Meriter

Nilsson, Nils Ragnar, f 4 april 1903 i Sillerud, Värml, d 21 aug 1981 i Uppsala, Domk. Föräldrar: distriktslantmätaren Nils Gustaf N o Hilma Maria Persson. Studentex vid hal i Karlstad 19 jan 22, inskr vid StH 4 sept 22, amanuens i biokemi ht 24–vt 32, FK 7 nov 25, FL 9 april 27, disp 19 mars 30, doc i biokemi 16 april 30, FD 28 maj 30, förste amanuens vid allm kemiska laboratoriet 24 sept 31, tf laborator i kemi 25 aug 32, ord 17 dec 32–ht 36, allt vid StH, doc i mikrobiologi vid lantbrukshögsk i Uppsala 8 okt 36 (tilltr 1 jan 37)-40, förest för avd för fysiolog kemi vid Wenner-Grens inst i Sthlm maj 39–40, prof i mikrobiologi vid lantbrukshögsk i Uppsala 23 febr 40–69, prorektor 42–43, rektor där 43–58, led av 1943 års mejeriutredn nov 43–nov 44, av komm ang Sv vall- o mosskulturfören:s verksamhet dec 43–dec 44, av styr för Hemmens forskn:inst 44–48, av komm ang inrättande av ett jordbrukstekn forskn:råd jan–sept 44, av styr för jordbrukstekn inst 45, av jordbrukets forskn:råd 45–59, v ordf där 59, led av 1946 års sakk ang utbildn av lantmätare o lantbruksingenjörer jan 46–aug 47, av styr för Magnus Bergvalls stiftelse från 48, av dir för Wenner-Grens inst 49–52, av Sv FAO-komm:s expertrådjan 50–april 55, av styr för Stiftelsen Wenner-Gren Center 55–75, av jord-brukshögskoleutredn jan 56–dec 59, ordf där nov 57–59, ordf i sv komm för nord näringsforskn juni–dec 56, led av statens tekn forskn:råd 57, ordf i Sv mejeriernas riksförems vetensk råd. – IVA 43, LVA 44, LLA 45, LVS 51, LVSU 56.

G 16 juli 1935 i Östra Tollstad, Ög, m lektorn FD Matilda Sofia Elisabeth Brunius, f 14 okt 1913 i Bromma, Sth, dtr till kontraktsprosten kh Frans Ferdinand B o Jenny Cordelia Alm.

Biografi

Redan under de första årens studier i kemi vid StH kom Ragnar N i kontakt med prof Hans v Euler-Chelpin (bd 14, s 668) under dennes mycket intensiva studier inom olika delar av kemin, framför allt av de enzymer och coenzymer som är verksamma vid sockrets förjäsning till alkohol. N blev redan före sin fil kand-examen en av v Eulers medarbetare och publicerade tillsammans med denne och andra 1925 — 30 över 40 vetenskapliga artiklar förutom doktorsavhandlingen. Prestationen måste ses som särskilt anmärkningsvärd då institutionen var mycket trångbodd och arbete pågick med förberedelser för samt byggande och utrustning av nya utrymmen vid Odengatan. 1929 flyttade institutionen in i de färdigställda lokalerna. N var den förste som där försvarade sin doktorsavhandling.

Efter gradualavhandlingen följde en rad banbrytande arbeten som behandlade kolhydratnedbrytningen hos intakta jästceller och hos destruerade celler och enzymsystem. De utredde uppkomsten av fosfoglycerinsyra och dess stora betydelse vid nedbrytningen av kolhydrater, och kunskaperna om coenzymernas betydelse för aktivering av oxidations- och reduktionsstegen vid esterbildning och fosforyleringsreaktioner ökade. Detsamma gällde dehydrogenaser-nas betydelse och galaktosjäsningens principiella förlopp.

Undersökningarna över jäsningsförloppet i desorganiserade enzymsystem, zymas-system, visade att vid jäsning med sk macerationssaft, apoenzymas eller autolyserad torrjäst, sönderdelas sockret vid optimal fosfattillsats i två olika hälfter. Under optimala jäsningsbetingelser förjäses den ena snabbt, medan den andra övergår i en svårt förjäsbar hexosdifosforsyra. Den levande cellen förjäser hela sockermängden med stor hastighet. Förklaringen till dessa reaktioner i zymassystemen sökte N i oförmågan hos systemet att genomföra defosforyleringen av det intermediära triosfosfatet med det ännu ej förjästa sockret och därmed också triosens förjäsning. Adenosintrifosfatets (ATP) betydelse i glykolysen var ännu inte känd.

Betydelsen av N:s bidrag till förståelse av alkoholjäsningens förlopp framgår också av att N påvisade motsvarande enzymsystem och jäsningsreaktioner hos andra mikroorganismer än jäst, såsom mjölksyrabakterier, propionsyrabakterier, colibakterier och baljväxtbakterier. N kunde alltså visa att det reaktionssystem han under det tidiga 1930-talet bidrog till att klarlägga var generellt. Speciellt påvisandet av fosfoglycerinsyra vid kolhydratnedbrytningen hos jäst ansågs vara en mycket viktig upptäckt och betecknades som det betydelsefullaste som framkommit på detta område sedan A Härdens undersökningar 1905.

N:s nyss nämnda arbeten medförde uppdrag att medverka i auktoritativa handböcker om den glykolytiska kolhydratnedbrytningens biokemi, metodik och andra härmed sammanhängande frågor. Vidgade perspektiv på kolhydratomsättningen hos levande organismer erhöll N genom att i sina arbeten också inkludera de för jordbruket viktiga markbakterierna Azotobacter och Bacterium radicicola (= Rhizobium spp) och de för mejerinäringen viktiga mjölksyrabakterierna.

Vid odling på glykos bildar Azotobacter, liksom jäst, rikligt med cozymas medan andra resultat tyder på viktiga skillnader i enzymsystemen hos de båda organismerna. Hos mjölksyrabakterier studerade N bla den biokemiska bakgrunden till reduktas-provet. Detta hade införts i praktisk mejerihantering av C Barthel som ett test på mjölkens innehåll av bakterier. N undersökte vidare möjligheterna att med hjälp av tillförda tillväxtfaktorer öka kaseinspjälkningsförmågan hos de bakterier eller syraväckare som användes vid smörtillverkning. Det visade sig emellertid att mjölk var ett så rikt substrat att någon ökad aktivitet inte kunde erhållas.

Extrakt av halm är ett mycket bra supplement till substrat för många markbakterier, bla för baljväxtbakterier. Detta initierade en studie över dessa bakteriers behov av tillväxtfaktorer. Ett experimentellt detektivarbete indikerade att den kraftigt tillväxtstimulerande faktorn i halmextrakt och i extrakt av jäst kunde vara identiskt med det ungefär samtidigt upptäckta och renframställda biotinet. Allt tydde på att så var fallet då F Kögls biotin gav maximal tillväxt vid 0,5 milliondels milligram per ml.

N:s stora intresse under hans senare år som forskare var användandet av olika material för beredning av foder genom ensilering. Eftersom han var mikrobiolog utnyttjade han bakterier på principiellt samma sätt som vid framställning av surkål, alltså genom mjölksyrajäsning. För att finna lämpliga kolhydrater för den spontana mjölksyrajäsningen prövades särskilt socker, som frigjorts på enzymatisk väg ur stärkelse genom tillsats av amylaspreparat. Även om socker och stärkelse tidigare använts som tillsats vid ensilering av grönmassa fann N och hans medarbetare att en betydligt säkrare process kunde uppnås om amylas tillsattes. Lättast och billigast är amy-laser i malt, där också fördelningen mellan olika amylaskomponenter är den rätta för att bryta ned spannmålsstärkelse. Användningen av malt-spannmålsmjöl ger en upplösande och försockrande effekt på rå stärkelse, vilket gör materialet lämpligt för naturligt förekommande eller tillsatta mjölksyrabakterier. Enligt denna princip har lyckade ensileringar utförts inte bara av normalt svårensilerade proteinrika grödor, som klöver och lusern, utan också av animala avfallsprodukter, t ex fisk, fiskavfall, slakteriavfall och drav. N:s tidiga intresse för mjölksyrabakterier återspeglas i de studier av långmjölkens slembildande och antibiotiska egenskaper som han initierade.

Under N:s tid som rektor genomgick lantbrukshögskolan betydande organisatoriska förändringar, och flera nya byggnader för dess verksamhet uppfördes. Studentkårens nya lokaler stod färdiga 1950, de nya lokalerna för mikrobiologiska institutionen hade tagits i bruk året förut, och två år senare flyttade verksamheten för husdjurens utfodring och vård in i nya utrymmen. N tog mycket aktiv del i denna upprustning inte bara när det gällde övergripande planering utan även i enskilda detaljer, t ex laboratoriernas utformning, där hans erfarenheter från sv och utländska laboratorier kom väl till pass. För den nya institutionen , för mikrobiologi medverkade N vid tillkomsten av en av de första biotekniska odlingsanläggningarna i Sverige. Praktiskt taget allt måste byggas på platsen. Här fick N:s stora intresse för konstruktion av apparater och instrument fritt spelrum. I sin tidigare verksamhet hade N erfarit att en forskares framgångar till stor del berodde på hur skicklig han var att konstruera lämplig apparatur.

Även om N uppskattade den tid han var rektor beklagade han efteråt att han då haft bristande tid till forskningsarbete. Han höll sig dock mycket väl underrättad om vetenskapliga aktiviteter både inom och utom landet.

N var mycket färgstark och utåtriktad. Många historier berättas om honom; mångdubbelt fler berättade han själv, gärna på värmländska.

Författare

Hans Ljunggren

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Gleichgewicht kolloider Aluminium- und Lanthan-hydroxyde mit verdunnten Säuren und Basen (Berichte der Deutschen che-mischen Gesellschaft, Jahrg 57, 1924, Berlin, s 217-222; tills med H. v. Euler). - Gärungsspal-tung und Oxydation der Zymohexosen in Helen. 1 (Chemie der Zelle und Gewebe, Bd 12, 1924-26, Leipzig 19[24-]26, s 238-242 [1925]; d:o). — Beiträge zur Kenntnis biologischer Oxydo-Re-duktionen. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1926. 6 s. (D:o; Arkiv för kemi, mineralogi och geologi, [utg av VA,] bd 9, n:o 29.) — Reinigungsversuche an Co-Zymase der Hefe. [Rubr.] Upps 1926. 22 s. (Ibid, 9:31.) — Reaktionen der Hexosen im tieri-schen Organismus. [Rubr.] Upps 1927. 6 s. (Tills med H v Euler; ibid, 9:38.) — Uber die ersten Stufen des biologischen Zuckerabbaues. Hfors 1927. 13 s. (Tills med H. v. Euler & K Myrbäck; Aus dem biochemischen Laboratorium der Hoch-schule Stockholm [Suomalaisen tiedeakatemian toimituksia / Annales Academiae scientiarum Fen-nicae, sarja/serie A, nid./tom. 19, n:o 3].) — Affi-nitätsprobleme. 5. [Rubr.] Upps 1928. 7 s. (Tills med H v Euler; Arkiv för kemi 10 A:4.) — Uber eine Teilreaktion des enzymatischen Koh-lenhydratabbaues. [Rubr.] Upps 1928. 6 s. (Ibid, 10 B: 1.) — Neuere Forschungen tiber den enzymatischen Kohlenhydratabbau (1). Die Mutation als einleitende Reaktion des Glucose-Abbaues und das däran beteiligte Enzymsystem (Ergebnis-se der Physiologie, Bd 26, 1928, Munchen, s 531 -567; tills med H v Euler & K Myrbäck). -Der gegenwärtige Stånd des Insulinproblems nach biochemischen Ergebnissen in vitro (Knolfs Mitteilungen fur Ärzte 1928 [omsl], [Ludwigsha-fen,] Juli, s 1 —5; tills med H v Euler). — Studien uber den enzymatischen Kohlenhydratabbau. [Rubr.] [Även:] Akad Abhandlung ... Stockholm. Upps 1930. 135 s. (Arkiv för kemi..., 10 A:7.) -Uber die biologische Oxydo-Reduktion (Skandi-navisches Archiv fur Physiologie, Bd 59, Berlin & Leipzig 1930, s 201-216; tills med H v Euler). -Note on the activation of oxido-reductions by co--zymase (The biochemical journal, vol 25, 1931, Cambridge, s 2168 —71; d:o). — Uber specifische Aktivatoren des enzymatischen Kohlenhydratab-baues. Upps 1931. 6 s. (D:o; Arkiv för kemi ..., 10 B: 14.) — Neue Ergebnisse iiber die Aktivatoren des Zuckerabbaues (Forschungen und Fort-schritte, Jahrg 7, 1931, Berlin, 4:o, s 202 f; d:o). — Pflanzenfarbstoffe XXXIII. Zur Konstitution der Xanthophylle (Helvetica chimica acta, vol 14, 1931, Basileae et Genevae (tr Basel), s 843-845; tills med P. Karrer). — Neue Gesichtspunkte auf dem Gebiete des biologischen Kohlenhydratab-baues (Angewandte Chemie, Jahrg 46, 1933, Berlin, 4:o, s 647 — 650). — Bidrag till frågan om lactacidogenet (Medicinska föreningens tidskrift, årg 12, 1934, Sthlm, 4:o, s 260-262). - Nyare uppfattningar inom den alkoholiska jäsningens kemi (TT, årg 64, 1934, [Sthlm, tr] Norrköping, 4:o, Kemi, s 49 — 55). — Oxydo-Reduktionsvor-gänge beim glykolytischen Kohlenhydratabbau (H v Euler, Chemie der Enzyme, Teil 2. Spezielle Chemie der Enzyme, Abschnitt 3. Die Katalase und die Enzyme der Oxydation und Reduktion, bearb von H. v. Euler, W. Franke, R. Nilsson und K. Zeile, Miinchen 1934, s 447-489). - Uber Zuwachsfaktoren bei Bact. radicicola (Lantbrukshögskolans annaler, vol 5. Till Christian Barthel ..., Upps 1938, s 291-322; tills med G. Bjälfve o D Burström). — Uber die Caseinspaltung durch Säurewecker und durch Streptococcus lactis in Reinkultur (Milchwirtschaftliche Forschungen, Bd 10, Berlin 19[39-]40, s 51 -58). - Hefe und Hefepräparate (Die Methoden der Fermentfor-schung, Leipzig 19[40-]41, 4:o, s 1285-1302 [1941]). — Normale Gärung durch lebende Hefe und Zymasepräparate (ibid, s 2150 — 72). — Hemmungserscheinungen bei der alkoholischen Gärung (ibid, s 2214 — 23). - Om förutsättningarna att tekniskt utnyttja Azotobacter chroococ-cum (Iva, utg av Ingeniörsvetenskapsakad, 1941, Sthlm, s 79 — 84; tills med L. Enebo o H. Lundin). — Äggviteframställning under användande av luftens fria kväve som kvävekälla (LA, Tidskrift, årg 81, 1942, Sthlm, s 326-331). - Bakterieymp-ning av baljväxterna (Svensk frötidning, årg 11, 1942, Örebro, s 30 f; även sep, Sthlm u å, (2) s). — Mikrobiologisk forskning i näringslivets tjänst (Nordisk Jordbrugsforskning, Aarg 24, 1942, Khvn, s 283 — 288). — Penicillum notatum als Ausgangsmaterial bei der Darstellung von Vitamin D2 (The Svedberg 1884 30/8 1944, Upps 1944, s 484-489; tills med Nils Olsson & Per Eric Nilsson; [2. uppl] 1945). — Mikrobiell fett-syntes genom luftjästodling av Rhodotorulaarter (Iva, 1944, s 252-267; tills med L. Enebo, M. Eländer, F. Berg, H. Lundin & K. Myrbäck). -Nobelprisen i kemi 1944 och 1945 (Elementa, tidskr för elementär matematik, fysik o kemi, årg 29, 1946, Sthlm, s 5-8). - Försök att förhindra ammoniakbildningen i pälsdjursgårdar (Våra pälsdjur, årg 18, 1947, Sthlm, 4:o, s 96-99; tills med G. Nilsson). — Inoculation of leguminous plants with bacteria. [Rubr.] Upps 1948. (2) s. [Utg av Lantbrukshögskolan, Uppsala, Baljväxtla-boratoriet.] — Försök med stråsäd och potatis (Lantbrukshögskolan, Jordbruksförsöksanstalten, Meddelande nr 24. Behandling av utsäde med azotobacterkulturer, Radivit och Euradin, Sthlm 1948, s 5-49; tills med G. Fåhraeus & G. Sundelin). — 100-årsminnet av den högre lantbruksundervisningens tillblivelse. Tal, hållet vid K Lantbrukshögskolans högtidssammankomst d 27 aug 1949 (LA, Tidskr, 88, 1949, s 507-514; även sep, Upps 1949, 8 s). — Studies in the decomposi-tion of wood by means of some white rot fungi (Svensk botanisk tidskrift, bd 43, 1949, [Sthlm, tr] Upps, s 343-356 [i h 2/3: Elias Melin, mykor-rhizaforskare och växtfysiolog ... på 60-årsdagen ...]; tills med G. Fåhraeus & G. Nilsson). — On the röle of adenylpyrophosphatase in alcoholic fermentation and on the occurrence of trehalose during fermentation with maceration juice (Acta chemica Scandinavica, vol 3, 1949, Khvn (tr Hfors), s 213-230). - Uber die intermediären Prozesse des Kohlehydratumsatzes in lebender Hefe und in zellfreien Zymasesystemen (Schwei-zerische Zeitschrift fiir allgemeine Pathologie und Bakteriologie, Vol. 13, 1950, Basel & New York, s 672-690). - Chr. Barthel t (LA, Tidskr, 93, 1954, s 329-331). - The inhibitory effect of Swedish ropy milk on fungi (Suomalaisen tiede-akatemian toimituksia / Annales Academiae scien-tiarum Fenn, A 2. Chemica, 60. Biochemistry of nitrogen, Hfors 1955, s 235-240; tills med Gerda Nilsson). — On the effect of malt enzymes on the biochemical changes occurring during ensi-lage (VSUH, 8. Civibus et rei publicae, Festskrift till Georg Andrén Sthlm 1960, s 289-293; tills med C Rydin). — Spannmålsmjöl vid ensile-ring (Försök och forskning [Bihang till Jordbrukarnas föreningsblad], red: Jordbrukets upplysningsnämnd, årg 17, 1960, Sthlm, s 74-76; d:o). — Maltenzymer vid ensilering (Hushållningssällskapens tidskrift, årg 27, 1960, Sthlm, 4:o, s 11 -15, 17; d:o). — Biotekniska synpunkter på äggvite- och fettnutritionen: Aggvitenutritionen. Inledningsanförande (TVF, Teknisk-vetenskaplig forskning, årg 31, 1960, Sthlm, s 30 f). - Upprustning av högre lantbruksundervisning och lantbruksforskning (Näringsforskning, referattidskrift ..., årg 4, 1960, [Bjuv, tr] Sthlm, s 27-30; tills med I Lindström & Erik Eliasson). — Världens livsmedelsproduktion och näringsforskningen (Jord, gröda, djur ..., årsbok, 17, 1961, Sthlm 1960, s 7-12). - The effect of malt enzymes on the biochemical changes occurring during ensila-ge (Proceedings of the eighth international grass-land congress held at the University of Reading, England, 11-21 July 1960, Reading 1961, s 493—497; tills med C Rydin). - Ensilering av drav (Svensk bryggeritidskrift, årg 77, 1962, Sthlm, s 141-146; tills med C Rydin). - On the effect of malt enzymes on the biochemical changes occurring during ensilage [referat] (8th international congress for microbiology Montreal 1962 [även fr titel], Abstract/Resumé, Montreal [1963?], s 45; d:o). — Fermentation as a means of preserving organic materials ([Omsl: Acta chemica Scandinavica, vol 17, 1963, Suppl. no. 1.] Pa-pers dedicated to Hugo Theorell on his 60th birthday 19 6/7 63, Khvn (tr Jönköping) 1963, s 174—179; d:o). — A new method of ensiling foodstuffs and feedstuffs of vegetable and animal origin (Enzymologia, acta biocatalytica, vol 29, Den Haag 1965, s 126-142; d:o). - Full-scale silage making, using malt and cereal meal as an addition (Festskrift til Hans Laurits Jensen, Lemvig 1968, s 89-94; tills med P.-Å. Nilsson & C. Rydin). — Analysis of microbially degraded lignosulfonates by thin-layer chromatography and ultrafiltration (Svensk papperstidning, vol. 73, 1970, Sthlm, 4:o, s 283-286; tills med R Ferm). — Preventing the deterioration of protein sour-ces and products (Wenner-Gren center International symposium series, Vol 14. Evaluation of novel protein products, Proceedings of the International biological programme (IBP) and Wenner-Gren center symposium held in Stockholm September 1968, ed by A. E. Bender Oxford ... (tr i Ungern) 1970, s 353-356). - A biological method preventing the deterioration of protein sources and products (Proceedings of the 3rd general meeting of the European grassland federation Braunschweig 1969 [omsl; även tysk titel]. Crop conservation and grassland, Frankfurt a. M. [1970?], 4:o, s 153-159). - Antimicrobial properties of lactic acid bacteria isolated from fish silage (Swedish journal of agricultural research [fd Lantbrukshögskolans annaler], vol. 1, 1971, Sthlm, 4:o, s 225-227; tills med S. Wiraha-dikusumah, O. Rajala & S. Lindgren). — Artiklar i lantbruksekonomiska uppslags- o samlingsverk; bidrag i: Zeitschrift fur physiologische Chemie, Bd 143-145, 148-149, 1925, 151-152, 154-155, 158, 160, 1926, 162, 1926-27, 163-169, 1927,190, 1930,194-195, 198, 200,1931, 204, 208, 1932, 239, 1936, Berlin; Svensk kemisk tidskrift, 1926-27, 1929, 1933-34, 1940-43, 1963, Sthlm; Biochemische Zeitschrift, bd 174, 1926, 258, 1933, 286, 1936, 304, 1940, 308, 1940-41, 309, 1941, Berlin; Archiv fur Mikro-biologie, Bd 7,1936, 8,1937,12,19[41 -]42, 23, 1955-56, 25, 1956-57, 31, 1958-59, 82, 1972, Berlin ...; Kungl. lantbrukshögskolans annaler, vol. 5-7, 1938, 11, 1943, 16, 1949, Upps; Die Naturwissenschaften, 1938-39, 1942-43, Berlin, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdep:s konseljakter 23 febr 1940, nr 1; StH:s arkiv AIa:34-36 (stynprot 16 april 1930, 24 sept 1931 o 17 dec 1932, RA.

L Hjelm, nekner över N (DN o SvD 16 aug 1981); H Ljunggren o B Norén, R N in memori-am: En av pionjärerna inom mikrobiologin (DN 16 aug 1981); Väd 1979.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Ragnar Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8973, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Ljunggren), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8973
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Ragnar Nilsson, urn:sbl:8973, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Ljunggren), hämtad 2024-04-26.