Meriter

Nicolaus (Clas) Canuti, d 1567 i Söderköping (Monumenta s 137). Kh i Söderköping senast 29, ordinarius i Linköping 43, åter kh i Söderköping 58. G senast 28 juli 1559 (GIR).

Biografi

N är icke någon betydande kyrklig gestalt men intressant som tidstyp. Johannes Messenius har i Scondia illustrata skapat en identitet för Linköpings stifts förste evangeliske herde som intill senaste tid fått gälla: "Magister Claudius Huit" var en dominikan av dansk börd, som efter att i Kalmar ha bekämpat lutheranismen begav sig till Wittenberg för att rycka upp vantron med rötterna; men efter offentliga och enskilda religionssamtal med Luther kastade han själv munkkåpan, återvände hem och gifte sig med nunnan Ingeborg från Skänninge.

I den tidigare Chronicon episcoporum (1611) uppger Messenius dock att "M Claudius" var dominikanbroder från Skänninge. Tillnamnet och knytningen till Kalmar har uppenbarligen sitt upphov i hans senare bekantskap som vårdare av riksarkivet med Hans Brasks 'registratur' (A7, RA). Där ingår texten av ett brev 4 juli 1523 till dominikanpriorn i Kalmar "Nicolaus Huith" — känd 1531 som "Niels Hwith" — där denne uppmuntras i sin kamp mot stadens lutheraner. Med denna fördomsfria knytning till en faktisk person lyckades Messenius ge sin figur, sprungen ur tidens anekdotflora, trovärdighet.

Den historiske N kan sannolikt återfinnas i den "Nicolaus Kanuti promotus in Upsalia", som 1512 inskrevs vid Rostocks universitet, såsom baccalarius på grund av sina tidigare studier. Säkert kan den senare ordinarius identifieras med "Nicolaus Kanuti, kyrkopräst i Söderköping", vilken deltog i kyrkomötet i Örebro 1529. Dit torde han ha kallats som säkert evangelisk, insatt i Söderköpings S:t Larskyrka efter Brasks avvikande 1527. Staden var reformationens första erövring i Östergötland. N:s kaplan under hans sena år Joen Petri Klint har i sin tilldiktning till stiftets biskopskrönika berättat hur N — "en dansker man" — med fara för sitt liv predikade 'Guds ord' i staden. Ännu vid Georg Normans räfst 1540 var "magister Nicolaus" präst i S:t Lars.

Vid denna räfst försågs stiftet med en ny styrelse efter tysk-evangelisk modell. Högsta andliga ämbetsmän skulle vara två 'seniores'. Då den ene av dessa i ett par handlingar benämnes "M Clas" har han identifierats med N (Holmquist m fl). Detta är dock oriktigt: senior 1540–43 var Nicolaus (Clas) Botvidi, magister i Wittenberg 1533, evangelisk ivrare i domkapitlet 1537–38, kyrkoherde i Norrköping 1544 och sannolikt död där 1548.

Först nästa omvälvning sommaren 1543 förde fram N i stiftsledningen — utan biskops titel och vigning. "Nicolaus av Guds försyn electus till Linköping" fick snart den prestigelösa titeln "ordinarius" och kallades vanligen blott "mäster Clas". Hans roll som stiftschef blev helt det kungliga verktygets. Residens fick han ta i det forna franciskanklostret norr om domkyrkan, intill dess branden 1546 tvingade honom till den gamla biskopsgården Biskopsbro (Kungsbro). De små inkomsterna bestod av anslag ur tionden. Ordinarius' första åtgärder blev ett demonstrativt firande av evangelisk mässa i Vadstena klosterkyrka och en omfattande visitation av stiftets småländska delar, som skakats av Dackefejden. Som kung Gustavs förtroendeman fick han dock senare finna sig i att bli förbigången för både kyrkliga och världsliga tjänstemän inom stiftet. En triumf firade han dock, då han spelades ut mot de tre uppsvenska biskoparna av kungen, som 1552 önskade ingå äktenskap med den nyligen avlidna drottning Margaretas systerdotter Katarina. N förklarade sig ha en mildare syn än de på bibelns föreskrifter om förbjudna led. Det föll därmed på honom att meddela dispens och förrätta vigseln; en liten förläning blev belöningen. — Ingendera av dessa teoretiska och praktiska ställningstaganden som ordinarius berättigar dock att betrakta N som medelpunkt i en radikalt protestantisk krets (Holmquist). Som individ förblir han anonym.

Ordinarius i Linköping hade till verksamhetsområde utöver det gamla stiftet (utom Gotland) också det forna växjöstiftet. Under 1550-talet skedde emellertid en uppstyckning på flera ordinariedömen, som lät honom behålla blott stiftets östgötadel. I samband härmed avgick N 1558 och fick åter sitt gamla gäll Söderköping. Där verkade han i ännu nio år — av en avundsman 1564 betecknad som "en utgammal man, barnlös, sjuk och svag". Han dog vid tiden for stadens förstörelse genom Daniel Rantzaus danska här.

Författare

Herman Schück

Arkivuppgifter

Ett brev från N 1556 i Kanslitjänstemäns konc o mott skrivrer, vol 1, RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: O Ahnfelt, Bidr till sv kyrkans hist i sextonde årh (LUÅ 1893-94); GIR, 29 (1916), s 236; H Holmquist, Reformationstidevarvet 1521 — 1611 (Sv kyrkans hist, 3, 1933); dens, Tillsättmar av gäll i Sverige under reformationsårh (HT 1933), s 107; S Ljung, Söderköpings hist, 1. Tiden till 1568 (1949); J Messenius, Chronicon episcoporum, per Sveciam, Gothiam et Finlandiam (1611); dens, Scondia illustrata, seu chronologia de rebus Scon-diae 1:1—4 (1700); Monumenta historica vete-ra ecclesia: Sveogothica:, ed E Benzelius (1709); H Schuck, Ecclesia Lincopensis (1959); dens, Clas Botvidi o Clas Canuti — Linköpings stifts reformatorer (Linköpings stiftsbok 1960-61, 1960); I Sva-lenius, Georg Norman (1937).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nicolaus (Clas) Canuti, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8876, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schück), hämtad 2025-07-30.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8876
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nicolaus (Clas) Canuti, urn:sbl:8876, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schück), hämtad 2025-07-30.