Meriter

Nilsson, Nils Martin Persson, f 12 juli 1874 i Stoby, Krist, d 7 april 1967 i Lund, Allhelgona. Föräldrar: lantbrukaren Per N o Ingar Jönsdtr. Mogenhetsex vid Kristianstads h a l 10 juni 92, inskr vid LU 6 sept så, FK 31 maj 95, FL 31 jan 00, disp 26 maj så, FD 31 maj så, doc i grekiska språket o litteraturen 20 juni så, allt vid LU, tf eo prof i klassiska språk med undervisningsskyldighet i grekiska vid GH 8 mars–31 maj o ht 06, prof i klassisk fornkunskap o antikens hist vid LU 20 nov 09–31 juli 39, inspektor för Malmö kommunala mellanskola 12–21, ordf i Filologiska fören 14–37, sekr i Asine-komm 21–39, föreläste vid flera uti univ 23–40, bla vid University of California 30, sekr i styr för Sv inst i Rom 25–36, v ordf där 38–49, medl av nämnden för Längmanska fonden 25–46, av nämnden för Humanistiska fonden 29–47, prorektor vid LU 21 april 34–31 maj 36, rektor där 1 juni 36–31 maj 39, led av komm ang studentex maj 36–dec 37, av 1938 års docentutredn juni 38–sept 39, ordf i styr för Landsmålsarkivet i Lund 40–44. — LHVL 18 (sekr 18–45, ordf 45-47), LVSL 20, LVHAA 20, LFS 26, LVA 29, LWS 29, teol hedersdr vid LU 31 maj 30, HedL av Religionsvetensk sällsk i Sthlm 31, HedLGAA 38, HedLVSL 41, hedersdr vid sju utl univ.

G 15 mars 1907 i Berlin (enl vb för Kristianstad) m Hanna Stjernquist, f 25 juli 1886 i Önnestad, Krist, d 18 dec 1984 i Lund, Allhelgona, dtr till kh Otto S o Cecilia Tufveson.

Biografi

Martin P:son N har berättat att hans förfäder åtminstone sedan 1700-talets början varit bosatta på det hemman i Ballingslöv i Stoby där han själv föddes. Den fasta förankringen i hembygden och dess liv och traditioner blev en av grundvalarna för N:s vetenskapliga verksamhet. Han var den förste i släkten som slog in på en akademisk bana och inte blev bonde. Det har ibland framskymtat att detta skulle ha berott på att han vid en olyckshändelse i barndomen fick ena foten krossad, vilket gav honom ett genom hela livet bestående handikapp. Uppgifter som emanerar från honom själv pekar dock på att båda alternativen stod öppna och att valet mellan dem helt och hållet var hans eget.

Intresset för antiken och en grundläggande klassisk bildning fick N under gymnasieåren i Kristianstad, där han hade Platonspecialisten M Dalsjö (bd 10) som lärare. Att han vid LU skulle ägna sig åt de klassiska språken rådde det aldrig någon tvekan om. Av studentårens lärare i Lund har han själv nämnt två som haft betydelse för hans vidare utveckling: latinprofessorn C M Zander, som introducerade honom i filologisk metod, och S Wide, eo professor i klassisk filologi, som styrde hans forskning i riktning mot grekisk religionshistoria och arkeologi.

Till studieåren hörde också vistelser i Basel och Berlin 1897–98, där N hade tillfälle att höra J Wackernagel, H Diels och U v Wilamowitz-Moellendorff, tre av de ledande namnen i den grekiska filologins historia. Särskilt bör mötet med den sistnämnde ha varit inspirerande: enligt N var "för honom studiet av grekiskt språk och litteratur ett led i det historiska begripandet av den grekiska kulturen över huvud" (NF, 3 uppl, bd 20, sp 482). Det skulle ha kunnat vara en karakteristik av N:s eget författarskap.

När Wide återvänt till Uppsala 1899 och N följande år disputerat på en avhandling om guden Dionysos' fester i Athen, vilken gjorde honom till docent i grekiska, blev det N som fick överta ansvaret för den arkeologiskt inriktade delen av undervisningen i Lund. 1800-talets senare del hade inneburit ett starkt uppsving för den klassiska arkeologin med stora utgrävningar och epokgörande fynd på många häll. Systematiska undersökningar hade inletts på betydelsefulla platser som Athen, Delfi, Olympia och Delos. H Schliemanns fynd i Troja, Mykene och Tiryns hade avslöjat existensen av den rika mykenska bronsålderskulturen i Grekland och följdes i 1900-talets början av Sir Arthur Evans' upptäckt av Kretas minoiska kultur.

På många håll på kontinenten hade den klassiska arkeologin etablerats som ett självständigt universitetsämne, men i Sverige bedrevs undervisning och forskning fortfarande som en del av de klassiska språken. 1909 inrättades dock professurer i klassisk fornkunskap och antikens historia vid universiteten i Uppsala och Lund. N var självskriven som förste innehavare av lundaprofessuren. Sedan disputationen hade han stärkt sin meritering genom ett stort verk om Griechische Feste von religiöser Bedeutung mit Ausschluss der attischen (1906), som tack vare den kritiska genomgången av såväl det litterära som det epigrafiska och arkeologiska källmaterialet blev av grundläggande betydelse och gjorde N till en internationellt känd forskare. N hade också 1905 och 1907 deltagit i de danska utgrävningarna i Lindos på Rhodos, och 1909 utkom hans bidrag till publicerandet av resultaten, Timbres amphoriques de Lindos. N var den förste som insåg att de med kontrollstämplar försedda handtagen till de stora förvaringskärl i vilka vin och olja transporterades kunde utnyttjas för att dra slutsatser beträffande handelsförbindelser och kronologi.

De 30 professorsåren karakteriserades av en nästan ofattbar produktivitet: i genomsnitt fogades varje år mer än 20 nummer till N:s bibliografi. Det rörde sig om små notiser, recensioner, tidskriftsartiklar, populärvetenskapliga skrifter, mindre avhandlingar och stora monografier, nyskapande eller sammanfattande. Också efter uppnådd emeritusålder var N oförändrat aktiv, och hans tryckta produktion omfattade vid frånfället 1 000 nummer. Även efter N:s död har hans skrifter fortsatt att utkomma i nya utgåvor eller i översättningar till nya språk. Ett urval av de viktigaste av hans smärre skrifter har publicerats i tre band (Opuscula selecta, 1–3, 1951–60). Den ämnesmässiga spridningen är enorm: N ägnade sig i stort sett åt alla delområden av den klassiska fornkunskapen och antikhistorien — det enda undantaget synes vara konsthistorien, som han dock inkluderade i sin undervisning. Därtill kom filologiska skrifter, studier av skriftlösa folks kultur och arbeten om sv folkkultur, särskilt den traditionella bondekulturen och den egna hembygden. Ofta drog N nytta av sina resultat från ett forskningsfält, när han gick över till ett annat. I Griechische Feste... visade han sambandet mellan festerna och jordbruksåret, bondens arbete och naturens växlingar; samma tema återkom ett par år senare i Primitiv religion (1911) och efter ytterligare några år i Årets folkliga fester (1915), där sv förhållanden behandlas. En studie över Die Entstehung und religiöse Bedeutung des griechischen Kalenders (1918) ledde på samma sätt fram till ett stort arbete om Primitive time-reckoning (1920).

Tyngdpunkten i N:s mångfacetterade författarskap ligger dock på delområden inom den grekiska religionshistorien. Ett sådant, där han var en föregångsman, är studiet av de grekiska festerna och kulterna. Kulthandlingarna visade, menade N, varför tillbedjarna vände sig till en viss gud, vad de väntade sig av honom och därigenom också vilka specifika drag de tillskrev honom. Kulterna och festerna utgör därför grundvalen för vår förståelse av de grekiska gudarna och de föreställningar som var förknippade med dem. Forskningar kring dessa och angränsande problem spelade en framträdande roll i N:s tidiga författarskap, men de fortsatte att sysselsätta honom långt fram i tiden, t ex i de av vissa forskare som ett av hans bästa verk betecknade föreläsningarna om Greek populär religion (1940) och i sena verk som Cults, myths, oracles, and politics in ancient Greece (1951) och The Dionysiac mysteries of the Hellenistic and Roman age (1957).

Ett annat område där N svarade för epokgörande insatser var utforskandet av Greklands bronsåldersreligion. De arkeologiska grunderna hade lagts av Schliemann, Evans och deras efterföljare, men den första religionshistoriska utvärderingen av det stora och svårtolkade materialet var N:s verk. I The Minoan-Mycenaean religion and its survival in Greek religion (1927) gav han en mästerlig sammanställning, som karakteriserats som en vetenskaplig sensation, och påvisade som den förste sambandet mellan religionen i mykensk och historisk tid. Arbetet är fortfarande av grundläggande betydelse, även om nyare fynd synes tyda på att olikheterna mellan minoisk och mykensk religion är större än vad N föreställde sig. Till frågan om kontinuiteten från mykensk tid och framåt återkom han i en serie föreläsningar om The Mycenaean origin of Greek Mythology vid University of California 1930 (tr 1932). Vad som framför allt betonas är att de centrala sagokretsarna i den grekiska mytologin är förknippade med orter som var ledande i mykensk tid, något som pekar på att mytologin går tillbaka till och i viss mån speglar just denna tid. En aspekt av problemkomplexet tog N upp till behandling i Homer and Mycenae (1933), som också innehåller fördjupade studier kring hela den episka diktningens uppkomst och tradering.

Den bredd N uppvisade i sin forskning om grekisk religion gjorde honom ytterst väl lämpad att medverka i uppslagsverk och handböcker eller själv skriva sammanfattande framställningar. Långt framskridna planer på ett Lexikon der griechischen und römischen Religion med N som redaktör stäcktes av första världskriget och återupplivades sedan inte. N:s första sammanfattning av Den grekiska religionens historia kom så tidigt som 1921. Den följdes under 1920-talet och ända in på 1940-talet av bidrag i olika religionshistoriska översiktsverk på tyska, franska, danska och svenska. Dessa arbeten överskuggas dock helt av den i Handbuch der Altertumswissenschaft ingående Geschichte der griechischen Religion i två band om sammanlagt över 1 500 s, utgiven 1941—50. Det monumentala verket är alltså i sin helhet publicerat efter det att N nått emeritusåldern. Den första delen behandlar den förhistoriska, arkaiska och klassiska tidens religion, medan den andra tar upp den hellenistiska och romerska tiden och därmed går in på ett skede som N tidigare inte ägnat så stor uppmärksamhet. Det oaktat karakteriseras båda banden av en suverän behärskning av såväl de olika typerna av antikt källmaterial som den moderna litteraturen i ämnet. Som anstår en handboksförfattare söker N här strikt hålla sig till fakta med undvikande av övertolkningar av materialet, svagt grundade hypoteser och polemiska diskussioner. Genomgående är den nära kontakten med källmaterialet. Detta ger verket ett bestående värde, trots att nytt material ständigt tillkommer och måste beaktas i dagens diskussion. En utmärkt sammanfattning, med tonvikt på fromhetslivet, gav N i Grekisk religiositet (1946). Bland N:s skrifter om Greklands religion ingår även Olympen (1918–19), hans viktiga populärvetenskapliga översikt över den grekiska mytologin.

N:s sena religionshistoriska produktion innebar delvis en nyorientering, såtillvida att han i högre grad än tidigare ägnade sig åt slutskedet av den grekiska religionen, dvs hellenismens och den romerska kejsartidens synkretistiska och mystiska strömningar, och åt senantik magi och vidskepelse. Påtagligt är också hans efterhand fördjupade intresse för religionsforskningens principer och problem. Detta framträder redan i uppsatsen Problems of the history of Greek religion in the Hellenistic and Roman age (The Harvard theological review 1943) och än tydligare i två brev till Harvardkollegan A D Nock (1949 och 1951) samt i uppsatserna Religion as man's protest against the meaninglessness of events (HVLÅ 1954), Die Griechengötter und die Gerechtigkeit (The Harvard theological review 1957) och The high god and the mediator (ibid 1963). I dessa skrifter visar också författaren ett mera personligt förhållande till religionen.

Även utanför det religionshistoriska fältet uppvisade N en mångskiftande antikvetenskaplig produktion, omfattande i första hand historiska arbeten. Redan 1909 kom Studien zur Geschichte des alten Epeiros och 1921 ett stort tvåbandsverk om Den romerska kejsartiden. Om det senare har N själv i förordet framhållit att det tillkom under intryck av första världskriget och kristiden därefter. Bland smärre historiska arbeten om andra delar av antikens historia märks studier av det spartanska samhället (Klio 1912), tidigromerskt härväsen (The journal of Roman studies 1929), de grekiska tyrannerna (1941), den politiska propagandan i 500-talets Athen (1953) och — vilket visar hans lyhördhet, även vid framskriden ålder, inför nya upptäckter — de historiska konsekvenserna av tolkningen av den mykenska skriften (Linear B) (Opuscula selecta, 3, 1960).

Ett antal sv förlag gav på 1920-talet ut populära översikter över världshistorien. N medarbetade i Norstedts utgåva, där han svarade för två delar: Hellas och de hellenistiska rikena (1928) samt Rom och det romerska riket (1929). Båda är i sitt slag goda sammanfattningar, även om de självfallet inte i alla avseenden svarar mot dagens historieuppfattning. Ett av N:s mest lästa arbeten, som dock knappast hör till höjdpunkterna bland vad han skrivit, är läroboken Forntidens historia, utgiven i sex upplagor, den första 1936, den senaste 1979. Den var länge obligatorisk grundbok för studerande i både historia och klassisk fornkunskap.

Bland de talrika andra företeelser från antiken som N ägnat sig åt kan nämnas alfabetets historia, bokhandeln i antiken, den grekiska tragediens ursprung, grekisk skola och undervisning samt den romerska triumfbågen. Dessutom utgav han en stor översikt över De arkeologiska upptäckterna i den klassiska södern och den forna Orienten (1933). De skilda ämnesområdena ger en föreställning om N:s mångsidighet och hans strävan att skapa sig en helhetssyn på antiken i alla dess aspekter.

Under hela sin aktiva bana forskade N i frågor rörande sv folkkultur och den egna bygdens historia och seder. Förutom huvudverket Årets folkliga fester utgav han bl a också Festdagar och vardagar (1925). Förbindelselinjer mellan antiken och nutiden dras upp i Studien zur Vorgeschichte des Weihnachtsfestes (Archiv für Religionswissenschaften 1917). Utöver den ämnesmässiga anknytningen till skrifterna om antika grekiska fester finns här också samband med hans forskningar om kalender och tideräkning. Det förefaller som om N:s vetenskapliga intresse för sv kultur inspirerades av hans antikstudier och de överensstämmelser mellan de båda områdena som han stötte på. Till Ballingslöv återvände han varje sommar, och i talrika skrifter behandlade han traktens seder och bruk. De flesta är bara på några sidor, men ett par är mera omfångsrika, t ex minnesskriften Västra Göinge härads sparbank, 1841–1941 (1941), biografin över bankens grundare Prosten Peter Jönsson i Stoby (V Göinge hembygdsfören:s skriftserie, 1, 1952) och översikten Ballingslövs historia (ibid, 4, 1956), de båda sistnämnda ingående i den skriftserie, som han var med om att grunda.

N visade skicklighet i att organisera och administrera forskning. Ehuru han själv inte deltog i de sv utgrävningarna i Asine i Grekland 1922–26, blev han i egenskap av sekreterare i Asine-kommittén den sammanhållande länken i expeditionen. Han var initiativtagare till Sv institutet i Rom, som tillkom 1925, och hade där en ledande funktion i 25 år. Han låg också bakom HVL:s grundande 1918, i samband med LU:s 250-årsjubileum, och var dess sekreterare i 25 år. Den omorganisation av Vitterhetsakademin som ledde till att den 1932 fick helt nya stadgar var i stor utsträckning resultatet av förarbeten gjorda av N och riksantikvarien S Curman (bd 9).

N var under hela sin nästan 70-åriga aktiva tid en utomordentligt flitig forskare med en otrolig arbetskapacitet. Endast så var det möjligt för honom att samla och behålla överblicken över sitt forskningsmaterial, så att han konsekvent och på ett fruktbärande sätt kunde kombinera arkeologiska och skriftliga källor. Dessutom behärskade han äldre och samtida forskningsresultat inom sitt ämne och kunde ge balanserade och väl avvägda omdömen om dem. Även om hans slutsatser ibland kunde vara djärva, var de baserade på sakliga överväganden. Ett inträngande studium av detaljerna, alltid i nära kontakt med källorna, och etablerandet av fakta beträffande dem var de grundvalar på vilka rekonstruktionerna av de större sammanhangen vilade.

N var inte bara en stor vetenskapsman. Elever till honom har omvittnat att han var en framstående pedagog. I undervisningssyfte bragte han samman grunden till det som idag är Antikmuseets i Lund samlingar av antika originalföremål och grekisk och romersk skulptur i avgjutningar.

N:s syn på religionens historiska utveckling, och då inte minst höggudstrons plats inom den, har angripits från vissa håll, liksom de ålderdomliga etnologiska metoder han tillämpade. Kritik har också riktats mot delar av hans historiska arbeten, särskilt framställandet av vissa ekonomiska sammanhang. Stilen kan, inte minst i på svenska skrivna arbeten, vara sträv och kantig och inte alltid helt lättillgänglig. N framstår dock otvivelaktigt som en av giganterna i internationell antikforskning.

Författare

Pär Göran Gierow

Arkivuppgifter

N:s arkiv (ca 50 vol, föreläsn:ms, excerpter, brevkonc, brev mm) i LUB. Ms även i GUB. — Brev från N i GUB (bla till F Ström, E Liden o ca 350 st till A Boethius), KB, LUB (synnerligen många till ett stort antal mottagare), RA (bl a till S Clason) o UUB (bl a till S Fries, O v Friesen, B Knös, J Nordström o H S Nyberg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De republica Atheniensium a Clisthene constituta (Från Filologiska föreningen i Lund, Språkliga uppsatser, [1,] Lund 1897, s 87 — 96; även sep, 10 s). — Studia de Dionysiis Atticis ... [Akad avh.] Lunda: 1900. IV, 162 s. -Quomodo pronomina, quae cum substantivis con-iunguntur, apud Plautum et Terentium collocen-tur. Lunda: 1901. 4:o. 63 s. (LUÅ, afd. 1, bd 37 [1901], n:r 4.) - Das Ei im Totenkultus der Grie-chen. Lund 1901. 12 s. [Från Filologiska fören ... 2, tr 19[01-]02, 4.] - Den mykenska kulturen och dess förbindelse med Orienten. (4 föreläsn.) [Lund] 1902. (2) s. (Sommarkurserna i Lund 1902.) — Grundlinier till föreläsningar i klassisk arkitektur och skulptur. Lund 1904. 18 s, 2 pl. (D:o 1904.) — Dödsklagan och tragedi (Commentationes philologae in honorem Johannis Paulson ..., Gotoburgi 1905, s 7-24). - Zur Geschichte des Buhnenspiels in der römischen Kaiserzeit. Lund 1906. 4:o. 29 s. (LUÅ, 1, 40 [1904], 3.) -Griechische Feste von religiöser Bedeutung mit Ausschluss der attischen. Leipzig 1906. V, 490 s. [Nya tr:] Darmstadt 1957. VII, 490 s. Milano 1975. — In legem Bantinam (Från Filologiska fören ... Språkl uppsatser 3, tillegnade Axel Kock, Lund 1906, s 223 f). - Die Kausalsätze im Griechischen bis Aristoteles. 1*. Die Poesie. Wurzburg 1907. 145 s. (Beiträge zur historischen Syntax der griechischen Sprache, H 18.) — Greklands förhistoriska kultur (Tröja—Mykene —Kreta). 4 föreläsn med ljusbilder. Gbg 1908. (3) s. (Sommarkurserna i Göteborg 1908.) — Föreläsningar. Primitiv religion. [Rubr.] Lund 1908. 3 s. (Sommarkurserna i Lund 1908.) — Studien zur Geschichte des alten Epeiros. Lund 1909. 4:o. 77 s. (LUÅ, 1, N. F., 6 [1910], 4.) - Timbres ampho-riques de Lindos, publiés avec une étude sur les timbres amphoriques rhodiens (Oversigt over det Kongelige danske Videnskaberries Selskabs For-handlinger, 1909, Khvn 1909-10, s 37-180, 2 pl, o 349 — 539; även sep, 335 s, 2 pl: Exploration archéologique de Rhodes (Fondation Carlsberg), 5). — Primitive Religion. Tübingen 1911. 124 s. (Religionsgeschichtliche Volksbiicher fur die deutsche christliche Gegenwart Reihe 3, H 13/14.) Övers: Primitiv religion. Sthlm 1911. 207 s. 2., översedda uppl 1923. 3., revid uppl 1934. 219 s. ... Khvn og Kristiania 1912. 132 s. (Reli-gionshistoriske Smaaskrifter, 11 — 12.) — Skriftens uppkomst och utveckling. Grundlinjer till föreläsn. Gbg 1911. 7 s. (Göteborgs högskolas sommarkurser 1911.) — Grundlinjer till 5 föreläsningar om Palestina och judarna i deras förhållande till de kringboende folken under forntiden. [Rubr.] Lund 1911. 3 s. (Sommarkurserna i Lund 1911.) — Klassisk fornkunskap och antikens historia (Studiehandbok för afläggandet af examina inom filosofiska fakulteten i Lund, [2. uppl] Lund 1911, s 58 — 68; anon; 3. uppl: ... förde studerande inom ..., 1916, s 72-83, 4. uppl 1923, s 82-93, 5. uppl 1925, s 86-97, [ny uppl] 1933, s 80 — 90). — Apollon, sjudagarsveckan och Orienten (Skrifter tillägnade Pehr Gustaf Eklund, Lund 1911, 4:o, s 559-568). - Utredning till frågan om folkskollärarnas fortbildning i vetenskapligt hänseende verkställd af Filosofiska fakultetens i Lund utsedda kommitterade. Lund 1912. 4:o. 73 s. [Undert tills med C. V. L. Charlier, E Kock, B Lidforss, E. Walberg.] — Förslag till svensk kurs i klassisk fornkunskap i Rom. På uppdrag av ... sv filolog- och historikermötet i Göteborg 1912 ... Upps 1913. 19 s. [Tills med H. Bergstedt o E. Nachmanson.] — Stichwörterverzeichnis fur ein Lexikon der griechisch-römischen Religion. [Rubr.] [Leipzig 1913.] 35 s. [Anon.] - Den ekonomiska grundvalen för Augustus' principat (Förhandlingar vid svenska filolog- och historikermötet i Göteborg den 19-21 augusti 1912 ..., Gbg 1913, s 101 — 103; även diskussionsinlägg s 51 f, 53 f, 115, 135). — Uber den Plan eines Lexikons der griechischen und römischen Religion mit Ausschluss der Mythologie (Actes du IVC congrés international d'histoire des religions tenu å Leide du 9« —13= septembre 1912, Leide 1913, s 131 f). — Om uppfostran och undervisning i forntiden. 5 föreläsn. Lund 1914. 1 s. (Sommarkurserna i Lund 1914.) — Die volkstiimlichen Feste des Jah-res. Tübingen 1914. 75 s. (Religionsgeschichtliche Volksbiicher 3:17 — 18.) Övers: Aarets folkelige Fester. Khvn & Kristiania 1914. 63 s. (Religionshist Smaaskr, R 2:6.) Årets folkliga fester. Sthlm 1915. XV, 328 s, 10 pl-bl. 2. utvidg uppl 1936. 311 s, 7 pl-bl. - Uppfostran och undervisning i den klassiska forntiden (Urkunder till uppfostrans historia, utg av S Lundqvist o N. H. Nyman, 1. Antiken, Sthlm 1914, s 1-34). -Om Athenaeum och andra lärda inrättningar (1864-1914, Athenaei femtioårsfest lörd d 21 nov 1914 [omsl], Christianstad 1914, fol, s [3 — 5]). — Die alte Biihne und die Periakten (Från Filologiska fören ... 4, Lund 1915, s 74-87; även sep, 1914, 14 s). — Våra danslekar. En vädjan till folkminnesforskarne. Lund 1915. 20 s. [Ur Folkminnen och folktankar s å.] — Ort- och släkttraditioner från Ballingslöf. Malmö 1916. 23 s. — Delfi / Det peloponnesiska kriget / Grekerna i västern / Erövringen av östern / Ar- sinoe Filadelfos (Hans Larsson, C Lindskog o M P:n Nilsson, Athena, bilder ur den hellenska kulturvärlden, Sthlm 1917, s 3-92). - Olympen. En framställning av den klassiska mytologien. D l-[2]. Sthlm 19[18-]19. IV, XIV, 389 s. [Nya utg:] 1964. 285 s, 4 pl-bl. (Prisma.) 2. uppl 1968. 1985. (Prisma Magnum.) Övers: ... En Fremstil-ling ... Khvn 19[22-]23. XIV, 390 s. Ny udg ... 1966. 348 s, 4 pl-bl. (Haases Facetb0ger, F. 15.) — Die Entstehung und religiöse Bedeutung des griechischen Kalenders. Lund & Leipzig 1918. 4:o. 65 s. (LUÅ, 1, N. F., 14:21.) 2. durchgesehe-ne und ergänzte Aufl Lund 1962. 71 s. (HVL, Scripta minora, 1960/1961, 1.) - Die Ubernah-me und Entwickelung des Alphabets durch die Griechen. Khvn 1918. 30 s. (Det K danske Viden-skabernes Selskab, Historisk-Filologiske Meddelelser, 1 [1917/18], 6.) Omtr: Wege der Forschung, Bd 88. Das Alphabet, Entstehung und Entwick-lung der griechischen Schrift. Hrsg v G Pfohl, Darmstadt 1968, s 172-196. - Daimon. Gude-magter og Psykologi hos Homer. Khvn 1918. 43 s. (Studier fra Sprog- og Oldtidsforskning ... Nr. 111 [Bd 28 = Aarg 1918:3].) - Ur föreningslifvet (Under Lundagårds kronor ... [Saml 1,] Lund 1918, s 383 —390). — De svenska månadsnamnen (Studier tillegnade Esaias Tegnér ..., Lund 1918, 4:o, s 173—179). — Dyrtid och dyrtidsorganisa-tion i forntiden. [Rubr.] [Lund] 1919. 56 s. [Ur StvT s å.] — Bokhandeln i antiken (Liber librario-rum, bokhandlarnas bok, minnesskr utg ... under red av A Hånell, d 1, Sthlm 1919, s 1—26). -Primitive time-reckoning. A study in the origins and first development of the art of counting time among the primitive and early culture peoples. Lund ... 1920. XIII, 384 s. (SHVL, 1.) 2. ed 1960. — Den kristne Kirke og det antike Samfund. Khvn 1920. 39 s. (Ny theologisk Förenings Smaaskrifter, Aarg 2, H 5.) — Den romerska kejsartiden. D 1-2. Sthlm 1921. X, 384, VIII, 525 s, 1 kartbl. D 1 i övers: Impérial Rome. London (även New York) 1926. XVI, 376 s, 12 pl-bl, 1 kartbl. Unchanged reprint Chicago, 111, 1974. New York 1962. X, 372 s. (Shocken books.) — Den grekiska religionens historia. Olaus Petri föreläsn hållna vid Uppsala univ. Sthlm 1921. 358 s. Övers: A history of Greek religion. Oxford 1925. 310 s. 2. ed 1949. 316 s. Repr lithogr ... 1952, 1956, [1963]. New York [1964]. (The Norton library [N 287].) Westport, Conn, 1980. Historia de la religion griega. Buenos Aires [1961]. 385 s. Historia tes archaias hellénikés thréskeias. Athénai 1971. 334 s, 16 pl-bl. — Den fornkristna konsten. 5 föreläsn med ljusbilder. [Lund, tr] Arlöv 1921. 4 s. (Sommarkurserna i Lund 1921.) Die Anfänge der Göttin Athene. Khvn 1921. 20 s. (Det K danske Videnskabernes Selskab, Hist-filol Medd, 4. 1921-22, 7.) - Kråknedanet (Föreningen för svensk kulturhistoria, Böcker, n:o 2. Etnologiska studier tillägnade Nils Edvard Ham-marstedt Sthlm 1921, s 48-51). - Råd och anvisningar för folkföreläsare. Sthlm 1922. 31 s. (Folkets studiehandbok, utg av Oscar Olsson, 8.) — Zur Frage von dem Alter des vorcäsarischen Kalenders (Strena philologica Upsaliensis, Festskrift tillägnad prof Per Persson ..., Upps 1922, s 131 — 136; även sep, 6 s). — Några hågkomster och livsintryck (Hågkomster och livsintryck av svenska män och kvinnor, saml 2, Upps 1922, s 253 — 257). — S Wide, Griechische und römische Religion ... durchgesehen und bearb ... (Einleit-ung in die Altertumswissenschaft ... hrsg v A Gercke und E Norden, [3. Aufl,] Bd 2, Leipzig & Berlin 1922, s 215-316). [Senare uppl, sep:] ... Religion. 1931. 101 s. (Tills med S. Wide; ibid, 4. Aufl, Bd 2, H 4.) — En gåta och en gissning (Fra Ny Carlsberg Glyptoteks Samlinger, Bd 2, Khvn & Kristiania 1922, 4:o, s 81-83). - Grekisk kultur i bild. Bildurval av H. Lamer. Beskrivande text... Sthlm [även Hfors] (tr Leipzig) 1923. 63 s, 96 s pl. (Natur och kultur 23.) — Romersk kultur i bild ... Beskr text ... Sthlm [även Hfors] (tr Leipzig) 1923. 63 s, 96 s pl. (Ibid, 24.) - Rasblandningarnas omfång och betydelse i det romerska kejsarriket. Sthlm 1923. 25 s. (Svenska sällskapets för rashygien skriftserie ... 11.) — Der mykenische Ursprung der griechischen Mythologie (Antidö-ron, Festschrift Jacob Wackernagel ... gewidmet ..., Göttingen 1923, s 137-142). - Primitiv kultur. Sthlm 1923 [omsl: 1924]. 203 s. (Världskulturen.) [Ny tr] 1926. [Kulturhistoriskt bibliotek; även med omsl, nytr 1939.] Övers: Khvn 1925. 211 s. — Den grekiska och romerska religionen (Illustrerad religionshistoria ... utg av E Leh-mann, Sthlm (tr Khvn) 1924, 4:o, s 391-478; även: V Gronbech [mfl], Illustreret Religionshis-torie ... Udg ved E Lehmann, [Sthlm, tr] Khvn 1924, s 391-478; omtr i d:o ... under Red af Johs. Pedersen, Khvn 1948, 4:o, s 335-431). -Festdagar och vardagar. Uppsatser om folkseder o kalender. Sthlm 1925. 220 s. - Die Griechen (Lehrbuch der Religionsgeschichte, begriindet v [P D] Chantepie de la Saussaye, 4., vollst neube-arb Aufl ... hrsg von A. Bertholet und E. Lehmann, Bd 2, Tübingen 1925, s 280-417). -Förord (James G. Frazer, Den gyllene grenen, studier i magi o religion ..., Sthlm 1925, s 5 —7). — Orientens forntid. Egypten, Babylonien, den kretisk-mykenska kulturkretsen o.s.v. Sthlm 1926. 135 s. (Natur o kultur 64.) 2. uppl, revid av K Hanell, 1952. 144 s, 1 kartbl. — Midsommar (Folkloristiska studier och samlingar 2. Folkminnesstudier tillägnade Hilding Celander Gbg 1926, s 39 — 48). — The Minoan-Mycenaean reli-tion and its survival in Greek religion. Lund ... 1927. XXIII, 582 s, 4 pl-bl. (SHVL, 9.) 2., rev ed Lund 1950. XXIV, 656 s. Photogr reprint 1968. XXIV, 656, XV s. [Ny tr] New York 1971. XXIV, 656 s. — Die Religion der Griechen. Tübingen 1927. XI, 96 s. (Religionsgeschichtliches Lese-buch ... hrsg v A Bertholet, 2. erweiterte Aufl, 4.) — Kindenen Jesus, ett bidr till julklappens hist (Religionshistoriska studier tillägnade Edvard Lehmann .... Lund 1927, 4:o, s 165-177). -Hellas' arv. Sex radioföredr. Sthlm 1928. 162 s. — [Föreningen Athensum] (Athenaum, Festskrift utg av Föreningen Athena^um vid Högre allm lärov i Kristianstad 1928, Kristianstad 1928, 4:o, s 13 f)- — Hellas och de hellenistiska rikena. Sthlm 1928. 562 s, 1 vikt karta. ([Omsl: Norstedts] Världshistoria. Utg av Sven Tunberg o S. E. Bring, 2.) — Rom och det romerska riket. Sthlm 1929. 570 s, 3 kartor. (Ibid, 3.) - [Calendar,] Primitive (The Encyclopaedia Britannica, 14. ed, vol 4, London, New York 1929, 4:o, s 572-575; sign M.P.N.). — Solkalender og Solreligion. Khvn & Oslo 1930. 32 s. (Studier fra Sprog- ogOldtids-forskning, Nr. 154 [Bd 39 = Aarg 1929:4].) -Eine Anthesterien-Vase in Miinchen. Miinchen 1930. 15 s. (Sitzungsberichte der Bayerischen Akademie der Wissenschaften, Philosophisch-his-torische Abteilung, Jahrg 1930, H 4.) — Folklig tideräkning (Svenska kulturbilder. Under red av Sigurd Erixon o S Wallin, bd 3 ( = d 5-6), Sthlm 1930, 4:o, s 39-58; [ny tr] 1933; även i Nordisk kultur, 21. Tideräkningen, utgav M P:n N, Sthlm ... 1934, 4:o, s 95-121 o Tillägg s 140). -Existiert ein primitiver Seelenbegriff? (Actes du Vc congrés international d'histoire des religions å Lund, 27-29 aout 1929, Lund 1930, s 90-99). — Martin P:n Nilsson (Promotionsfesten den 1. Juni 1929 i Anledning af Kobenhavns Universitets 450 Åars Jubilaeum, udg ... af P F0nss, Khvn 1930, 4:o, s 114 f; självbiogr). — Dalsjö, Magnus (SBL, bd 10, Sthlm 1931, 4:o, s 112-115). -The Mycenaean origin of Greek mythology. Cambridge 1932. 258 s. (Sather classical lectures, vol 8.) Reissued Berkeley ... 1972. XV, 258 s. [Ny tr] 1983. [Annan utg] New York 1963. 258 s. (The Norton library [N 234].) — Ballingslöv genom tiderna (Ballingslöv i helg och socken, Hässleholm 1932, 4:o, s 3 £). - The origin of the triumphal arch (Skrifter utg av Svenska institutet i Rom, Acta Instituti Romani Regni Sueciae, [serie 1,] 2. Corolla archaeologica Principi hereditario Regni Sueciae Gustavo Adolpho dedicata, Lund ... 1932, 4:o, s 132-139; även ibid, 4. Opuscula archaeologica , vol. 1, 19[34-]35, s 120-125: The Triumphal arch and town planning). — Mål och medel i den helladiska arkeologien (Arkeologiska studier tillägnade H. K. H. kronprins Gustaf Adolf, utg av Svenska fornminnesföreningen, Sthlm 1932, 4:o, s 290-294). - Die Götter des Symposions (Symbolae philologicae O. A. Danielsson octogenario dicatae, Upsaliae 1932, s 218 — 230). — Homeros (Svensk uppslagsbok, bd 13, Malmö 1932, sp 262 -267, sign M. P. N.; 2.-6. tr 1935, 1937, 1940, 1941, 1942, 2. omarb o utvidg uppl, 13, 1949, 4:o, sp 724-728, [2. tr] 1955). — De arkeologiska upptäckterna i den klassiska södern och den forna Orienten. Sthlm 1,933. 328 s, 16 pl-bl. - Zeus mit der Schick-sa\swaage auf einer cyprisch-mykenischen Vase. [Rubr.] / Eine neue schwarzfigurige Antheste-rienvase. [Rubr.] Lund 1933. 15, 5 s. [Ur HVLÅ 1932/1933 (:2-3).] - Homer and Mycenae. London 1933. XII, 283 s, 16 pl-bl. (Methuen's handbooks of archaeology.) [Reprint] New York 1968. [New ed] Philadelphia 1972. (Pennsylvania paperback [33].) — Astronomiska och kalendaris-ka grundbegrepp (Nordisk kultur, 21. Tideräkningen. Utg av M P:n N, Sthlm ... 1934, 4:o, s 1 — 4). — Universitetens seminarieövningar (Om studier och hjälpmedel vid studier, en handledning red av KTynell, Sthlm 1934, s 233-243). -[Om radioföredragen] (Röster om radio. Intryck o erfarenheter av tio års sv rundradio, Sthlm 1934, 4:o, s 99). — Homeros. Den grekiska epi- kens ursprung och utveckling. Sthlm 1935. 68 s. (Svenska humanistiska förbundet, [Skrifter,] 43.) — Folktro och folksed (Vår hembygd, dess historia o hur den utforskas, av J Sahlgren, N Ahnlund mfl, Sthlm 1935, s 65 — 73). — Snapphanarna i folkets minne (Acta Christianstadensia, [1,] 1936, Lund 1935, s 101-106). - Forntidens historia. Sthlm 1936. 235 s. 2. uppl 1937. Ny revid uppl 1948. 283 s. (Almqvist & Wiksells skolböcker; AWE:s akademiska handböcker.) 3. uppl, revid av KHanell, 1958. 303 s. 2.-3. tr 1961, 1963. 4.-5. uppl, d:o, 1966,1971. 6. uppl, d:o, 1979. 330 s [inkl s 296-321: Tillägg ... av Ö Wikander]. -The age of the early Greek tyrants. Belfast 1936. 24 s. (Dill memorial lecture, 1936, The Queen's university of Belfast.) [Reprint Ann Arbor 1973.] — Straff och sällhet i den andra världen i förkris-ten religion. Sthlm 1937. 144 s. [Ny uppl:] Helvetets förhistoria. Straff ... 1963. 109 s. (En Aldus-bok, A 83.) — Betänkande med utredning och förslag angående studentexamen ... Sthlm 1937. IX, 269 s. [Föret; tills med H. G. Hammar, ordf, m fl.] (SOU, 1937:45, Ecklesiastikdep.) - Lunds universitet (En bok om Skåne, utg till förmån för Kulturhistoriska museet i Lund ... Red av G. Carlquist, 2, Malmö 1937, s 221-234). - Archa-ic Greek temples with fire-places in their interiör (Från stenålder till rokoko, studier tillägnade Otto Rydbeck ..., Lund 1937, s 43-48). - Folkfesternas samband med år och arbetsliv (Nordisk kultur, 22. Årets högtider, utg av M P:n N, Sthlm ... 1938, 4:o, s 1 —13; omtr: Uppsatser, Folklivsforskning, Lund 1967, s 145-159). - Julen (ibid, s 14 — 63). — Universitet och högskolor (Med folket för fosterlandet ..., [red E Killander o N Bohman,] d 1, Sthlm 1938, 4:o, s 427-431). — Professionalismen i antiken (Lunds universitets gymnastik- och idrottsförening 1912 — 1937, Lund 1938, s 7-10). - Akademiska tal. Lund 1939. 31 s. — 1938 års docentutredning. Betänkande o förslag rörande docentinstitutionen. [Sthlm, tr] Upps 1939. 159 s. [Föret; tills med T Engströmer, ordf, mfl.] (SOU, 1939: 41; Ecklesiastikdep.) — Folkfester och julseder (Svenska folket genom tiderna ... Red av E Wrangel..., bd 8. Karl Johans-tiden, Malmö 1939, s 379-400, 405). — Ueber die Frage des antiken Ursprungs moderner Volksbräuche (Congrés international des Sciences anthropologiques et ethnologiques, Compte rendu de la deuxiéme session, Copen-hague 1938, Khvn 1939, s 328 f)- - Greek populär religion. New York 1940. XVIII, 166 s, 1 pl-bl. (Lectures on the history of religions ..., N. S., no. 1.) 2. printing 1947. [Nya utg:] Greek folk religion. New York 1961. XVIII, 166 s. (Harper Torchbooks, TB 78.) Reprinted Gloucester, Mass, 1971. [New ed] Philadelphia 1972. (Pennsylvania paperback, 34.) Övers: Helléniké laiké thréskeia ... Athéna 1953. 144 s, 14 pl. La religion popu-laire dans la Gréce antique. Paris 1954. 245 s. [Faksimiluppl] Brionne 1982. (Imago mundi.) — Några ord om studentnationernas organisation (Acta Christianstadensia, 2, Lund 1940, s 25 — 29). — Humanistisk vetenskap i våra dagars Sverige (Svenska folket genom tiderna ... Red av E Wrangel ..., Översikts- o registerbd red av Bror Olsson, Malmö 1940, s 324-336). - Nya upptäckter om Främre Asiens historia i andra årtusendet f. Kr. (Vetenskap av i dag ... under red av G Aspelin o Göte Turesson, Sthlm 1940, s 142-165). — De grekiska tyrannerna. Sthlm 1941. 99 s, 1 pl. (Svenska humanistiska förbundet, [Skrifter,] 52.) — Västra Göinge härads sparbank 1841 — 1941. Minnesskrift på styrelsens uppdrag utarb. Lund 1941. 211 s. — Geschichte der grie-chischen Religion. 1—2. Miinchen 1941—50. (Handbuch der Altertumswissenschaft, Abteilung 5, T 2, Bd 1 — 2.) 1. Bis zur griechischen Weltherr-schaft. XXIV, 823 s, 52 s pl. 2. Die hellenistische und römische Zeit. XXIII, 714 s, 8 pl-bl. 2., durchgesehene und ergänzte Aufl: 1. Die Religion Griechenlands bis auf die Griechische ... 1955. XXI, 872 s, 52 s pl. 2. 1961. XX, 745 s, 16 s pl. 3., d:o: 1. 1967. XXII, 892 s, 53 s pl. Unverän-derte Nachdruck ... 1976. 2. 1974. XX, 747 s, 16 s pl. — The historical Hellenistic background of the New Testament. Cambridge, Mass, 1941. VI, 31 s. (The Bedeli lecture, Kenyon college 1939.) — Additional note on the Mycenaean helmet and a Homeric epithet (SHVL, 34. Axel W. Persson, New tombs at Dendra near Midea, Lund ... 1942 (tr 1943), 4:o, s 199). - Bendis in Athen (From the collections of the Ny Carlsberg Glyptotek, vol 3, Khvn 1942, 4:o, s 169-188). - Det grekiska världsherraväldet och dess upplösning. Sthlm 1943. 65 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, n:r 460.) — The rise of astrology in the Hellenistic age. Lund 1943. 4:o. 9 s. (Meddelande från Lunds astronomiska observatorium, Ser. 2, nr. 111 = Historical notes and papers, nr. 18.) — [La Gréce:] 2. La mythologie (Histoire générale des religions, [T 2.] Gréce - Rome, Paris 1944, 4:o, s 149 — 289, 4 pl-bl. — Grekisk religiositet. Sthlm 1946. 227 s. 2. uppl 1960. 207 s. (Scandi-navian university books.) Overs: Greek piety. Oxford 1948. VI, 200 s. New York 1969. (The Norton library, 265.) Religiositä greca. Firenze 1949. 266 s. (Biblioteca enciclopedica Sansoniana, 2.) Griechischer Glaube. Bern 1950. 225 s. (Samm-Iung Dalp, Bd 64.) [Ny tr] Miinchen [1959]. Les croyances religieuses de la Gréce antique. Paris 1955. 228 s. (Bibliothéque historique.) [Faksimil-uppl] Brionne 1984. (Imago mundi.) Historia de la religiosidad griega. Madrid [1953]. 236 s. (Ma-nuales universitarios, 4.) 2. ed [1970]. 220 s. — Den nye Verdensbillede i den graeske Religion. Khvn 1946. 31 s. (Studier fra Sprog- og Oldtids-forskning, Nr. 200 [Bd 55 (= Aarg 1945), 3].) -The new conception of the universe in late Greek paganism ([Eranos vol 44. Eranos Rudbergianus, opuscula philologica Gunnaro Rudberg ... dedi-cata, [Upps, tr] Gotoburgi 1946, s 20-27). -Hembygdskänsla. Tal vid en hembygdsfest. [Rubr.] Kristianstad 1947. 7 s. [Ur Kristianstads läns tidn.] — Nöjeslivet på landsbygden i gamla dagar (Sverige i fest och glädje, [saml 2.] Från solguden till Zorn ... under red. av M Rehnberg, Sthlm 1948, 4:o, s 117-191). - Geleitwort ... (H Usener, Götternamen 3. unveränderte Aufl Frankfurt a. M. 1948, 4:o, sll). - Ett korrektiv (Mitt långa liv har lärt mig ..., red av N Ekberg o I Oljelund, Sthlm 1949, 4:o, s 215 f). - Symbolisme astronomique et mystique dans cer-tains cultes publics grecs (Collection Latomus, vol. 2. Hommages å Joseph Bidez et å Franz Cu-mont, Bruxelles [1949], s 217-225). - Religion, Minoan-Mycenaean (The Oxford classical dictio- ' nary, Oxford 1949, 4:o, s 762 f). — Fondamenti di scienza delle religioni. Firenze 1950. XXVI, 65 s. [Ur The Harvard theological review 1949.] (Orientamenti, 17.) — Lampen und Kerzen im Kult der Antike (Skrifter utg av Svenska inst i Rom [1,] 15. Opuscula archaeologica, 6, Lund 1950, 4:o, s 96-111). - Cults, myths, oracles, and politics in ancient Greece. With two appendices: The Ionian phylae, The phratries. Lund 1951. 179 s. (Skrifter utg av Svenska inst i Athen, [ser 2 in] 8:o, 1.) [Faksimilutg] New York 1972. 177 s. [Ny utg] Gbg 1986. 179s. (Studies in Mediterranean archaeology and literature, Pocket-book, 44.) — Opuscula selecta, linguis Angli-ca, Francogallica, Germanica conscripta, vol. 1 — 2, 3, Lund 1951-52, 1960. VI, 1083, XI, 574 s, portr. (Ibid, 2:1 —3.) [Utgör omtr, utom i vol 3: Lebenslauf, s IX-XI, Kult und Glaube ... Ein Nachwort / Nähe zu und Distanz von der Gott-heit... / The men of their own power, s 3 — 31, o The historical consequences of the deciphering of the Mycenaean script, s 489 — 509.] — Det hellenistiska konungaidealet (Arkeologiska forskningar och fynd, studier utg med anl av H. M. konung Gustaf VI Adolfs sjuttioårsdag Sthlm 1952, 4:o, s 9 — 16). — The prehistoric migrations of the Greeks (Skrifter utg av Svenska inst i Athen, [ser 1,] 2. Opuscula Atheniensia, 1, Lund 1953, 4:o, s 1—8). — Den grekiska skolan (Florilegium amici-tiae, till Emil Zilliacus ..., Sthlm (tr Hfors) 1953, s 125 — 132). — Political propaganda in sixth cen-tury Athens (Studies presented to David Moore Robinson ..., vol 2, Saint Louis, Miss, 1953, 4:o, s 743 — 748). — Wedding rites in ancient Greece (Hellénika, Paratema 4. Prosphora eis Stilpöna Kyriakidén Thessalonike 1953, s 508-515). — Den grekiska skolan. Sthlm 1954. 48 s. (Humanistisk kultur ... Under red av Ingvar Andersson, B Knös o H. S. Nyberg, 4.) Övers: Die hellenisti-sche Schule, Miinchen 1955, VII, 104 s, 4 pl-bl; La scuola nelfetä ellenistica, Firenze 1973, 134 s (Educatori antichi e moderni, 274). — Roman and Greek domestic cult (Skrifter utg av Svenska inst i Rom ..., [1,] 18. Opuscula Romana, 1, tr 1954, 4:o, s 77 — 85). — Griechische Hausaltäre (Neue Beiträge zur klassischen Altertumswissenschaft, Festschrift zum 60. Geburtstag von Bernhard Schweitzer, Stuttgart u. Köln 1954, 4:o, s 218 — 221). - Mårtens afton i Lund (Under Lundagårds kronor ..., saml 3, Lund 1955, s 7—19). — The Dionysiac mysteries of the Hellenistic and Roman age. Lund 1957. 150 s. (Skrifter utg av Svenska inst i Athen, [ser 2 in] 8:o, 5.) [Ny tr] New York 1975. (Ancient religion and mythology.) — Sakralt och profant i folklivet (Skrifter från Folklivsarkivet i Lund utg genom Sällskapet Folkkultur, n:r 3. Norden och kontinenten. Föredrag o diskussioner vid Trettonde nordiska folklivs- o folkminnesforskarmötet i Lund 1957, Lund 1958, s 5-11, 191). - Greklandsminnen (Mitt Grekland. Red R Henzel, Sthlm 1958, s 45-53). — Mindreasiatisk religiositet (Från Småland och Hellas, studier tillägnade Bror Olsson ..., Malmö 1959, 4:o, s 279-283). - Kleinasien, 1 (Die Religion in Geschichte und Gegenwart, Handwörter-buch ..., 3., völlig neubearb Aufl ..., hrsg v K Galling, Bd 3, Tübingen 1959, sp 1148, 1151). -Wilamowitz-Moellendorff, Ulrich von (ibid, 6, 1962, sp 1710). — Tal vid humanistiska vetenskapssamfundets i Lund stiftelsesammanträde den 28 september 1918 (HVL, Scripta minora, 1967/1968, 2. C Callmer, Kungl. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund 1918 — 1968, Lund 1968, s 157-159). - Die Bedeutung des Herr-scherkultus (Wege der Forschung, Bd 372. Römi-scher Kaiserkult, hrsg v A Wlosok, Darmstadt 1978, s 291-300). - Inbjudningar till installation av prof J. E. G. L. Almquist 1936, Sven W Larsson samt S Dedering o S Siwe 1937, H Pleijel, G Dohlman o J-E Forssander samt A Muntzing o O Holmberg 1938, Georg Kahlson, S Bolin, Gunnar Gunnarsson, A Lombard o E Lindahl 1939; sakkunnigutlåtanden i handl rörande tillsättande av professurer, vanligen i Lund, i: romanska språk 1910, psykologi o pedagogik 1911, teol en-cyklopedi o teol prenotioner 1913 o 1927 — 28, romersk vältalighet o poesi 1913, nordiska språk 1913, 1917 o 1928-29, allmän historia Hfors 1915, geografi 1915, statskunskap o statistik 1916, historia 1918 o 1925, förhistorisk o medeltidsarkeologi 1919, praktisk filosofi Hfors 1921, slaviska språk 1921, klassisk fornkunskap o antikens hist Upps 1924, sanskrit med jämförande indoeurop språkforskning 1927 — 28, statskunskap 1927-29, teoretisk filosofi 1927-29, konsthistoria med konstteori 1928 — 29, praktisk filosofi 1929-31, tyska språket 1929-31 samt religionshistoria med religionspsykologi 1948 (stencil, sep); 4 sign art i NF, Ny ... uppl, bd 16, 18, 19,36, Sthlm 1912-24, 511 d:o i 3. ... uppl, 1-2, 4-23, 1923-37; art i [A] Paulys Real-Encyclopädie der classischen Altertumswissen-schaft, Neue Bearbeitung, Bd 10 — 12 o 17 (= Halbbd 20-23, 33-34), o Reihe 2, Bd 1-2 o 4 (Halbbd 1 -3, 8), Stuttgart 1914-37; sign art i Nordisk familjeboks sportlexikon ..., 1—6, Sthlm 1938 — 46; d:o i Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola 1—3, Lund & Khvn 1952 — 57, 4:o; art i Evangelisches Kirchenlexi-kon ... hrsg v H Brunotte & O Weber, [2-3,] Göttingen 1958 — 59, 4:o; bidrag i: Berliner phi-lblogische Wochenschrift, 1901, Leipzig, 4:o; The journal of Hellenic studies, 1901, 1923, London, 4:o; Skolan, tidskr för främjande af de allm läroverkens tidsenliga utveckl 19[02—]03, Sthlm; Jahrbuch des Kaiserlich deutschen archä-ologischen Instituts, 1903, 1916, Berlin, 4:o; Ar-chäologischer Anzeiger, Beiblatt zum Jahrbuch des archäologischen Instituts, 1904, Berlin, 4:o; Nordisk Tidsskrift for Filologi, 1903/04, 1910/ 11, 1914/15-1916/17, 1918, 1919, Khvn; Rhei-nisches Museum fur Philologie, 1905, 1908, Frankfurt am Main; Archiv fur Religionswissen-schaft, 1906, 1908-09, 1911-13, 1916/19-25, 1933, 1935-38, Leipzig, Berlin; Mitteilung-en des Kaiserlich deutschen archaeologischen Instituts, Roemische Abteilung, 1906, Roma, 1933, Munchen, 4:o, ibid, Athenische Abteilung, 1908, Athen; Kristendomen och vår tid, 1909 — 11, 1913, 1916,,1930, Lund; LUÅ 1909/1910-1931/1932 (Årsberättelsen: Seminariet för klassisk fornkunskap och antikens historia), 1932/ 33-1935/36 (d:o: Antikmuseet) o 1935/36-1937/38 (hela d:o), Lund 1910-38; Nordisk tidskrift ... utgav Letterstedtska fören, 1910, 1916, 1921,1923, 1950, Sthlm; Ymer, 1910-14, 1918, Sthlm; Fataburen, kulturhist tidskr, 1911 — 12, 1916, Sthlm 19[11]-1917; Kort Udsigt over det Philologisk-historiske Samfunds Virksomhed, [3 = Aarg41/62, 1894-1916,] Khvn 1900-18 [referat 1910 o 1918]; Neuejahrbucher fur das klassi-sche Altertum, Geschichte und deutsche Literatur 1911, Leipzig; Klio, Bd 12, 1912, 22, 1929, Leipzig; Eranos, Acta philologica Suecana, 1912, 1915, 1941, 1943-44, 1945 (Eranos Löf-stedtianus), 1947-48, 1952, 1955-58, 1962, Gotoburgi, Lipsiae, Upsaliae, Hauniae; Götting-ische gelehrte Anzeigen, 1912, 1914, 1916, 1922, 1925-26, 1928-30, Berlin; Deutsche Litera-turzeitung, 1912, 1914-17, 1919, 1922, 1925-35,1937,1939, 1955,1958-60, Berlin, 4:o; Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet, 1915, Sthlm 19[15-]16; Skånsk jul, 1916, Lund, 4:o; Svensk tidskrift, 1916, 1924, 1927, 1931, Sthlm; Folkminnen och folktankar, 1916-17, 1921, 1929-31, 1934, 1941 -44, Malmö, Sthlm, Norrköping, Gbg; Biblioteksbladet, 1916-49, Sthlm, Lund, 4:o; Le monde oriental, 1916, Upps; Pedagogisk tidskrift, 1917 — 18, Upps; Svensk humanistisk tidskrift, 1917, Gbg, 4:o; Vetenskapen och livet, magasin för vetenskaperna o deras tillämpningar 1917, 1919, Sthlm; Tidskrift för konstvetenskap, 1917 — 18, 1940, Lund, 4:o; OoB, 1917, 1919-20, 1924, 1932, 1940, 1944, Sthlm; Uppåt, organ för Sveriges krfjstliga] gymnasist- o seminariströrelser, 1917/18, Lund; Det nya Sverige, 1918, Sthlm; HVLÅ, 1922/23, 1932/33, 1937/38, 1947/48, 1951/52, 1953/54, samt anon 1918/19-1944/45, Lund 1919-45, 1948, 1952, 1954; Beiträge zur Religionswissen-schaft, hrsg v der Religionswissenschaftlichen Gesellschaft in Stockholm, Bd 2, 19[15-]18, Sthlm; StvT, 1919-20, 1922-23, 1932, Lund; Hereditas, 1921, 1939, Lund; Skånes natur, 1921, 1954, Lund; Jul i Göinge, 1922, 1925, 1927, 1940, 1943, Hässleholm, fol; Sunt förnuft, 1923, Sthlm, 4:o; Hessische Blätter fur Volkskunde, 1924, 1950, 1958 (Festschrift fur Hugo Hepding ...), Giessen; Bulletin de correspondance hellé-nique, 1925, Paris;.Gnomon, Kritische Zeitschrift 1925, 1927-28, 1932, 1935-39, 1941, 1943, 1949-54, 1956-58, 1963, Berlin, Munchen; Säflle föreläsningsförenings hösttidning, 1926, Säffle, 4:o; Namn och bygd, 1926, Lund 1926-27; Skånska folkminnen, årsbok, 1926[-1927], Lund; Tidskrift för föreläsningsverksamheten, 1926, 1930, Eksjö; Litteris, an international critical review of the humanities, 1926 — 30, Lund; "Scientia", vol 39, 1926, 41, 1927, 48, 1930, 51, 1932, Bologna; HT, 1926, 1928, 1955, 1959, Sthlm; Sitzungsberichte der Preussischen Akademie der Wissenschaften zu Berlin, Philoso-phisch-historische Klasse, 1927, Berlin, 4:o; Lun- dagård, 1929-32, Lund, 4:o; The Classical review, 1929, 1934, London, 4:o; The Journal of Roman studies, 1929, London, 4:o; Röster i radio ..., 1930, 1933, 1939, 1941, 1959, Sthlm 1929-30, 8:o, 1939-59, 4:o; Dansk Tidsskrift, N. R.: Gads danske Magasin, 1930, Khvn; Revue d'his-toire et de philosophie religieuses, 1930, 1936, Strasbourg; Julpost, 1931-32, 1936, Sthlm, 4:o; Julfacklan, 1932, Sthlm, fol; Ateneum, tidn för Lunds studenter, 1933, Lund, 4:o; Julblommor, 1934, Sthlm, fol; Studi e materiali di storia delle religioni, 1934-VII, Bologna; Kulturen, en årsbok till medlemmarna av Kulturhistoriska fören för Södra Sverige, 1935, Lund; Revue internationale des études balkaniques [omsl], 1934/35, Beograd; The Harvard theological review, 1935, 1940, 1942-43, 1945, 1947, 1949, 1951, 1953, 1957-58, 1963, Cambr., Mass.; Tidning för Sveriges läroverk, 1936, 1938, Sthlm, 4:o; Annuaire de lTnstitut de philologie et d'histoire orientales et slaves, 1936 (Mélanges Franz Cumont), Bruxel-les; Rig, 1937, Sthlm; Korrespondens, Hermods månadstidn, 1938, Malmö, 4:o; Orupssippan, 1938, Höör, 4:o; Forschungen und Fortschritte, 1938, Berlin, 4:o; Die Antike, Zeitschrift fiir Kunst und Kultur des klassischen Altertums, 1938, 1942, Berlin, 4:o; The American journal of philology, 1938, 1947-48, 1950, 1953, Baltimore; Svensk studentkalender, 1938/39, Lund 1938; Nordisk familjeboks månadskrönika, 1938-39, Sthlm, 4:o; Folk-Liv, 1939, 1943/44, Sthlm, 4:o; Classical weekly, 1939/40, New York, 4:o; The Annals of the American academy of poli-tical and social science, 1940, Philadelphia; Lych-nos, 1940, 1943-1954/55, 1959, Upps ... 1940 — 60; Zeitschrift der Deutschen morgenlän-dischen Gesellschaft, 1940, Leipzig; The American journal of archaeology, 1940, 1958, 1960 — 61, Concord, N. H., 4:o; Saga och sed, K Gustav Adolfs akademiens årsbok, 1941, 1943, Upps 1942-43; Allsvensk samling, 1941, 1947, 1955, Gbg, 4:o; Acta Orientalia, ed Societates Orientales Batava Danica Norvegica ..., vol. 19, Lugduni Batavorum 19[41—]43; Acta archaeologica, 1942, Khvn, 4:o; Sverige — Italien, [omsl:] tidskrift utg av Svensk-italienska fören 1945, Gbg, 4:o; Symbolae Osloenses, fasc 24, 1945, Osloae; Önnestads elevförbunds årsbok, 1946, Kristianstad; Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1946—47, Sthlm; Svensk teologisk kvartalskrift, 1946, 1951, 1960, Lund, 4:o; The Review of religion, 1946/47, 1949, 1952, 1955/56, [New York]; Göinge hembygdsförenings årsbok, 1947 (Minnesskrift ...), Kristianstad; Arv, 1947, 1950, 1954, 1956, 1958, Upps ...; Erasmus, speculum scientiarum, 1947, 1950 — 51, Amsterdam, Brux-elles & Anvers, 4:o; Wurzburger Jahrbiicher fiir die Altertumswissenschaft, 1948, Wiirzburg; Ar-chiv orientalnf, vol 17, 1949 (Symbolae ad studia Orientis pertinentes Frederico Hrozny dedica-tae), Praha; Krétika chronika, 3, 1949, Caudia; Revue archéologique, Serie 6, T 31/32, 1949, 43, 1954, Paris; VSLÅ, 1950-51, 1962, Lund 1951—62; Izvestija na Bulgarskija archeologi-ceski institut, Bulletin de lTnstitut archéologique bulgare, vol 16 (Serta Kazarovianå, Commenta- tiones gratulatoriae Gabrielo Kazarov), P 1, Sofia 1950, 4:o; L'Antiquité classique, 1950 — 53, 1955-56, 1958-59, Bruxelles; The Annual of the British school at Athens, 1951, London, 4:o; Nea Hestia, 1951, Athenai; VHAAÅ, 1952, Sthlm; Västra Göinge hembygdsförenings skriftserie, 1, 1952, 4-6, 1956-58, 8-9, 1960-61, 11 — 12,1963 — 64, Hässleholm; Archives interna-tionales d'histoire des sciences, 1952, Paris; FS, Förhandlingar, 1954-55, Lund 1955-56; Nu-men, international review for the history of religions, 1954, Leiden; Historia, Zeitschrift fiir al te Geschichte Bd 3, 1954-55, 7, 1958, Wiesba-den; Ethnos, 1956, Lund; Latomus, revue d'é-tudes latines, 1956, Bruxelles; Revista filosöfica, 1957, Coimbra; Studiekamraten, 1961, Sthlm, 4:o; Helikon, rivista di tradizione e cultura classi-ca delfUniversitå di Messina, 1966, Roma 1967; Göingebladet, 1979, Tyringe, 4:o; vidare Lunds dagblad 1899, 1902, 1909-11, 1915-19, 1922, 1926, 1936-38, 1939 (Skånetidn Lunds dagbl), SDS 1901-05, 1908-11, 1914-15, 1917-31, 1933, 1935-42, 1944, 1947, GHT 1906-07, 1919-20, 1923, 1930, Aftonbladet 1911, 1917, Folkets tidning 1911, SvD 1913-17, 1919-20, 1922, 1924-27, 1933-34, 1938, 1945, 1947, 1949, 1951, Stockholms dagblad 1916-17, (Hessleholms-tidningen) Norra Skåne 1916, 1934, 1943, 1948, 1951, 1960, Berlingske Tiden-de 1919, 1929, Politiken 1926, Dagens Nyheder, Nationaltidende, 1929, DN 1933-34, 1937, 1954, 1962, NDA 1934, Expressen 1945, UNT 1950, Helsingborgs dagblad 1954; se närmare Bibliografi (J Tuneld, Kungl. Gustav Adolfs akademiens minnesbok 1957-1972, 2, Lund 1981, s 135 — 186) o ErikJ. Knudtzon, Beiträge zu einer Bibliographie ... 1897-1939 ([Skrifter utg av Svenska inst i Rom,] Acta Instituti Romani regni Sueciae, S 2, 1. Dragma Martino P. Nilsson ... dedicatum, Lund 1939, s 569 — 656), även tr jämte C Callmer, The published writings ... 1939-1967 (HVL, Scripta minora, 1967-1968, 1, Lund 1968, s 29-116, 117-139). 

Redigerat: Från Filologiska föreningen i Lund. Språkliga uppsatser. 3 — 4. Lund. [Anon; tills med flera.] 3. Tillegnade Axel Kock. 1906. 313 s. [Tills med C Collin mfl.] 4. 1915. 200 s. - Archiv fiir Religionswissenschaft vereint mit den Beiträgen zur Religionswissenschaft der Religionswissen-schaftlichen Gesellschaft in Stockholm ... Bd 22-35, 1923/24-1938. Leipzig & Berlin 1924-38. (Tills med O Weinreich & [33-35:] F Pfister.)

Utgivit: Actes du Vc congrés international d'his-toire des religions å Lund, 27 — 29 aout 1929. Lund 1930. 346 s. [Anon; "secrétaire general".] - Tideräkningen. Sthlm ... 1934. 4:o. 150 s. (Nordisk kultur, Samlingsverk ... under red av J Br0ndum-Nielsen ... redaktionssekr S Erixon, 21.) — Lunds universitets årsberättelse. 1935/ 1936-1937/38. Lund 1936-38. [Föret.] -Årets högtider. Sthlm ... 1938. 4:o. 153 s. (Nordisk kultur ..., 22.)

Översatt: Platons Faidon ... Med förord av Hans Larsson, Lund 1903, (8), 79 s; diverse tex- ter i Urkunder till uppfostrans historia, utg av S Lundquist o N. H. Nyman 1. Antiken, Sthlm 1914, s 69 f, 140-150, 181-183.

Källor och litteratur

Källor o litt: C Callmer, Klassiska arkeologer från Lund ... M P N (VSLÅ 1985); dens, Tillkomsten av professurerna i klassisk fornkunskap o antikens hist 1909–10 (Lychnos 1985); A-J Festugiére, Eloge funébre de m M N (Académie des inscriptions & belles-lettres, Comptes rendus 1967); E Gjerstad, M P N in memoriam (HVL, Scripta minora, 1967–1968:1, 1968); dens, M P N (Gnomon 1968); K Hanell, MPN (VSLÅ 1968, med smärre variationer även tr i FSÅ 1967 o VHAAÅ 1968).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Martin P:son Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8963, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pär Göran Gierow), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8963
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Martin P:son Nilsson, urn:sbl:8963, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pär Göran Gierow), hämtad 2024-04-25.