Sophia (Sofi) Nilsson

Född:1840-06-03 – Tjällmo församling, Östergötlands län
Död:1923-01-11 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län

Folkskollärare, Skolkökspionjär


Band 26 (1987-1989), sida 781.

Meriter

Nilsson, Sophia (Sofi), f 3 juni 1840 i Tjällmo, Ög, d 11 jan 1923 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: lantbrukaren o riksdagsmannen Anders Peter Andersson o Anna Lisa Persdtr. Lärarinneelev vid Finspångs mönsterskola 59–61, tf lär vid Klara mönsterskola, Sthlm, ht 62vt 66, ord lär vid Klara folkskola 31 juli 66 dec 96, led av styr för Fören för Klara förs:s skollovskolonier april 858 maj 14, av styr för Adolf Fredriks förs:s arbetsstuga jan 8788, av Centralkomm för Sthlms arbetsstugor 89våren 08, av styr för Klara förs:s skolkök o arbetsstugor 9020, kassaförvaltare där 9008, allt i Sthlm.


G 7 aug 1875 i Sthlm, Klara, m överläraren FD Sven Nilsson, f 18 mars 1844 i Skarhult, Malm, d 30 dec 1918 i Sthlm, Ad Fredr, son till torparen Nils Persson o Karna Olsdtr.

Biografi

N växte upp som näst äldsta barnet i en stor syskonskara. Hennes far tillhörde folkskolans förespråkare och drev under flera år på egen bekostnad en av Tjällmos småskolor. Faderns intresse för en förbättrad undervisning influerade N.

Genom en k kungörelse 21 okt 1859 fick kvinnor rätt att söka lärartjänster vid folkskolorna. S å öppnades i Finspång Sveriges första mönsterskola. Den leddes av folkskolläraren Anders Berg (bd 3). N genomgick den tvååriga kursen och blev en stor beundrare av Berg och hans pedagogiska idéer.

Berg fick 1861 i uppdrag att organisera en mönsterskola, som skulle tjäna som norm för den sv folkskolan. Den inrättades i Klara församling i Sthlm och var färdig att tas i bruk under senhösten 1862 med Berg som föreståndare till årets slut. N flyttade till Sthlm s å och fick, troligen på Bergs och Carl Jonas Meijerbergs (bd 25) rekommendation, tjänst som lärarinna vid skolan.

'N fann snart att mönsterskolan gradvis försämrades sedan Berg lämnat föreståndarskapet. I brev från N till Berg 1864–65 avspeglas N:s vantrivsel i skolan och i Sthlm och hennes längtan till landet: "På skolmöten i Sthlm talas vitt och brett om hur allt skall förbättras: styrelsen, ordningen och undervisningen — men i skolorna är allt ständigt sig likt" (brev 9 jan 1864). Under slutet av 1865 förändras dock tonen i breven och hon tycks trivas i staden. Då den tf lärarinnetjänst N uppehöll utlystes som ordinarie 1866, ansökte N hos K M:t om behörighet att söka den trots att hon ej genomgått folkskolelärarinneseminarium. N:s ansökan bifölls och hon utnämndes på tjänsten. N kom därefter att stanna i samma skola tills hon efter 34 år pensionerades.

N:s vetgirighet och intresse för pedagogiska studier förde henne tidigt utomlands. Redan 1864 reste hon på stipendium runt i England och Skottland för att förbättra sin engelska och besöka skolor. Hon sände långa och informativa brev till Berg och redogjorde för sina intryck. När hon fann intressant undervisningsmaterial köpte hon exemplar därav till Berg (nu i Fridtjuv Bergs skolmuseum, Ödeshög, Ög). Från resan 1864 tog N hem planscher och griffeltavlor; de sv folkskolebarnen på landet skrev fortfarande i sand. 1871 —72 gjorde N en lång kombinerad hälso- och studieresa till Tyskland, Schweiz, Frankrike och Italien. I Paris fick hon genom Anna Hierta-Retzius' (bd 19, s 15) förmedling möjlighet att studera vid madame Marie Pape Carpentiers seminarium.

Inom skolvärlden blev N främst känd för sina insatser för att inom folkskolans ram genom skolköksundervisning och kurser i hälsolära bredda de äldre flickornas utbildning på det praktiska området. Tillsammans med sin man introducerade N 1889 skolköket i Nikolai folkskola. Det skedde genom att flickorna i de högsta klasserna ett par timmar i veckan fick laga den mat som de fattiga barnen i arbetsstugan skulle utspisas med. I jan 1891 genomdrev N att samma system infördes i hennes egen skola, Klara folkskola.

N tillhörde kretsen kring A Retzius, som redan 1882 med privata medel hade inrättat en matlagningsskola för flickor som slutat folkskolan. Denna verksamhet visade på behovet av utbildade skolkökslärarinnor, ett behov som ökade i och med tillkomsten av N:s "arbetsstugeskolkök"; N:s idé togs snart också upp i flera folkskolor i Sthlm. Genom stöd från fonden Lars Hiertas minne kunde 1890 en teoretisk kurs i matlagning inrättas och följande vår utexaminerades de första nio lärarinnorna. Den utökade skolköksundervisningen kompletterades efter hand även med undervisning i hushållslära. Som lärobok i ämnet användes allmänt N:s Hushållslärans första grunder för skola och hem.

Inspirerad av A Retzius deltog N aktivt i arbetet för att ge de fattigare skolbarnen bättre levnadsvillkor. Under kronprinsessan Victorias beskydd stiftades 17 april 1885 Föreningen för skollovskolonier. Redan en vecka senare bildades en lokalförening för Klara församling, där N ingick i styrelsen. Syftet med verksamheten var att ge fattiga och sjukliga skolbarn i Sthlm möjlighet att under sommaren få vistas i skärgården.

Störst intresse hyste dock N för arbetsstugeverksamheten. Arbetsstugorna drevs i folkskolornas regi och var avsedda att ge yrkesutbildning åt fattiga barn med arbetande föräldrar. Barnen kunde efter skoldagens slut få undervisning i bl a sömnad, slöjd, skomakeri och korgflätning. Dessutom fick de ett närande middagsmål i arbetsstugan varje dag. Initiativtagare till de sv arbetsstugorna var A Retzius. Den första arbetsstugan i Sthlm upprättades i Adolf Fredriks församling i jan 1887 och i dess första styrelse ingick N och hennes man. Två år senare bildades Centralkommittén för Sthlms arbetsstugor, som var en rådgivande institution. N var ledamot i kommitténs styrelse som representant för Klara församling och ingick även i dess arbetande utskott.

Inom Klara församling arbetade N tillsammans med överläraren S A Kinnwall och den socialt verksamma Agnes Skogman för att få till stånd en arbetsstuga. I mars 1890 inlämnade de till skolrådet en begäran om medel och lokal för verksamheten. Enligt N fanns det i Klara folkskola över 40 barn som var i behov av både sysselsättning under eftermiddagarna och närande middagsmål. Skolrådet biföll ansökan.

N tillhörde första generationen kvinnliga folkskollärare, och med sitt hängivna intresse för läraryrket var hon en framstående representant för den nya yrkeskåren. Fostrad i Anders Bergs anda strävade hon efter förnyelse och förbättring i undervisningen. Hennes främsta insats var att hon fick till stånd en teoretisk och praktisk utbildning i matlagning och hälsolära för de äldre flickorna i folkskolan.

N fick ett barn, Gerda Sofia Amalia N, g Östberg (1876-1915). Efter studentexamen vid Åhlinska skolan i Sthlm studerade Gerda N vid UU, där hon som sjätte kvinna i landet disputerade för filosofie doktorsgraden. Hennes ämne var romanska språk, och avhandlingen bar titeln Studier öfver diminutiva och augmentativa suffix i modärn provencalska (1903). Hon avled i Halmstad, där maken docent Henrik Ossian Östberg var lektor.

Författare

Ulla Johanson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från N i RA (till A Berg, E 9657, o S Almquist, E 9683).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hushållslärans första grunder för skola och hem. Sthlm 1893. 42 s, (6) s tabeller. 2. förbättr uppl 1896. 62 s. 3. omarb o tillök uppl 1899. 68 s. 4. d:o 1904. 70 s. - De vanligaste födoämnenas kemiska sammansättning ... i enlighet med af generaldirektör Aug. Almén utg skrifter i ämnet. [Omsl; rubr: Text till färglagd väggplansch öfver de ...] Sthlm 1895. 4 s, 1 vikt färgpl i fol. — Om matlagning i enklare hem. Sthlm 1899. 50 s. (Skrifter utg af Svenska nykterhetssällskapet, 1898 års serie, 4.) 2. tillök uppl 1903. 59 s. (Skrifter utg af Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, det år 1837 stiftade Svenska 1903:4.) 3. uppl 1908. IV, 86 s. [Utan nr i serien.] 4. uppl 1912. IV, 71 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 1 juni 1866, nr 36 o 5 febr 1897, nr 40, ED:s registratur sd; Släkten Bergs.från Fellingsbro arkiv, brev från C J Meijerberg till.A Berg, E 9661; allt i RA. Rote-mansarkivet för Sthlm 1878-1926, rote 2, 3 o 5; Sthlms rådhusrätt, bouppteckn 1919-837 o 1923-520; prot o handhar i arkiven för Sthlms folksko-ledir (Överstyr för Sthlms stads folkskolor), Klara skolråd, Klara skollovskolonier, Klara arbetsstuga, Fören:arnas för skollovskolonier centralstyr; allt i SSA. Tjällmo kyrkoarkiv, sockenstämmoprot o skolrådshandhar 1850-64, VLA.

H Berg, S N (Sv folkskolans märkesmän, 1942); C Holm, Fridtjuv Berg o folkhögskolan (ÅSU 120, 1968); A Sörensen, Det sv folkundervismvä-sendet 1860-1900 (Sv folkskolans hist, 3, 1924); E Théel, De sv arbetsstugorna (1933); års- o verksamhetsberättelser för Sthlms arbetsstugor o skollovskolonier. — Gerda N: Åhlinska flickskolans arkiv, SSA. Y Dahl, Lärarmatr 1922 (1923); A Nelson, Akad afhandhar vid Sveriges univ ... 1890/91-1909/10 ... (1911); [E OdencrantzJ Matr över sv kvinnor, som avlagt examen vid univ eller högskola i Sverige 1875-1914 (1914); Sthlms nation ht 1902 (1903).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sophia (Sofi) Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8975, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulla Johanson), hämtad 2019-05-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8975
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sophia (Sofi) Nilsson, urn:sbl:8975, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulla Johanson), hämtad 2019-05-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se