / ... Veteodling ... / Europa och Nordamerika, Kulturväxter / Jorden, Upptäckts- o kolonialhist ... [kartblad] (Nordisk världsatlas, utg av S Zetter-strand o K D P Rosén, Sthlm 19[20-]26, Sthlm, fol, bl 38, 40, 42, 43, 47 [1926], med Beskrivningar till kartbladen 37-50, 1926, s 4-6, 8-11, 13-17, 27—32; [ny tr med omsl:] Allt för allas världsatlas, 1931—34, med Geografiska skildringar och beskrivningar 1931, s 149-152, 156-159, 166-170, 185-192). - Geografi för folkskolan. D 1-2. Sthlm 1927-28. (Tills med E Rydefålt.) 1. Sverige (Fjärde läsårets kurs). 1927. 91 s. 2. uppl 1928. 92 s. [Ny tr] 1929. 92 s, 1 karta. 3.-4. uppl 1930, 1931. 2. Europa och de främmande världsdelarna, jämte översikt av Sveriges ekon geogr. 1928. 192 s. [Ny tr] 1928. 2.-4. uppl 1929, 1930, 1931. [Utg i 1 bd:] 5., genoms uppl 1932. 304 s. 6.-8. uppl 1935, 1937, 1939. 2. tr 1942. 9.-13. uppl 1944, 1945, 1946, 1947, 1948. 13.[=14.] uppl 1949. 15. [grundl genomarb] uppl 1950. 376 s. 16.-18. uppl 1951, 1952, 1953. 377 s. 19. uppl 1954 (pärm: 1953). -Den svenska stadsbygden (Läsebok för folkskolan, särsk parallelluppl till 10:de uppl avd 2, d 2, Sthlm 1929, s 281-295, [ny tr] 1935). - Jordens energitillgångar. Fyra föredr (Radioföreläsningar, höstterminen 1929. Handledning utg av Folkbildningsförbundet o Radiotjänst, Sthlm 1929, s 13 — 17). — Sveriges naturgeografiska områden (Skolra-dio ... Programhäfte nr 4. Höstterminen 1929: Svensk litteratur, historia, geografi, biologi m.m., Sthlm 1929, s 16—27). — Emigrationen från Sverige / Svenskarna i Nordamerika (ibid, 7. Våren 1930: Svenska föredrag 1929, s 19 f). - Nordamerikas naturlandskap och kulturbygder (ibid, s 23-30). - Arnold Norlind 1883-1929, några minnesord (VSLÅ, 1929, Lund, s 113-117). - Vad är geografi? (Svensk läraretidning, årg 48, 1929, Sthlm, 4:o, s 58—60). — Några synpunkter på metod och innehåll i folkskolans geografiundervisning (ibid, s 139 f). — Storstaden Malmös näringsgeografi (En bok om Malmö ... Utg av H Davidsson, Malmö 1930, s 137-143; [ny tr] s å). - Södra Vätterbygden, dess landformer o kulturbygd (Växjö stifts 21:a folkskolläraremöte i Jönköping, 20, 21, 22 o 23 juni 1927, [omsl:] Redogörelse Jönköping 1930, s 49—56). — Wales, kelternas, hedarnas och kolets land (Skolradio ... 9. Hösten 1930 1930, s 32 f). - Sydöstra England: åkerbrukets, herrgårdarnas o de medeltida städernas land (ibid, 12. Våren 1931 1930, s 38-40). -Sveriges odlade jord och befolkningsfördelning (d:o 14. Hösten 1931 1931, s 33-35). - Skåne (d:o 17. Våren 1932 1931, s 24-29). - Bergslagen (ibid, s 35—37). — Det brittiska världsväldet och dess ekonomisk-geografiska problem. Fyra föredr (Röster i radio ... utg av Radiotjänst, hösten 1931, Sthlm 1931, s 57). — Sveriges handel med utlandet ... (d:o, våren 1932, 1932, s 36). - Tysklands näringsliv efter världskriget. Tre föredr (d:o, hösten 1932, 1932, s 61 i). -Skolatlas. Sthlm 1931. 4:o. 28 s kartor. (Tills med K D P Rosén.) 2. uppl 1943. 3. uppl 1947. 29 s kartor. 4. uppl 1951 [utg 1952]. 30 s kartor. — Lärobok i geografi för realskolan samt fyraåriga gymnasiets första ring. Sthlm 1931. 368 s. (Tills med J Westin.) [2., omarb uppl:] ... realskolan, kommunala mellanskolan o gymnasiets ... [Pärm: Geografi för realskolan.] 1938. 379 s. 3., nästan oförändr uppl 1943. 4. uppl 1945. 5. uppl 1948. 411 s. 6. uppl 1951. 412 s. 7. uppl: ... realskolan o gymnasiets ... 1954. 424 s. 2. tr 1956. [Ur 4.-7. uppl: Geografi 1936 (se nedan), 3.-6. uppl.] — Halland i fågelperspektiv (STFA, 1933, s 70—83). — Geografi ... [Pärm: Geografi för gymnasiet. 1-2.] Sthlm 1933-34. (Tills med P Stolpe.) 1. Geografi för treåriga gymnasiets första ring och fyraåriga gymnasiets andra ring. 1933. 131 s. 2. —3. uppl 1944, 1948. 4.-5. uppl 1951, 1953. 132 s. 2. Geografi för det differentierade gymnasiet. 1935. 244 s. 2.-5. uppl 1941, 1945, 1948, 1951. 2. tr 1953. — Arbetsbok i geografi. A. Kartor o namnlistor. [H 5—7 samt 2.-5. uppl:] Vem är orienterad på kartan? [H 1,3. uppl: Kartor, teckningar o namnlistor ; 2, 3. uppl, 1—4/5, 4. uppl o 3, 5. uppl: Kartor, namnlistor o teckn.] 1-7. Sthlm 1933-34. [Undert; tills med E Rydefält.] 1. Götaland. 1933. 15 s. 2. uppl 1936. 2. tr 1942. 3.-4. uppl 1947. 1950. 2. Svealand. 1933. 16 s. 2. uppl 1936. 2. tr 1943. 3.-4. uppl 1947, 1953. 3. Norrland. 1934. 16 s. 2.-5. uppl 1937, 1945, 1948, 1953. 4-5. Europa. D 1-2. 1933-34. 15, 15 s. 2. uppl 1937. 24 s. 2. tr 1943. 3.-4. uppl 1947, 1949. 6—7. Främmande världs- delar. [1-2.] 1934, [1934], 15, 16 s. 2. uppl 1936-38. 3.-5. uppl 1944, 1948, 1953. 24 s. - Kartbok förskolans lägre klasser. [Omsl.] Sthlm [1935]. 14 s. (Tills med [K] Rosén.) — Västgötarnas hembygd (Västgöta nation i Lund, jubileumsskrift 1935, Lund 1935, s 1-13). - Arbetsgeografi. [1-3:] Arbetsanvisningar med teckningar. H 1—4. [Omsl.] Sthlm 1935-36. (Tills med E Rydefält.) 1. Sverige. [Omsl.] 1935. 32 s. [2. omarb o modernis uppl] 1951. 48 s. 2. Europa. [Omsl.] 1935. 32 s. 1951. 39 s. 3. De främmande världsdelarna. [Omsl.] 1935. 48 s. 2. uppl [omsl] 1948. 2. tr 1956. 4. Arbetsgeogr för sjunde skolåret. 1936. 47 s. 2., utökade uppl: ... Näringsgeografi, Sverige. 1939. VI, 57 s. 2. tr 1942. 3.-4. uppl 1946, 1949. [Följ uppl se nedan 1952.] — Skånes landformsområden (Geografdagarna i Lund 1935. Skånes landformer, exkursioner, Lund 1935, s 3—9). — Exkursion till sydvästslätten norr om Lund, urbergsterrängen N. om Ringsjön och Söderåsen / Exkursion till södra Skånes backland och Söderslätt (ibid, s 10—36, 2 pl; tills med H Richter). — British Columbia and the Swedish element in the population (Geografiska annaler, 17, 1935, [Extrabd:] Hyllningsskrift tillägnad Sven Hedin Sthlm 1935, 4:o, s 634-640). — Geografi för fyraåriga gymnasiets första ring samt realskolans och kommunala mellansko-lans avslutningsklass. Sthlm 1936. 122 s. (Tills med J Westin.) 2. uppl 1941. 123 s. 3. uppl [omsl: ... för ring l4, klass 5ä och 44] 1946. S 249-379. 4. uppl 1948. S 261-411. 5.,uppl 1951. S 243-412. 2. tr 1953. 6. uppl: ... Realskolans avslutningsklass. 1954. S 243-424. 2. tr 1956. [3.-6. uppl ur deras Lärobok i geografi för realskolan-..., ovan 1931, 4.-7. uppl.] — Utlåtande (Sakkunnigutlåtanden rörande sökandena till professuren i geografi (med handelsgeografi) och etnografi vid Göteborgs högskola, Gbg 1936, s 28-43). - Sweden's trade relations with the outer world (Baltic countries, vol. 2, 1936, Toruri, 4:o, s 42—46). — Halland, en geogr skiss (Halland. En bok om hembygden utg av Hallands nation i Lund, Lund 1938, s 27-39). -Delawaresvenskarna och deras ättlingars amerika-nisering (Från skilda tider, studier tillägnade Hjalmar Holmquist Sthlm (tr Lund) 1938, s 345-367). — The modern steel works of Sweden (Baltic and Scandinavian countries, 4, 1938, Gdynia, s 47—52). — Det nya Mellaneuropa (Skolradio ... 48. Våren 1939 1939, s 31 0- ~ Finlandssvenskar i Förenta staterna (Allsvensk samling, årg 27, 1940, Gbg, 4:o, nr 19-20, s 8 f). - Exkursioner på skånska sydvästslätten. Geografilärarnas förenings möte i Lund 26-29 juni 1941. [Upps, tr] Lund 1941. 28 s. (Tills med K E Bergsten; Meddelanden från Geografilärarnas förening, n:o 10.) — Aktuella problem i Sveriges ekonomiska geografi. Föredr ... vid Skånska sparbanksföreningens årsmöte d 23 aug 1941. [Rubr.] Malmö 1941. Ils.- Leonard Holmström som vetenskapsman (Tidskrift för sv folkhögskolan, 22, 1941, [Bräkne-Hoby, tr] Karlshamn, s 255—272). — The Swedcs and the Swedish settlements in North America. [1] —2. Lund, New York, Leipzig, London, Oxford 1943. 4:o. (SHVL 37[:l-2]. 1. Text. (12), 441 s. 2. Atlas. (9) s, 71 kartbl. Faksimiluppl New York 1979. (18), 441, (12) s, 73 kartor. — Fjärås bräcka. Några ord om dess uppkomst (Meddelanden från Geografilärarnas förening n:ol6[omsl]:Exkursioner i Göteborgsområdet i samband med geografilärarnas riksmöte i Göteborg 1943, Gbg 1943, s 22 f). - Föreläsnings-rörelsen - en demokratisk kulturgärning (Tidskrift för föreläsningsverksamheten, årg 19, 1943, Eksjö, s 51—53; även sep, uooå, (3) s). — Sakkunnigutlåtande rörande professuren i geografi vid Uppsala universitet 1944. [Upps 1944, stencil.] Fol. 17 bl. — Skånes jordbruk, en orientering (Skånes jordbruk, ckon-geogr studier ... under red av H N, Lund 1945, s 7—30; även i Svensk geogr årsbok s å). — Sverige - industrilandet / Dalarnas industri och industriorter (Med geografer i Dalarna. Kurs för geografilärare juni 1947. Utg av Industriens upplysningstjänst, Sthlm 1947 [duplic], 4:o, s 68—91). — [Våra klassföreståndare,] 2. Karl Gustaf Gran-dinson (Studentkamrater vid Karolinska högre allmänna läroverket i Örebro 1899, porträttmatrikel, lärare o skolminnen, Gbg 1948, s 41—45). — Simrishamn med omland. Studier i områdets näringsliv befolkningsrörelser yrkes- o socialgrupper. [Omsl: Studier i samhällsbyggande faktorer utg av A-B Ehrnberg & Sons läderfabrik, Simrishamn.] Lund 1949. 4:o. 274 s, 2 lösa kartor. (Tills med U Ahlm mfl.) [Kapitlen av N härur med omsl:] Simrishamns omland. Naturlandskapet, näringslivet o bebyggelsen. 1949. 73 s, 1 karta. Simrishamns näringsliv och yrkesgrupper, Simrishamns handel o kommersiella omland. Större industrier. 1949. S 112—173. — Några drag ur Californias upptäckts-historia (Cassiopeia, Astronomiska sällsk Tycho Brahes årsbok, årg 11, 1949, Lund. 4:o, s 145— 154). — Lärobok i Sveriges näringsgeografi. Sthlm 1952. VI, 88 s. (Tills med E Rydefält.) [Ersätter Arbetsgeografi, 4.] 2. tr s å. 2. uppl 1959. VI, 86 s. — Smålands geografiska särdrag (Småland. Under red av H Schiller, Sthlm (tr Malmö) 1953, 4:o, s 30—48, 4 pl-bl). — Skåne, övergångsområdet. Gränszoner o regioner (Geografisk tidsskrift, bd 52, 1952-53, Khvn 1953, 4:o, s 201-221). - Hårkullorna i Våmhus och Bonas. Arbetsfärder o emigration (Arbetarliberalen, årg 5, 1953, Falun, 4:o, nr 4, s 3, 17). —Geografi lör gymnasiet. 1 — 2. Sthlm 1954-55. (Tills med P Stolpe o E Wiman.) 1. VI, 209 s. 2. tr 1955. 2. VI, 345 s. 2. tr 1957. VI, 329 s. — Eskimåerna, ett folk vid den bebodda världens gränser (Militärhemmet, n:r 16, Karlskrona 1954, s 17-19). - Erik Ljungner * 21/5 1892 t 13/3 1954 ... (FS, Förhandlingar, bd 24, 1954, Lund 1955, [1,] s 45—49, 1 pl). — Geografi för folkskolan. [Pärm: Geografi.] Sthlm 1955. (Tills med E Rydefält, under medv av A Teng.) Klass 3—7 [omsl]. 1955. 274 s. 2.-3. tr 1956, 1957. [4.]-5. tr: ... folkskolan och enhetsskolans mellanstadium. 1958. 1959. 273 s. 2. uppl: Enhetsskolans geografi. Mellanstadiet. 1960. 218, 24 s, 4 pl. (...A Teng o B Nelson.) [2.]-4. tr 1960, 1961, 1962. [Härur sep:] Klass 3-6 [omsl]. 1955. 186 s, s 251-274. [2. tr ej utg.] 3. tr 1957. [Ny uppl] 1958. 186 s, s 251-272. Klass 7. 1955. S 187-274. 2. tr 1956. S 187-272. 3. tr 1957. S 187-271. 4. tr 1959; även: s 187-250, B 1 — 24. Geografi för folksk o enhetsskolans mellanst. [Pärm: Geogr för enhetsskolan.] Klass 4—6. 1958. 218 s, s 251 — 272. - Natur och odling på Öland (Natur på Öland, under red av R Sterner o K Curry-Lindahl, Sthlm (tr Upps) 1955, 4:o, s 42-64). — Lärobok i geografi. [Pärm: Geografi.] [1] — 2. Sthlm 1957-58. (Tills med G Malmborg.) [1.] ... för den 5-åriga realskolans första och andra klass. 186 s. 2. ... för realskolan l3-23, l4-34 och 25—45. 182 s, 2 pl. — Invandrarna i USA och deras barn (Statistisk tidskrift, N F, årg 6, 1957, Sthlm, s 126-134, 149 o eng resumé s 182 1). - Kulturgeografien vid Lunds universitet (Fortid og nutid, Tidsskr for kulturhist og lokalhist, utg af Dansk hist fellesforen, bd 20, Khvn 1957-59, s 80-91). — Some remarks on seasonal wanderings, internal migration and emigration in and from Sweden in the 19th century (Folk-liv, Acta ethnologica et folk-loristica Europa:a, Tom. 21-22, 1957-1958. Tillägnad Sigurd Erixon Sthlm 1958, 4:o, s 85— 99). — Säsongvandringar och svenskt näringsliv under 1800- och 1900-talen (Handelshögskolans i Göteborg skriftserie, 1959, nr 1. Ekonomisk-geografiska studier tillägnade Olof Jonasson Gbg 1959, s 134—154). — Skåne. En geografisk skiss ([B Ahlberg,] Vad skall jag se i Skåne ... [STF:s resehandbok], Sthlm 1959, s 14-38, 2. uppl 1962, 3. översedda uppl 1967). — Lärobok i geografi. Nordens ekon geogr o dess förutsättningar. [Omsl: Geografi; rygg: Nordens ekonomiska geogr.] Sthlm 1960, 152 s. (Tills med G Malmborg, under medv av E Wiman o B Nelson.) — Min vän Knut Lundmark, några erinringar (Knut Lundmark och världsrymdens erövring ... - en minnesskrift, Gbg 1961, s 92 f). - John Frödin (VSLÅ, 1961, s 155-159). — Studier över svenskt näringsliv, säsongarbete och befolkningsrörelser under 1800- och 1900-talen. Lund 1963. 627 s. (SHVL, 63.) - Medv i SOU 1944:19: Om inrättande av ett samhällsvetenskapligt forskningsråd Sthlm 1944, o SOU 1946:74: Betänkande angående socialvetenskapernas ställning vid universitet och högskolor mm ..., Sthlm 1946; förord i I L Idriess, Hoodoo, med en modern forsknings- o guldgrävarexp till inre Centralaustralien, Lund (tr Malmö) 1934; medarb i Nordisk familjebok, 3. ... uppl, bd 1,4-7, 10-11, 13-23, Sthlm 1923-37 (sign H. N. o H. N-n), Svensk uppslagsbok, bd 1 — 7, Malmö (tr Lund) 1929-37 (sign H. N., medred för bd 1),2. ... uppl, bd 1—3, 5—7, 1947—48, äv senare tr, o Svenska orter, atlas över Sverige med ortsbeskrivning, d 1 — 3, Sthlm 1932-52; bidrag i: Ymer, 1906, 1908-09, 1911-13, 1915-25, 1927, 1933-34, Sthlm; LU, årsberättelse 1916/17—1946/47 (Geografiska institutionen); Sydsvenska geografiska sällskapets i Lund årsbok, 1925—26, forts: Svensk geografisk årsbok, 1927-53, 1955, 1958-59, 1961, Lund; ett större antal artiklar främst ur dessa även med omsl som Meddelanden från Lunds universitets geogr institution (Ser. A:3, 4 o B:2, 11 o 13 se ovan, ur Ymer 1918, 1923, 1925 är B:3, 10, 13 och ur årsboken C 11, 18, 28, 30, 32, 43, 50, 51, 65, 67, 74, 83, 92, 99, 114, 125, 126, 137, 143, 148, 152, 156, 164, 165, 171, 213, 215, 223, 225, 241, 243, 252, 254, 256, 268, 292, 293, 310, 314, 363, 376, 397), några härur på samma sätt som Meddelanden från Geo-grafilärarnas förening, 3, 7, 9, 10 (se ovan 1941), 12, 16 (d:o 1943); Geografiska notiser, medlemsblad för Geografilärarnas (riks)förening, 1943—46, 1957, [Sthlm, tr] Lund; recensioner o smärre bidr i Verdandi 1916, Sthlm, Tidskrift för hembygdsvård 1920, Lund, 4:o, Tidskrift för svenska folkhögskolan 1920, 1925, 1927, 1941, 1955, Lund, Namn och bygd 1921, Upps, Geografiska annaler 1921, 1930, Sthlm, Skola och samhälle 1922, Sthlm, Svensk lärartidning 1927, 1930, Sthlm, 4:o, Tidning för Sveriges läroverk 1930, Sthlm, fol, Folkskollärarnas tidning 1930, Sthlm, 4:o, Rig 1961, Sthlm; titlar se Tuneld, nedan a a, s 91 —131, o Svensk geogr årsbok 1966, s 116-119; vidare Lunds dagblad 3/8 1953 (recension), SDS 9/2 1954, GHT 27/8 1954.

Redigerat (utgivit): Redogörelse för Skaraborgs läns folkhögskola ... meddelad. Läsår 37—41 (för män, vinterkursen 1909/10-1913/14) resp 19-22 (för kvinnor sommaren 1911 —[14]) o Lanthushållsskolan 1913-14. Lindesberg 1910-14. 24, 23, 30, 40, 40 s. — Statens folkskoleseminarium i Stockholm. Arsredogörelse 1915—16. Sthlm 1916. 53 s. [Undert.] — Sydsvenska geografiska sällskapet i Lund. Årsbok. Arg [1-2,] 1925-26. Lund. 247 s, 3 pl, 6 kartbl. 244 s, 4 pl. Forts: Svensk geografisk årsbok ... Utg av Sydsvenska geogr sällsk. Årg [3]-26, 1927-50. Lund. (Red; 1951-54ansvutgo i redaktionsrådet.) — De ungas bokserie. [1 — 7.] Sthlm 1932-33. (Red tills med H. Berglind mfl.) — Baltic [3—5: and Scandinavian] countries, a survey of the peoples and states ... Vol. 1—2, 3—5: 1-2; 1935-36, 1937-39. Toruii, Gdynia. 4:o. [I redaktionskomm.] — Etnologiska källskrifter. 1 — 1:3, 2-5. Sthlm 1941-53. 4:o. (Utg tills med S Erixon o H Geijer.) — Geografiska notiser. Medlemsbl för Geografilärarnas (riks)förening. Årg 1-4, h 1. 1943-46. Lund. (Red; i redaktionskomm för 1—6:3, 1943—48.) — Skånes jordbruk. Ekonomisk-geografiska studier. Utg av Lunds universitets geogr inst o Sydsvenska geogr sällsk. Lund 1945. 197 s. (Red.)

Källor och litteratur

Källor o litt: K E Bergsten, H N ... (Sv geogr årsb 1966); dens, nekr över N (FSÅ 1966); T Hägerstrand, H N 1882-1966 (Geogr notiser 1966:1); dens, H N: Minnesord (HVL, årsber 1966-1967, 1967; även i VSLÅ 1967); LUM 1959-60 (1962); D Strömbäck, H N, Minnesord ... (VHAAÅ 1966); S Swedberg, H N o Geografilärarnas riks-fören (Geogr notiser, 1966:1); J Tuneld, G A A:s minnesbok 1957-1972, 2 (1981), s 89 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Helge M O Nelson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8828, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Erik Bergsten), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8828
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Helge M O Nelson, urn:sbl:8828, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Erik Bergsten), hämtad 2024-04-20.