Nils Håkansson

Född:1400-talet
Död:1400

Kyrkomålare


Band 26 (1987-1989), sida 638.

Meriter

Nils Håkansson, kyrkmålare verksam på 1400-talet.

Biografi

Få målares identitet har till den grad diskuterats av forskarna som N:s. Hans namn finns i en inskrift placerad på ostentativt synlig plats över ingången till koret i Ysane kyrka, Blek: "Anno do [mini millesi) mo quadringentesimo quinquagesimo jx die assump-cionis [bea] tissime marie virginis hec pictura completa fuit per manus nicholai haquini orate pro ipso" (År 1459 på jungfru Marie himmelsfärdsdag fullbordades denna målning av Nils Håkanssons hand. Bed för ho- nom!). När inskriften 1938 kom i dagen väckte den uppseende inte bara genom sin placering utan också genom att en målare med samma namn var känd från en inskrift daterad 1466 i Skalunda kyrka, Skar. En besvärande omständighet var emellertid, att både inskrift och målningar där var försvunna och endast kända genom en uppteckning av Johan Hadorph (bd 17). Målningarna i den närliggande kyrkan i Strö, Skar, ansågs dock i stilistiskt hänseende överensstämma med den sk Vittskövlegruppen i Skåne, vilken omfattar ett tjugotal monument. Till denna grupp hör tvivelsutan också målningarna i Ysane. Därav drogs, om också med viss reservation på sina håll, slutsatsen att de båda Nils Håkansson var identiska. Några forskare hävdade vidare att N varit ledare för Vittskövle-skolan från 1459 till 1466, då han återvänt till Vätterlandskapen, varifrån han ansågs ha utgått, och att han varit den som präglat gruppens speciella stil. Att Skalundas Nils Håkansson hörde hemma i Vadstena sägs i den ovannämnda inskriften, som till namnet lägger proveniensangivelsen "de Vaztenis". Målningarna i Strö menades vara klart besläktade med det östgötska måleri som representeras av Risinge, Östra Eneby, Örberga, mfl. Som ytterligare ett indicium för målarens av detta resonemang följande anknytning till Vadstena anfördes en notis i Vadstenadiariet för året 1498, om att en viss Nils målares dotter vigts till nunna i klostret. Ysanemålaren skulle alltså vara samme Nils Håkansson som målat Skalunda och vara hemmahörande i Vadstena.

Överensstämmelserna mellan de östgötska målningarna och dem i Strö består emellertid i allmänna drag, som också kan återfinnas hos andra skolor och mästare. Detsamma gäller likheterna mellan Strö och Vittskövlegruppen. Personteckningen hör i samtliga fall hemma i den utebbande sköna stilens period och utgör alltså en förlängning av denna. Ett annat argument som anförts för ett sammanhang mellan de olika grupperna är förkärleken för komposition av figurscener i rundlar, vilken skulle emanera från det förmodade centret i och kring Vadstena. Kompositionstypen är dock ett arv från romansk och tidig-gotisk tid och har förekommit tidigt också i de sydliga götalandskapen, t ex i Vinslöv ca 1125-50, i Borrby 1325-50 och i Sölvesborg 140025, dvs kontinuerligt. Att rundlarna hopas i valven och vävs samman med ornamentik av olika slag tycks vara särskilt vanligt inom det götaländska 1400-talsmåleriet men har förekommit tidigare, tex i det småländska Dädesjötaket från ca 1275. Detta har en ornamental komposition av jämförbart slag, dock utan att medaljongerna är direkt kopplade till varandra som i Ysane, Strö eller Risinge. Någon identisk utformning i detta hänseende är det dock inte fråga om ens hos de sistnämnda. Inom de aktuella grupperna finns både målningssviter som har och sådana som helt saknar medaljongkomposition. Därtill varierar medaljongernas antal och gruppering påtagligt. De förekommer också i 1400-talsmåleriet utanför Götalandskapen.

Generellt sett tycks likheterna mellan Strö och de östgötska målningarna större än de mellan Strö och Ysane/Vittskövlegruppen. I det senare fallet föreligger dock ett gemensamt drag som saknas i det östgötska måleriet, nämligen förkärleken för variationsrika bakgrundsmönster. Även denna förefaller dock i viss mån vara tidstypisk och förekommer för Vittskövlegruppens del på nära håll, i de danska kyrkorna Østofte 1380, Rørby 1425 och Bringstrup 1450—60. I det östgötska måleriet är tomrummen i allmänhet fyllda med de under gotiken så vanliga små stjärnorna.

Ysanemålningarna intar enligt en i detta hänseende enig forskarkår en särställning inom Vittskövlegruppen men kan ändå uppvisa gruppens karakteristika i fråga om komposition, personteckning och ornamentik. Men ingenstans inom gruppen är dess typiska mansansikten med det höga hårfästet och de bågformiga ögonbrynen så levande och uttrycksfulla som i Ysane, där den bäst bevarade målningen med ett uttryck av nästan primitiv glädje visar Kristi intåg i Jerusalem på palmsöndagen. Till intrycket av fest bidrar också i hög grad bakgrundsmönstret med sina stora fantasifulla blommor och stjärnor — mer praktfulla än på något annat ställe inom Vittskövleskolan — och skildringen av det muromgärdade Jersusalem, rikt på tinnar och torn — här perpektiviskt vältecknat till skillnad från samma bild i andra kyrkor inom gruppen. Till denna festivitas finns ingen motsvarighet inom Vittskövleskolan i övrigt och inte heller bland mästarens förmodade arbeten i Västergötland. Utan att vara några stora mästerverk är Ysanemålningarna överlägsna såväl gruppens övriga målningar som de östgötska.

Om sålunda N själv målat de nu synliga målningarna i Ysane och om målaren i Strö verkligen är identisk med den Nils Håkansson som signerat målningarna i Skalunda, är det fråga om två olika konstnärer med samma namn. Möjligheten kvarstår givetvis, att en helt annan målare än den i Strö döljer sig under Skalundasignaturen. Men sannolikheten för att han är identisk med den Nils som nämns i Vadstenadiariet är större än att han är Ysanemålningarnas mästare. Vilken ställning den blekingske N intagit inom Vittskövlegruppen är en fråga som måste lämnas öppen.

Författare

Anna Nilsén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor och litt: W Anderson, Blekinge, 2 (Sveriges kyrkor, [51,] 1941), s 145 IT; S Kaspcrsen, A Cata-loguc of Wall-Paintings in die Churches of Medieval Denmark 1100-1600. Scania Halland Blekinge, 4. Art-Historical survey (1982), s 62 ff; dens, Indtoget i Jerusalem. Ysane kirke og Hällestad kirke 1459 og 1450—75 (Danske kalkmalerier. Gotik 1375-1475, 1985); A Lindblom, Sveriges konst-hist från forntid till nutid, 1 (1944), s 246; Å Nisbeth, Bildernas predikan, medeltida kalkmålmar i Sverige (1986), 143 f, 156 ff; C Olofson, Vittsköv-legruppen, en senmedeltida, östskånsk kyrkodeko-reringsverkstad (Skånes hembygdsförb:s årsb 1953); M Rydbeck, N H, "Vittskövlemästaren" (Fornv 1940); dens, Valvslagn o kalkmåln:ar i skånska kyrkor (1943); B G Söderberg, De gotländska passionsmålmarna o deras stilfränder (1942), s 148 ff; dens, Sv kyrkomålmar från medeltiden (1951), s 181 ff; C R af Ugglas, De båda N H (Fornv 1942); Vadstena klosters minnesbok, "Dia-rium Vazstenense" (1918).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Håkansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8902, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anna Nilsén), hämtad 2019-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8902
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Håkansson, urn:sbl:8902, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anna Nilsén), hämtad 2019-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se