N Björn A Nilsson

Född:1918-04-11 – Jönköpings Sofia församling, Jönköpings län
Död:1983-05-09 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Civilingenjör, Industriman


Band 26 (1987-1989), sida 684.

Meriter

Nilsson, Nils Björn Albert, f 11 april 1918 i Jönköping, Västra, d 9 maj 1983 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: ingenjören Fritz Albert N o Emilia Karin Björnsson. Studentex vid h a l i Jönköping maj 37, inskr vid KTH ht 38, civiling 16 juni 42, tekn lic 3 juni 46, förste assistent vid laboratoriet för telegrafi o telefoni 42–47, allt vid KTH, anställd vid Nämnden för televisionsforskn 47dec 51, produktionschef vid Svenska radio ab 5256, kapten i Smålands art:reg:s reserv 1 aug 53, expert i 1956 års televisionsutredn majnov 56, laborator vid Försvarets forskningsanstalt (FOA) 1 juli 56, tf avdeln:dir där 5 nov 5830 nov 59, v VD i Norrköpings elektriska fabriks ab 5962, VD i Philips teleindustri ab 6375, led av de tekn högskolornas utbildn:nämnd 64, expert i försvarets materielanskaffn:ut-redn juni 68febr 71, ordf i Inst för verkstadstekn forskn 71, VD i Philips elektronikindustrier ab 7579, led av styr för PK-banken från 77, v ordf i styr för Philips elektronikindustrier ab 79. - LIVA 70 (ordf i avd 2 71, i IVA:s industriforskn:grupp 79), KorrespLÖS 71, LKrVA 74, tekn hedersdr vid LU 28 maj 82.


G 14 april 1949 i Sthlm, Engelbr, m Cecilia Hanna Birgit Anna Beskow, f 9 jan 1919 i Lund (enl fdb för S:t Pauli, Malmö), dtr till hovrättsrådet Gunnar Wilhelm B o Peggy Magnhild Anna Cecilia Gussing.

Biografi

Uppvuxen i en stad med lång industriell tradition torde Björn N tidigt ha betraktat högre tekniska studier som en självklar fortsättning efter läroverkstiden i Jönköping. Hans licentiatstudier kom att infalla under en period när förutsättningarna för televisionens införande i landet började diskuteras. Problemen var i stor utsträckning av teknisk forsknings- och utvecklingskaraktär. De låg i linje med N:s forskningsinriktning och fångade därför tidigt hans intresse. N gjorde 1946 och 1947 tillsammans med Hans Werthén resor till USA, Frankrike, Schweiz, Nederländerna och Storbritannien för att studera televisionsteknikens utveckling. I en rapport från USA-resan, Televisionen i Amerika, betonade de att det inför introduktionen av televisionen i Sverige i första hand gällde att fa ett grepp om de rent tekniska problemen.

1947 bildades Nämnden för televisionsforskning, med bla Telegrafstyrelsen, FOA, KTH och radioindustrin som huvudmän. Den skulle utreda vilket tekniskt system som borde väljas vid införande av en för hela landet enhetlig television och föreslå riktlinjer för uppgifts- och ansvarsfördelningen vid televisionsverksamhetens tekniska bedrivande. Nämnden skulle också belysa och bedöma härmed sammanhängande kostnadsfrågor. Såsom utrednings- och forskningsledare anställdes N och Werthén, vilka nu framstod som två av de främsta experterna i landet på televisionsteknik.

Arbetet bedrevs så att man snabbt kunde inleda praktiska försök i form av televisionssändningar på prov. Till en början ägde dessa rum vid oregelbundna tidpunkter, allt efter vad framstegen i det tekniska utvecklingsarbetet medgav. Efter hand kunde emellertid provsändningarna ske mera regelbundet från nämndens sändare i KTH:s lokaler. De innehöll då för television särskilt utarbetade program. Man kan därför säga att det var i och med dessa sändningar som den allmänna televisionen i landet egentligen fick sin början.

Nämnden gjorde alltså betydande insatser, främst när det gällde lösandet av de tekniska problemen. 1951 var nämndens uppgifter i stort sett avklarade och N övergick till industrin. S å tillsatte regeringen en televisionsutredning som i fortsättningen hade initiativet. Denna utrednings betänkande låg till grund för 1956 års televisionsbeslut i riksdagen. Frågan om distributionsnätets utbyggnad hänvisades emellertid då till en ny utredning, i vilken N deltog som expert.

N knöts 1959 till Philipskoncernen, där han efter några år blev VD i Philips Teleindustri ab i Sthlm. I denna funktion ledde han uppbyggandet av Philips Elektronikindustrier ab, i vilket bl a företagen Philips Teleindustri ab, Philips Industrielektronik ab och Jakobsbergs Elektriska Fabriker ab gick upp och efter hand lokaliserades gemensamt i Järfälla. Härigenom och genom en skickligt ledd utveckling av verksamheten skapades ett företag som snart kom att bli ett av landets ledande inom den professionella elektroniken. Detta skedde vid en tidpunkt då en ytterst intensiv konkurrens från de stora ländernas elektronikindustrier aktualiserade frågan huruvida det var tillrådligt att försöka hålla igång en inhemsk sv elektronikindustri av någon betydenhet. N verkade inom Philipsföretagen till sin bortgång och hade uppdrag i flera bolagsstyrelser inom koncernen.

Från sin verksamhet vid Försvarets forskningsanstalt och vid industriföretag med tillverkning av militär elektronik hade N erfarenhet av försvarsforskningens problem. Dessa kunskaper togs i bruk i 1981 års försvars-forskningsstudie, där han ansvarade för behandlingen av frågorna om kompetens för teknisk-vetenskaplig forskning.

Redan i början av sin bana som industriman engagerade sig N i den allmänna högre tekniska utbildningen och forskningen i landet. Han arbetade för vidgad samverkan mellan industri och högskola och var ledamot i en rad forsknings- och utbildningsorgan. Genom sin förtrogenhet med de praktiska problem som möter, vid uppbyggandet av ett högteknologiskt storföretag blev N i stånd att tillföra sv teknisk utbildning betydande kunskaper. Som ordförande i universitets- och högskoleämbetets datareferensgrupp verkade han t ex för en bred satsning på dataområdet. Det innebar bl a att datateknisk utbildning och forskning byggdes upp vid LU:s tekniska fakultet, som gav N ett hedersdoktorat.

Författare

Henry Åberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Radioteknisk forskning i Schweiz (Industritidningen Norden, årg 73, 1945, Sthlm, 4:o, s 127-133; tills med H Werthén). - An auto- matic impedance meter. [Sthlm, tr] Gbg 1947 (tr 1948). 94 s. (Tills med H W; KTHH, nr 8; även [omsl:] Acta polytechnica, 12 = Electrical engineering series, vol. 1, nr 3.) — Television. Sthlm 1950. 88 s. (Tills med H W.) — Televisionen - några grunddrag (Kosmos, Fysiska uppsatser utg av Svenska fysikersamf, bd 28, 1950, Sthlm 1951, s 158-190; tills med H W). - Measurements of wide-band network transfer characteristics (Iva, Tidskr för teknisk-vetensk forskning, årg 26, 1955, Sthlm, s 257-270). - Bidrag i: Populär radio 1944—53, forts: (Populär) Radio och television 1954-55, Sthlm, 4:o; TT 1944, 1954-55, 1957, 1959, Sthlm, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: C-J Clemedsson, nekr över N (KrVAH 1983); O Franzén, nekr över N (DN o SvD 15 maj 1983); O Ljung, BN (TiS 1983); K-H Wirén, Kampen om TV (1986).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Björn A Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8939, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henry Åberg), hämtad 2019-12-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8939
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Björn A Nilsson, urn:sbl:8939, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henry Åberg), hämtad 2019-12-10.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se