Gösta F Nicklasson

Född:1907-06-24 – Eslövs församling, Skåne län (i Västra Sallerup)
Död:1980-09-07 – Johannes församling, Stockholms län

Missionspastor, Frikyrkoman


Band 26 (1987-1989), sida 589.

Meriter

Nicklasson, Gösta Ferdinand, f 24 juni 1907 i Eslöv, Västra Sallerup, Malm, d 7 sept 1980 i Sthlm, Joh. Föräldrar: brevbäraren Axel N o Alma Olsson. Studentex 26, pastor vid Sv missionsförb.s (SMF) förs i Ströms-näsbruk, Traryd, Kron, 29–30, studier vid SMF:s teol seminarium i Lidingö 3032, pastor i Klagstorpskretsen, Malm, 3233, i Uppsala missionsförs 3443, fältpastor med kaptens grad periodvis 4044, andre sekr i Sv missionsförb:s ungdom (SMU) 4344, förste sekr där 4449, led av centralstyr för Soldaternas vänner 4374, ordf där 6874, led av styr för Sv bibelsällsk 4772, v ordf 6970, ordf där 7072, led av Ekumeniska nämnden 4872, v ordf där 7072, led av SMF:s bokförlagskomm 5072, sekr för SMF:s yttre mission 5054, för SMF:s inre mission 5456, led av Frikyrkl samarbetskomm 54, av Sveriges frikyrkoråd 5472, v ordf 6970, ordf där 7172, missionsförest i SMF 5672, inspektor för SMF:s teol seminarium 5672, ordf i SMF:s soc komm 5672, v ordf i Internationella federationen av fria evangeliska samf (International Federation of Free Evangelical Churches) 5673, led av komm ang radions religiösa program 5770, av Internationella kongregationalistrådets exekutivkomm (The Executive Committee of the International Congregational Council; ICC) 5870, av Evangeliska alliansens sv avd 5972, ordf där 6972, ordf i SMF:s pastorsnämnd 5972, led av Ansvars förtroenderåd 6272, av samarbetskomm mellan SMF o Sv kyrkan 65, ordf i De fria kristna samfundens beredskapsnämnd 6673, i Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd 7072, i Riksförb för pensionärernas gemenskapsgrupper (RPG) från 74.


G 19 febr 1934 i Sthlm, Joh, m ämnesläraren Astrid Elise Eriksson, f 27 mars 1910 där, ibid, dtr till arbetaren Carl Johan E o Alma Elise Jonsson.

Biografi

Gösta N:s föräldrar tillhörde SMF, vilket kom att prägla hans egen församlingssyn. Under pojkåren föll det ofta på N:s lott att möta tillresande predikanter vid tåget och lotsa dem till någon familj i staden, där de skulle bo under predikobesöket. Föräldrarna var angelägna om att deras barn skulle gå i söndagsskola, men något tvång att besöka gudstjänsterna och andra sammankomster förekom aldrig. Som mycket ung anslöt sig N till missionsförsamlingen i Ystad. Den hade då bara fem medlemmar, varav N var den yngste. Redan under den tidigare skoltiden fattade N stort intresse för kristendomsämnet.

När N valdes till missionsföreståndare hade han bla som pastor och missionssekreterare fått ingående erfarenhet av SMF:s olika verksamhetsformer och kunnat bygga upp ett kontaktnät, såväl nationellt som internationellt.

N gjorde betydande insatser inte bara inom det egna samfundet utan även genom sitt ekumeniska engagemang. Intresset för samarbete mellan olika kyrkor och samfund hade han med sig från ungdomsåren i Ystad. I början av 1920-talet inleddes där ekumeniska samtal mellan missions- och baptistförsamlingarna i avsikt att få till stånd en gemensam fristående församling. När detta inte lyckades samlade N i stället ungdomar i dessa församlingar till en gemensam ungdomsförening. Under ett tiotal år tillhörde N även KFUM i Ystad.

Sedan N blivit medlem av Frikyrkliga samarbetskommittén kunde han driva frågan om ekumeniken ännu bestämdare än tidigare. Både 1959 och 1965 tillhörde han dem som på nytt förde fram den redan på 1930-talet aktuella frågan om en enad frikyrka. I en tidningsartikel pekade N på de insatser som en samlad frikyrka skulle kunna göra beträffande bl a ledarutbildning, kulturbevakning och förlagsverksamhet och framför allt inom den direkta evangelisationen i Sverige (Sv veckotidn 1965, nr 38). 1968 föreslog Metodistkyrkan att möjligheten till bildandet av en gemensam frikyrka skulle undersökas ännu en gång. S å stod N bakom ett liknande förslag från SMF. Ett par konferenser med samfundsrepresentanter hölls, men i jan 1971 nödgades de konstatera, att förutsättningarna för fortsatta samtal inte längre fanns, då samtliga samfund utom Metodistkyrkan, Svenska baptistsamfundet och SMF hade dragit sig ur förhandlingarna.

Från mitten av 1960-talet spelade N en betydande roll i ett annat ekumeniskt sammanhang: SMF:s dialog med Sv kyrkan. Initiativet som var helt privat kom från två teologie studerande i Uppsala, en från SMF och en från Sv kyrkan. En diskussionsgrupp förde frågan vidare till ledningen för Sv kyrkan och SMF:s styrelse, där samtalen fortsatte. I denna samtalsgrupp ingick ärkebiskopen och fyra biskopar och från SMF:s sida deltog bla N, som ledde sin grupp. Dessa samtal, som inleddes 1965, var av stort värde. Där diskuterades bl a bekännelseskrifterna, församlingssynen, ämbetet, förhållandet kyrka — stat och en rad praktiska frågor. Samtalen ledde till rekommendationer rörande tex gudstjänst- och nattvardsgemenskap, predikobyten, gemensam utbildning av präster och pastorer, revision av psalm- och sångböcker och kyrkoårets texter samt samordning av barn- och ungdomsarbetet. Åtskilliga av förslagen har förverkligats eller håller på (1988) att förverkligas. Till N.s ekumeniska insatser på det nationella planet hör även hans verksamhet i Ekumeniska nämnden, Svenska bibelsällskapet, De fria kristna samfundens beredskapsnämnd och Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd. Det arbete som N utförde i förberedelserna för Kyrkornas världsråds generalförsamling i Uppsala 1968 och hans engagemang i det Allkristna mötet i Gbg 1972 blev också av stor betydelse för de ekumeniska strävandena.

N:s ekumeniska intresse kom även till uttryck inom soldatmissionen som han kom i beröring med redan under ungdomsåren: 1914 inrättade SMF:s distriktsorganisation i Skåne ett soldathem i Ystad. Under andra världskriget kom N på nytt i kontakt med själavården bland de värnpliktiga, då han i olika etapper tjänstgjorde som fältpastor. Han ägnade även senare soldathemsverksamheten stort intresse och skrev bl a artikeln Soldatmissionen ett barn av väckelsen (Sv veckotidn 1949, nr 45). Han var under många år ledamot av centralstyrelsen för Soldaternas vänner.

N gjorde även ekumeniska insatser på det internationella planet. Efter andra världskrigets slut isolerades de evangeliska kyrkorna i flera länder i Europa. Som sekreterare för SMU inbjöd N ungdomar från dessa länder till bla sommarläger i Sverige. Senare sökte han direkt kontakt med flera av SMF:s systerkyrkor bakom järnridån och hade relativt ofta tillfälle att besöka dem. Särskilt engagerade han sig för Tjeckoslovakien. I en del fall lyckades han även ordna besök i Sverige för kyrkoledarna. Likaså hade han kontinuerlig kontakt med de kyrkor som växt fram genom SMF.s arbete i Zaire, Kongo, Indien, Japan och Ecuador. Han besökte dem alla och såg också till att deras ledare fick tillfälle att besöka Sverige.

1946 togs beslut om bildandet av Kyrkornas världsråd (World Council of Churches) och redan s å beslöt SMF:s generalkonferens att söka medlemskap i rådet. N var aldrig medlem av världsrådets centralkommitté men deltog i några av dess generalförsamlingar. Internationella federationen av fria evangeliska samfund bildades 1948. SMF anslöt sig till denna, och N fungerade som federationens v ordförande i drygt 15 år. Under 1960-talet togs kontakter mellan The World Presbyterian Alliance och ICC, vilka resulterade i en sammanslagning av organisationerna vid en konferens i Nairobi 1970. På så sätt uppstod Reformerta världsalliansen (World Alliance of Reformed Churches, Presbyterian and Congregational; WARC). S å anhöll SMF:s generalkonferens om att fa ingå i den nya organisationen som observatör. N deltog i konferensen i Nairobi, och året därpå blev SMF medlem av världsalliansen. N var också aktivt verksam inom olika grenar av nordiskt samarbete.

1974 deltog N i bildandet av RPG, där han redan från början blev ordförande, en post som han sedan innehade till sin bortgång. Som pensionär reste han mycket för att inspirera äldre till att bilda kristna gemenskapsgrupper inom RPG.s ram. Efter sin pensionering deltog han också flitigt som föredragshållare i Frikyrkliga studieförbundet.

N hade en utpräglad ledarbegåvning och var en mycket god administratör, vilket bl a kom väl till pass, när han på 1940-talet ledde arbetet med att ta fram sv versioner av en rad vetenskapliga filmer med kristen bakgrund. Han hade en stark vilja, en naturlig pondus och ett stort personligt lugn, vilket gjorde det möjligt för honom att jämka samman motstridiga åsikter. Han ägde klar blick för sina medarbetares kapacitet, och hans egen arbetsförmåga var stor. N var en god och hängiven förkunnare. Hans framtoning var evangelisk, varm och kristocentrisk. Det har sagts om N att han "identifierade sig nära nog fullständigt med Svenska missionsförbundet under sina många år som förbundets främste tjänare. SMF var han och han var SMF" (Aglert).

Författare

Ragnar Widman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Elis Anvill: Kristendomens kamp om det kinesiska folket ... [recension] (Ungdomsledaren, [årg 4,] 1934, Sthlm, n:r 2, s 29). - Genomskådad och benådad (Sanningen, [årg 6,] 1938, Sthlm, 4:o, n:o 2, s 6). - Ett V.P.-läger (Sommarsol, [1938,] Sthlm 1938, 4:o, s 8 i). -Frälsningens väg. Plan för bibelläsn, självprövn o samtal kring väckelsekristendomens grundmotiv. Sthlm 1943. 31 s. - De heligas samfund. Sthlm 1944. 16 s. (S.M.U:s [Svenska missionförbundets ungdomsförbunds] studieplaner. Serie: Kristna livsfrågor. Nr 4.) — Själens vård genom samtal och bikt (N Holmstrand, F Mangs o G N, Själens vård, Sthlm 1944, s 37-59). - Själens vård bland de sjuka (ibid, s 119—158). — Korsets väg. Plan för bibelläsn, självprövn o samtal kring några kristna grundsanningar. Sthlm 1945. 30 s. 2. uppl 1946. — Ditt andaktsliv. Sthlm [1946]. 151 s. - Det stora korset (Sol, utg av Svenska missionsförbundets förlag, årg 2, 1946, Sthlm, s 86-88). - Handbok till den kristna församlingens tjänst. Sthlm 1947. 231 s. [Föret; tills med G Aren, N Palmqvist, I Wenn-fors.] Ny [omarb] uppl 1963. 278 s. — Kristus är vägen. Sthlm [1947]. 15 s. 2. uppl [1955]. - Evangelisering i vår tid. Sthlm 1950. 130 s. (Tills med Joh. Gustafsson, Rich. Larsson.) — Påskens budskap (Påsk, årg 8, 1950, Sthlm, 4:o, s 3 f). - Sett och hört i Kongo. Sthlm 1952. 239 s, 15 pl-bl. — Kristet församlingsliv i det nya Kongo. Studieplan [till föreg]. Sthlm 1952. Ils.- Matteus Basilwa. Sthlm 1953. 38 s. [Ny tr] 1954. - En kristen livsrörelse. Svenska missionsförbundet. Sthlm 1953. 62 s, 4 pl-bl. (Tills med R Larsson.) [Ny utg utan medförf:] 1965. 128 s, 20 pl-bl. 2. uppl s å. 3., revid uppl 1978. 151 s, 16 pl-bl. - Sett och hört i Indien. Sthlm 1953. 259 s, 13 pl-bl. -Det nya Indien. Studieplan i missionskunskap [till föreg]. Sthlm 1954. 12 s. — Missionären i dagens situation (Svensk missionstidskrift, årg 42, 1954, Upps, s 221-230). — "Kristus är vägen" (En man blev sänd. En vänbok om Frank Mängs, Sthlm 1957, s 75-85; 2.-3. uppl s å). - Kristet ledarskap (Ledarträffen, tidn för scout- o juniorledare, 1957, Gbg, nr 1, s 1). - Sett och hört i Japan. Sthlm 1959. 190 s, 17 pl-bl. - [Individen och "folkrörelserna" - en enkät] (Liberal debatt, årg 12, 1959, Bromma, s 22—24). — Muhammedan blir kristen. Sthlm 1960. 43 s. [Om Rias Uddin Adelphi.] -Hälsningar (Församlingssystrarnas jubileumshälsning, julen 1960, Sthlm, s 23). - På livets väg. Sthlm 1962. 18 s. — Kristen mission - över alla gränser. Sthlm 1963. 19 s. - Du och församlingen. [Sthlm, tr] Falköping 1966. 77 s. - Ett verkligt förbundsår (Lärarnytt, årg 9, 1966, Sthlm, nr 6, s 6). — Missionsförbundet i dag [ur anförande vid distriktsmötet i Lidköping] (Västergötlands missionsblad, [årg 44,] 1966, Skövde, nr 11, s 9). — Welcome [till Kyrkornas världsråds 4. generalför-saml; även på sv, tyska o fr] (Uppsala 68 [Vår kyrka, Svensk veckotidning, Svenska sändebudet, utg i samband med Kyrkornas möte i Uppsala av Sv kyrkans centralråd, Sv missionsförb o Metodistkyrkan,] Upps 1968, föl, nr 2, s 1). — Kongofarväl i Gräddö (ibid, nr 8, s 28; sign G-a N-n). - Är hemmaekumeniken i fara? (Svensk kyrkotidning, årg 64, Upps, 4:o, s 719 [diskussion av artikel av P-O Ahrén s 671]). — Missionen och kyrkan i Kongo. Sthlm 1969. 125 s, (20) pl-bl. - [Latinamerika och kyrkan:] Ecuador (Vår kyrka, årg 108, 1969, Sthlm, 4:o, nr 48, s 30). - Uppdraget till församlingen. En predikan (Kraft och klarhet. En bok till Ansgar Eeg-Olofsson ... red av O Engström, G N, J-E Wikström, [Sthlm, tr] Falköping 1970, s 180-188). - Varför soldathem? (Soldat-hemstidningen Gyllene sporren, [utg av] Föreningen Soldaternas vänner i Eksjö ... Red av S Berggren, Eksjö 1970, s 27 1). — En hälsning fråri Kongo (Östgötafältet, årg 26, 1970, Linköping, nr 9, s 2). - 1970 1820, DKSN 50 år [uttalande] (Folkets väl, periodisk tidskr utg av De kristna samfundens nykterhetsrörelse 1970, [Sthlm, tr] Klippan, 4:o, nrl — 2, s 12 f). — Missionsförbundet och ekumeniken. [Sthlm, tr] Motala 1971. 168 s. — Libanons soldathem 70 år (Ljuspunkten, hälsn från Libanons soldathem, 1971, Gbg, [duplic inlaga,] nr 1, s 3 f). — Min syn på "Jesus-väckelsen" (Evangelii härold, 1971, [Sthlm,] 4:o, nr 34, s 4). - Kyrka, stat och bekännelse ... (Svenska sändebudet, årg 103, 1971, [Sthlm,] fol, nr 49, s 2 [svar på art av O Borgen i nr 46]). — Kristus lever. Konferenspredikningar ... 1955-1972. [Sthlm, tr] Falköping 1972. 211 s. — Min barndomsstad är Ystad (Jag minns min barndom. Red av A Hofgren, d 2, Sthlm 1972, s 49—65). — Livet fortsätter. Informationsskr om de äldre sammanställd o skriven. [Omsl.] Till församlingar/Frälsningsarmekårer o pastorer/frälsningsofficerare tillhörande samfund anslutna till Sveriges frikyrkoråd och/eller Frikyrkliga studieförbundet från Riksförbundet för pensionärers gemenskapsgrupper - med kristen inriktning (RPG). Sthlm [1975]. 4:o. 73 s. - Aldrig för gammal. De äldre o församlingen. Älvsjö [1977]. 104 s. (Tills med Ewert Mårtensson.) — Bidrag i: Ungdomsvännen, illustr veckotidn utg av Svenska missionsförbundets ungdom, 1929:38, 1934:32, 1936:18/19, 1939:4, Sthlm, 4:o, Tidskrift för predikanter 1933, 1941, 1944, Sthlm, [uppgick i:] Tro och liv 1947:1, 1948:4, 1949:1, 1950:2, 1954:3, 1956:2, 1961:6, 1965:3, 5, Motala; Frikyrklig ung- dom 1936:4, 1940:9/10, 1943:1, 2, 1944:4, 6/7, 10, Sthlm, 4:o, forts: Kristet forum 1962:6/7, Gbg, 4:o; Livsfrågor 1936:3, 1938:1, 1941:3, 1944:2, 3, 1948:3, 1949:3, Sthlm; Ledaren, tidskr för ungdoms- o juniorledare, nr 4, 1936, 6, 8, 1937, 9, 12, 1938, 13, 1939, 24, 1941, 26, 1942, 36, 1944, 37, 1945, 41, 1946, 47, 1947, o 1953:1, 1971:10, Sthlm, 4:o, 8:o; Svensk veckotidning 1940-75, 1977-80, Sthlm, fol (närmare 1000 bidrag); Friska vindar, kristlig juniortidn utg av Sv missionsförb, 1942:3, 1944:11, 1950:14, 1951:15/16, 1956:12, Sthlm, 4:o; Hem-hem, jultidn, 1945, 1952, 1966, Sthlm, 4:o; Ansgarius, Svenska missionsförbundets årsbok, 1948, 1957, 1959, 1961, 1965, 1968, 1977, Sthlm; Vinterny 1957, 1959, 1962, 1964, 1965, Sthlm, 4:o; Familjevännen, kristlig veckotidn, 1966:51/52, 1968:51/52, Växjö, fol; Svenska journalen 1966:21, 22, 23, 24, 25, 51, 1972:2, Sthlm, 4:o; Göteborgs veckotidning 1966:51, 1968:30, 1969:51/52, 1970:4, 1971:32, 51, Gbg, fol; Saxons veckotidning 1971:50, 51, 52, 1972:1, Sthlm, 4:o; vidare Svenska morgonbladet 3/4, 15/5, 24/8 o 3/9 1954, 29/1 1955, 30/7 1956, forts: Morgonbladet 13 o 20/6 1957, SvD 28/4 1959, 18/10 1968, 20/3 o 16/4 1972, 13/7 1974, Jönköpings-posten 3/3 1964, 3/1 1968, 18/3 1971, Arbetet 5/11 1967, Malmö, Expressen 8/10 o 23/12 1968, 7 o 16/10 1969, Dagen 30/10 1968, 9/4 1969, 30/1, 16 o 18/6 samt 3/11 1970, 2 o 16/2 1971, 16/3 o 16/5 1978, Ostgöta correspondenten 17/10 1968, Aftonbladet 10/4 1969, 2/7 1971, Avesta tidning 21/3 1970, GT (Göteborgs-tidningen) 28/4 1970, Ystads allehanda 27/10 1971, Ludvika tidning 13/3 1972, Falu-kuriren 17/3 1972, Nerikcs allehanda 15/1 1980.

Redigerat: A Duregård mfl, Jag kom till tro. Sthlm 1947. 78 s. - Bed i dag! En vägledn till ett rikare böneliv. Årg [l]-2, [1959-]1960. Sthlm 19[58-]59. 1. 62 s. [Föret; övers tills med R. S. Björkdahl mfl.] 2. 62 s. [Föret.] - Kraft och klarhet. En bok till Ansgar Eeg-Olofsson 70 år d 24 febr 1970. Sthlm 1970. 254 s. (Tills med O Engström o J-E Wikström.) — Vi blir äldre. Studie- o samtalsbok. Utg av Riksförbundet för pensionärers gemenskapsgrupper (RPG) i samarb med Moderna läsare. [Sthlm, tr] Klippan 1975. 180 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Prot från SMF:s generalkonferenser 1950-80, SMF:s arkiv, RA.

Biogr album för Sv missionsförb (1978); Samtal om samverkan, Sv kyrkan—Sv missionsförb, ed G Hedberg (1971); Sv veckotidn 1950-80; Väd 1973. — Meddel av generalsekr Per Arne Aglert.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gösta F Nicklasson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8874, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Widman), hämtad 2020-10-30.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8874
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gösta F Nicklasson, urn:sbl:8874, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Widman), hämtad 2020-10-30.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se