Meriter

Netzel, Nils Wilhelm, f 1 nov 1834 i Sthlm, Kat, d 8 febr 1914 där, Joh. Föräldrar: grosshandl Nils Gustaf N o Hedda Wilhelmina Sandblad. Elev vid Västerås elementarlärov, studentex vid UU 24 maj 53, inskr där 26 maj 53, med fil ex där 12 sept 54, underläk vid Allm garnisonssjukh i Sthlm 1 april–1 okt 55, MK vid UU 30 mars 58, ML där 31 jan 61, amanuens o underläk vid Serafimerlasarettets med avd 8 juni 61–30 sept 62, amanuens vid obstetriska kliniken på Allm barnbördshuset (BB) i Sthlm okt 63, tf adjunkt i obstetrik o gynekologi vid KI 13 dec 64, ord 11 april 65–mars 79, disp vid UU 8 mars 65, MD där 1 juni 65, eo prof i obstetrik o gynekologi vid KI 28 mars 79, prof där o direktor vid Allm BB 23 sept 87–31 dec 99, överläk vid gynekol kliniken vid Sabbatsbergs sjukh 79–95, vid Serafimerlasarettet 95–99.

G 14 juni 1866 i Sthlm, Jak o Joh, m tonsättaren Laura Constance Pistolekors, f 1 mars 1839 i Rantasalmi, S:t Michel, Finland, d 10 feb^[1] 1927 i Sthlm, Joh, dtr till kollegieassessor Georg Fredrik P o Emilie Sofia Justina Malm.

Biografi

Wilhelm N:s lärare i obstetrik och gynekologi var den lärde och vittre Anders Anderson (bd 1). Denne hade infört gynekologi i undervisningen; ämnet räknades ännu till internmedicinen. Sedan narkosen kommit 1846 och antiseptiken 1867 blev det möjligt att mera allmänt göra ovariotomier, dvs att operera bort de ofta stora och invalidiserande ovarialcystorna, blåsor eller säckar utgångna från äggstockarna. Dessa bukoperationer gjordes med framgång tidigare än övrig bukkirurgi. I Sthlm var S Sköldberg pionjär från 1866, och N började göra ovariotomier 1869. Båda opererade i patientens hem eller i ett förhyrt rum, då det ansågs alltför riskabelt att göra ingreppen på sjukhus. N opererade på sjukhus först sedan han fatt en gynekologisk klinik på Sabbatsberg och senare på Serafimerlasarettet. Han var kirurgisk autodidakt men blev en framstående gynekologisk operatör. Förutom ovariotomier opererade han bl a fistlar mellan vagina och urinblåsan, förändringar i vagina samt tumörer i bukens nedre del. Tidigt lärde sig N att diagnostisera och kirurgiskt handlägga utomkvedshavandeskap.

Allmänna barnbördshuset hade 1858 flyttat till Hantverkargatan 19, inte långt från Serafimerlasarettet. Sjukhuset bestod av två lika flyglar; den ena kunde stängas för rengöring om tecken på barnsängsfeber visade sig. Anda till mitten av 1870-talet var denna sjukdom anstaltens gissel, som dödade 4 à 5 procent av de födande. Antiseptiken infördes med tvättningar och sköljningar med karbolsyra, och vid förlossningarna användes karbolsprej. Först på 1890-talet kunde genom aseptiken sjukdomen drivas ned till ett minimum med ett dödstal på ca 0,3 promille. N var noga med de tjänstgörandes hygien; de förbjöds att obducera eller arbeta på annat sjukhus och undersökning av inre födslodelar fick ej göras vid normal förlossning utan endast vid komplikationer. Vid Allmänna BB hade utbildats såväl läkarkandidater som barnmorskeelever, men 1865 flyttade de senare till Södra BB. N fick lära trettio årgångar medicinare praktisk obstetrik, en viktig del av många läkares arbete.

Kejsarsnitt hade utförts enstaka gånger som en sista utväg när absolut förlossningshinder förelåg. De flesta kvinnorna avled dock i bukhinneinflammation beroende på att såret i livmodern lämnades öppet. 1875 började N, troligen som den förste, att sy såret i livmodern, men hans rapport häröver observerades inte. Sju år senare redovisades förfarandet av M Sänger i Prag och därmed kunde kejsarsnittet bli en rutinoperation.

N undersökte patienterna mycket noga och omsorgsfullt och dessa litade på hans omdömen. Han var tyst och sluten men mot patienterna var han hjärtlig och uppmuntrande. Gentemot sina medhjälpare var han både krävande och stödjande. Undervisningen av studenterna bedrev han på ett för högt plan, och han ansåg att de flesta av dem var okunniga. Men de tog lärdom av hans allvar och hans goda sätt vid sjuksängen.

N kände djupt ansvar inför sitt arbete. Mycket var nytt och oprövat inom kirurgin och vid misslyckanden skrev han utförliga berättelser med kritik över vad han gjort; hans självkritik kunde bli självplågeri. N såg som sin skyldighet att skriva ner sina erfarenheter till egen och kollegernas eftertanke. Hans rika vetenskapliga produktion är kasuistik.

Under N:s tid besegrades barnsängsfebern och den operativa gynekologin infördes. N tog öppet emot det nya, prövade vad som dög och såg till att kunskaper om det användbara spreds över landet. Han arbetade hårt och hade ingen fritid. Som pensionär fick han äntligen tid att odla sitt botaniska intresse. Hans herbarium var stort och välvårdat.

N:s hustru Laura N kom som mycket ung till Sthlm. Hon studerade piano för M Gisiko (bd 17, s 133) och A Door, sång för J Günther (bd 17) samt komposition för W Heintze (bd 18, s 549) och C M Vidor i Paris.

L N uppträdde offentligt som pianist i Sthlm från 1856 och medverkade vid Nya^[2] Harmoniska sällskapets konserter och vid kammarmusiksoaréer, även som sångerska. Hon var aktiv inom flera välgörenhetsorganisationer och tog initiativet till åtskilliga musiktillställningar för behjärtansvärda ändamål. 1894— 1907 anordnade hon även musikaftnar för arbetare och tack vare sin ställning inom det sthlmska musiklivet hade hon ofta möjlighet att engagera utmärkta förmågor. L N var musikalisk ledare i det 1887 stiftade Nya konstnärsgillet och hon anordnade också arbetarkonserter i Paris, där hon ofta vistades.

Under signaturen Lago debuterade L N 1874 som kompositör med körer för damröster. Av hennes övriga mer än 70 kompositioner är hennes Stabat mater för soli, kör och orkester samt en kantat för solo, dubbelkör och harpa mest betydande.

L N har betecknats som en för tiden typisk amatörtonsättare, som dock i sina bästa stunder uppnådde en viss personlig stil. Hennes tidigare musikaliska verksamhet är karakteristisk för det skede då privatsoaréerna övergick till att bli offentliga konserter.

Dotter till paret N var Sigrid Hedda N (1867—1939). Sigrid N intresserade sig tidigt för kristet socialt arbete och tillhörde från 1886 KFUK:s centralförening (= sthlmsföreningen). 1896—1924 var hon v ordförande i dess styrelse och 1901—25 ingick hon i KFUK:s förbundsstyrelse, från 1916 som ordförande.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

Patientjournaler mm från N i Sv läkaresällsk:s arkiv, RA. — Brev från N i KB o UUB (bla många till KG Lennander).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om de puerperala förändringarna inom lifmodern. [Rubr; även:] Akad afh ... Upsala. Sthlm 1865. 51 s. (Medicinskt archiv, [utg af lärarne vid Carolinska institutet ...] bd 2, n:o 10 [i h 3].) — Kejsarsnitt, nödvändiggjordt genom ett i lilla bäckenet inkarcereradt myom. [Rubr.] Sthlm 1875. 32 s. (Nordiskt medicinskt arkiv, bd 7, n:r 6.) Övers: Archives de tocologie, des maladies des femmes et des enfants nouveaux-nés, Année 3, 1876, Paris, s 321 — 340: Operation césarienne, rendue nécessaire par un myome incarcéré dans le petit bassin; även sep, 24 s). — Om pedunkelbehand-lingen vid ovariotomi. [Rubr.] Sthlm 1878. 27 s. (Ibid, 10:3.) — Ett fall af graviditas extrauterina (Gyna:kologiske og obstetriciske Meddelelser ... udg afF. Howitz, Bd 1, H 3, Khvn 1878, s 1-41). — Uterusmyom såsom hinder vid förlossning (ibid, 4:3, 1883, s 49-82). - Fall af retroperitoneal-sar-kom (ibid, s 83—94). — Fall af förgiftning genom sublimatinjektion. [Rubr.] Sthlm 1885. 15 s. (Nordiskt medicinskt arkiv, 17:11.) — Om ovarial-myx-om. [Rubr.] Sthlm 1885. 28 s. (Ibid, 17:28.) Även i Årsberättelse ... från Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm, 6, för 1884, Sthlm 1885, s 137-164. -Hafvandeskap i en ofullständigt kanaliserad lifmo-derhälft (Gynaekologiske ... Meddelelser, 6:1/2, 1886, s 85—116). — Om papillärkystom och papil-lom i ovarierna (Årsberättelse 8, 1886, tr 1887, s 95—111). — Tvänne fall af tubargraviditet (ibid, 13, 1891, tr 1892, s 148-163). - Bidrag i Hygiea, 1865, 1867-68, 1870-72, 1874-77, 1879, 1881-84, 1887, 1890, 1892, 1896, Sthlm (i redaktionskommittén eller red för bd 29-54, 1867-92), Förhandlingar vid Svenska läkare-sällskapets sammankomster år 1866, 1868-75, 1877-79, 1882-83, 1885-87, 1890, Sthlm 1867—90, o redogörelser för den gynekologiska avd i Årsberättelse ... från Sabbatsbergs sjukhus [2]-6, För 1880(-1884), Sthlm 1881-85.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 28 mars 1879, nr 17, o 8 dec 1899, nr 10, RA.

Allm barnbördshuset 200 år (1975); E Essen-Möller, W N (Allm sv läkartidn 1914), s 153-159; KI:s hist, 1-3 (1910); W Kock, K Serafimerlasarettet 1752-1952 (1952); SLH 3:2 (1895), 3:3 (1901) o 4:3 (1933); F Westermark, W N (Hygiea 1914, bd 76), s 193-200.

Laura N: C Lundin, Nya Sthltn (1890), s 654; T Norlind (1928); SMoK; M Tegen, Musiklivet i Sthlm 1890-1910 (1955).

Sigrid N: Styrelseprot o årsberättelser, KFUK:s arkiv, RA; SMoK.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Wilhelm Netzel, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8859, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8859
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Wilhelm Netzel, urn:sbl:8859, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-18.