Petter (Pehr) Henrik Malmsten

Född:1811-09-12 – Tuns församling, Skaraborgs län
Död:1883-03-28 – Växjö domkyrkoförsamling, Kronobergs län (enl db för Klara, Sthlm.)

Läkare, Kommunalpolitiker, Medicinare


Band 25 (1985-1987), sida 8.

Meriter

1 Malmsten, Petter (Pehr) Henrik, f 12 sept 1811 i Tun, Skar, d 28 mars 1883 i Växjö (enl db för Klara, Sthlm). Föräldrar: prosten Hans Georg M o Sara Christina Ekelund. Inskr vid UU 5 okt 31, med fil ex 17 juni 34, disp pro exercitio där 19 nov 34, stipendiat i fältläkarkåren 19 mars 3513 maj 39, amanuens vid Akad sjukhuset i Uppsala 1 april 3714 juni 38, MK vid UU 12 maj 38, disp pro gradu 26 maj 39, ML där 7 juni 39, amanuens o underläk vid Serafimerlasarettet 12 aug 3912 dec 41, MD vid UU 14juni 41, kir mag 13 dec 41, fullgjorde ämbetsprovet 17 jan 42, disp för docentur vid UU 89 juni 42, doc i praktisk medicin där juni 42, tf adjunkt i medicin vid Kl 18 sept 43, ord adjunkt 3 maj 4725 okt 60, bitr överläk vid Serafimerlasarettet 1 april 44, andre överläk 27 sept 49, eo prof vid Kl 30 nov 50, läk vid Försäknab Skandia 5580, led av komm ang medicinska undervisn:s ordnande febrjuni 59, förste överläk vid Serafimerlasarettet 29 sept 6076, prof i medicin vid Kl 26 okt 6029 sept 76, led av stadsfullm i Sthlm 6370, läk hos Oscar II 72-80. LVA 55 (preses 77).

G 8 sept 1844 på Kleverud, Frändefors, Älvsb, m Emilia Christina Margareta Hård af Segerstad, f 10 nov 1813 där, d 20 sept 1884 i Sthlm, Klara, dtr till godsägaren Gabriel Alexander H o Catharina Magdalena Elisabet Lillie.

Biografi

M:s far, som var kyrkoherde i Flo, dog 1827. Modern med de två sönerna flyttade till sin svärmor, änka efter prosten P Ekelund och bosatt på Stigen i Dalsland. M kunde fortsätta skolgången genom konditioner som informator. Tidigt vann han människors tillit och vänskap och hjälptes fram. Ungdomen var harmonisk, men M hade oturen att skada sitt högra öga så illa att synen gick förlorad och ögat kom att skela.

I Uppsala tillhörde M kretsen av I Hwassers (bd 19) beundrande lärjungar, och under kurstjänstgöring på Serafimerlasarettet ville M Huss (bd 19) knyta honom till sin klinik. 1839 disputerade M under Hwassers presidium pro gradu enligt tidens sed på ett ark av dennes arbete Om colik. För att kunna få en akademisk lärarbefattning disputerade han på ett självständigt arbete: Om Bright'ska njursjukdomen. Richard Bright i London hade 1827 givit ut en revolutionerande skrift, där han visat att äggvita i urinen var ett tecken på njursjukdom och att man genom ett kemiskt prov kunde konstatera att ett organ var sjukt. M observerade på Serafimerlasarettet mer än hundra patienter med äggvita i urinen, och på ett urval av dem byggde han sin avhandling. Kontrasten mot Hwassers teoretiserande skrifter är slående. M sållar fram fakta, mäter urinmängder, bestämmer urinens specifika vikt, bestämmer halten "urinämne" i urin och blod, kontrollerar äggvitehalten osv. Resultaten försöker han bedöma för att tolka sjukdomens förlopp. Omedelbart efter disputationen for M utrikes, besökte London, Wien och Paris och återkom hösten 1843, upptog arbetet på Serafimerlasarettet och öppnade egen praktik.

I Paris hade M lärt sig att mikroskopera hos David Gruby och han blev en driven mikroskopist. Om mikroskopins höga ställning vid Serafimerlasarettet vittnar G v Dübens (bd 11) arbete 1855. Gruby hade funnit mögelsvamp vid två hårsjukdomar. M såg 1844 en gosse med fläckar i hårbotten av avbrutna hår. Han fann en mögelsvamp av en ny art och kallade den Trichophyton tonsurans (hårskärande mögel). Gruby hade samtidigt gjort samma upptäckt. M såg att sjukdomen (då kallad herpes tonsurans) var smittsam och avvisade tanken på självalstring av svampen. M var även pionjär, när det gällde att mikroskopera avföringen från sjuka för att leta efter ägg av inälvsmaskar. Han fann hos två patienter 1856 och 1857 ett infusionsdjur, som levde i tjocktarmen och som gav tarmbesvär. Djuret var tidigare okänt; det liknade ett toffeldjur och han kallade det Paramecium coli; dess nuvarande namn är Balantidium coli. M var liksom F T Berg (bd 3) pionjär för uppfattningen att mikroorganismer kan vara sjukdomsalstrande. 1843 iakttog han och Berg "cylindrar" (avgjutningar av njurkanal) i urin från patienter med njursjukdom.

Tidigare hade man passivt observerat patienterna, men under M:s tid slog den aktiva undersökningen igenom. Diagnostiken preciserades, blev mera objektiv, vilket ledde till att nya sjukdomsbilder kunde skiljas ut.

Sv läkaresällskapet möttes varje tisdag ("vår torgdag" enligt M), och M uteblev sällan. I sällskapets förhandlingar kan man följa hans studier och observationer. Ett närmare studium av hans inlägg där skulle säkerligen visa, att han haft prioritet i flera fall än de ovan nämnda. 1853 påpekade han att "vit hjärnblödning" kan bero på hinder i tillförande artär. Hjärtinfarkt såg han på obduktionsbordet 1859 och ställde diagnosen på en levande människa 1876. Att aorta-aneurysm (utbuktning på stora kroppspulsådern) orsakas av syfilis visste han 1871. Allt vittnar om ständiga litteraturstudier och en ovanlig diagnostisk förmåga. Som terapeut var han optimist, radikal när så var nödvändigt, men annars vetande när naturen själv läker bäst.

M var lärare i nära fyra decennier och hade när han avgick undervisat omkr 600 av de då ca 700 sv läkarna. Han föreläste bra och medryckande, och hans kliniska ronder utmärktes av livfulla sjukdomsbeskrivningar, humor och krav på ordning och kunskaper hos klinikanterna. Sitt huvudsakliga levebröd fick M från sin stora praktik. I bevarade journaler kan man följa alla hans sjukbesök. Vid sidan av det trägna arbetet med egna patienter hade han en vidlyftig korrespondens med sjuka och med läkare, som ville konsultera honom för sina egna patienters räkning. Han svarade prompt på breven och gav goda råd.

Medicinska examina kunde vid denna tid avläggas endast vid universiteten men Kl drog till sig de flesta studenterna. Institutet önskade examensrättighet och att all medicinsk undervisning skulle samlas till Sthlm med dess stora sjukhus. De medicinska fakulteterna kämpade för sin tillvaro, och striden blev hård. Fakulteternas argument var universitetstanken, den allmänna skolning studenten kunde få vid ett fullständigt universitet. M engagerade sig hårt för institutets sak, och från 1874 kunde man avlägga medicine kandidat- och licentiatexamen vid Kl.

När representationsreformen antogs 1865, ville Sthlms stadsfullmäktige hugfästa denna händelse. M var stadsfullmäktig och föreslog att krafterna borde inriktas på att skapa en högskola i Sthlm. M arbetade ivrigt för denna tanke, och 1878 började högskolan sin verksamhet. Tillsammans med sin bror (M 2) tillhörde M 1855 stiftarna av Försäkringsab Skandia, var dess läkare för bedömning av livförsäkringar och redogjorde 1866 för erfarenheter och riktlinjer. Även här var han en föregångsman.

M var under lång tid en central person i sv medicin med ett grundmurat förtroende hos kolleger och allmänhet. Lyckligt kombinerade han vetenskaplig diagnostik med en personlig, klok och varmhjärtad läkekonst. Han var en glad sällskapsmänniska, och korrespondensen vittnar om en mycket stor vänkrets. Han hade sinne för skämt och humor. Livlig och slagfärdig deltog han i diskussioner, kunde vara bitsk men slätade över med en godmodig replik. Åtskilliga anekdoter med M i centrum cirkulerade. Hans människointresse kom till uttryck i några minnesrunor, mest uppskattad är kanske den över C Carlander (bd 7). M var under sin levnad överhopad av praktiskt sjukvårdsarbete; den teoretiska delen av medicinen låg inte för honom. Hans insatser blev tidsbundna, och det är lätt att förbise hans förnämliga läkargärning.

M:s son Karl Adam M (18491923) blev ML 1881 och MD 1883. Karl M var docent i laryngologi (struphuvudets sjukdomar) vid Kl 188588 och i medicin där 188990 och för övrigt praktiserande läkare. I ett arbete 1888 påvisade han, att den vanliga orsaken till aorta-aneurysm är syfilis; han bekräftade således sin fars iakttagelser. I Sv läkaresällskapet var han den trogne gårdvaren, ständigt ivrande för dess ekonomi, arbetsformer och traditioner. Att sällskapet kunde bygga sitt nuvarande hus har M:s patos och självuppoffrande arbete till grund. Han ägnade mycken möda åt ideellt arbete utan att vänta sig något tack därför. Familjens stora förmögenhet användes bl a till att inrätta P H Malmstens professur i nervsjukdomar vid KL Till skillnad från fadern var Karl M en kärv, tillbakadragen och ensam människa.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s arkiv, innehållande bl a en stor mängd brev till honom, rese- o föreläsningsanteckmar, i Sv lä-karesällsk:s arkiv, RA. Föreläsningsms finns även i KI:s bibl. I KB finns bl a i M:ska släktarkivet en stor mängd brev till M. Även i GUB o SSA finns brev till honom. Brev från M i GLA, GUB, KB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dilatatio oesophagi [text] (Årsberättelse om Svenska läkare-sällskapets arbeten ... 5 october 1841, Sthlm 1842, s 7174). - Om Bright'ska njursjukdomen. Akad afh [Upps]. Sthlm 1842. 120 s. Övers: Bremen 1846. VIII, 168 s. Trichophyton tonsurans, hårskärande mögel. Bidrag till utredande af de sjukdomar, som vålla hårets affall. Sthlm 1845. 13 s, 1 pl. [Ur Hygiea s å.] Övers i Archiv fur Anatomie, Physiologie und wissenschaftliche Medicin, Jahrg 15, 1848, Berlin, s 119, 1 pl. Christoffer Carlander, f. d. assessor i Kongl. sundhets-collegium; minnesteckning. Tal hållet i Svenska läkare-sällskapet ... 3 october 1848. Sthlm 1849. 64, LXXXI s. - Fritz Lang. Biografisk notis. Medd. i Sv. Läk.-sällskapet d. 14 april 1857. [Rubr.] Sthlm 1857. 3 s. [Ur Hygiea s å.] Infusorier, såsom intestinaldjur hos menniskan. Sthlm 1857. 13 s. 1 pl. Övers i Archiv fur pathologische Anatomie und Physiologie und fur klinische Medizin, Bd 12, 1857, Berlin, s 302-309, 1 pl. - Utdrag af protokollet, hållet vid Kongl. karolinska mediko-kirurgiska institutets professorers sammankomst den 12 september 1859 (Underdånigt utlåtande af Karolinska mediko-kirurgiska institutets professorer öfver komiterades betänkande angående medicinska undervisningens ordnande inom riket, Sthlm 1859, 4:o, s 1430; skriftligt yttrande med anl av C B Mestertons reservation i nämnda Underdånigt betänkande ... 1859). Enterolith (Förhandingar vid de skandinaviska naturforskarnes nionde möte i Stockholm ... 1863, Sthlm 1865, s 547551, 1 pl; även sep, 6 s, 1 pl). Bidrag till kännedom om Carlsbader-vattnets kurativa förmåga. [Rubr.] Sthlm 1865. 36 s. (Medicinskt archiv [utg af lärarne vid Carolinska institutet i Stockholm], bd 2, n:o 8.) [Motion om utvecklande av de offentliga föreläsningarna i Sthlm till en institution för meddelande av vetenskapens resultat] (Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtanden och memorial under år 1865, Sthlm 1865, 4:o, N.ris 97-99, s 24 [i N:o 97, Utlåtande i anledning af väckt fråga om åtgärder till firande af nationalrepresentationens om-bildning]). — Om trichin-sjukdomen (Almanach för ... 1866, till Stockholms /Lunds, Götheborgs/ horisont, Sthlm [1865], s [37-44]; anon). - Kort öfversigt af försäkrings-bolaget Skandias liflorsäk-rings-rörelsc jemte erinringar med afseende på läkareundersökning i och för lifförsäkring. Sthlm 1866. 29 s. — Polyarthritis rheumatica acuta, behandlad med salicylsyra. [Rubr; omsl: Salicylsyra mot acut articul. rheumatism.] Sthlm 1876. 27 s. [Ur Hygiea s å.] Minnesord öfver Carl von Linné vid Kongl. vetenskaps-akademiens sammankomst den 10 januari 1878. Sthlm 1878. 33 s. Övers: Karl von Linné. Gedächtnissrede ... Berlin 1879. 39 s. ([Omsl:] Sammlung gemeinverständ-licher wissenschaftlicher Vorträge ..., H 329.) Minnesteckning öfver Pehr af Bjerkén. Föredragen på Kongl. vetenskaps-akademiens högtidsdag den 31 mars 1878. Sthlm 1878. 13 s. - Om simulerade sjukdomar. Föredrag vid nedläggandet af presidiet i Kongl. vetenskapsakademien d. 10 april 1877. [Rubr.] Sthlm 1878. 27 s. (Nordiskt medicinskt arkiv. Bd 10. [1878.] N:r 17.) [Annan utg:] Om låtsade sjukdomar. Sthlm 1878. 47 s. Till Rector och Consistorium vid universitetet i Upsala [adress från VA] (Upsala universitets fyrahundraårs jubelfest september 1877 [utg av L Bygden], Sthlm 1879, s 262). - 6 akad avh 183442 se Marklin, 2:1, s 65, 57 o 90; bidrag i Förhandlingar vid Svenska läkare-sällskapets sammankomster .,. 1861/62-1863/64, 1865-1878, Sthlm 1862-78, o Hygiea 184448, 1850-65, 1867, 1869, 1871, 187576, 187879, Sthlm, många även sep, samt Post- och inrikes tidningar 26/4 1850, 8/11 1864 o 9/10 1876; titlar se Lennmalm, nedan a a 1911, s 8191.

Utgivit: Minnesblad från den f oktober 1873, samlade ... Sthlm 1873. 23 s. [Hyllningstal; egna svarstal s 4, 8, 18 f.]

Översatt: H. Riseborough Scharman, Har du försäkrat ditt lif? Om icke hvarför icke? Sthlm 1864. 20 s. [Anon.] [Nya uppl:] Falköping 1867. Sthlm 1870, 1871, 1879, 1882, 1886. 19 s. 1889, 1891. 18 s.

Källor och litteratur

Källor o UU: N Antoni, PH M (Sv läkartidn 1960, s 194557); G v Düben, Ofversigt af de bidr mikroskopet lemnat till den medicinska diagnostiken (1855); W D Forster, A history of parasitology (1965); F Granström, Minnesord vid P H M:sjord-fästn (1883); KI:s hist, 1:2 (1910); W Kock, K Serafimerlasarettet 17521952 (1952); dens, P H M (Nord medicin 1960, bd 64, s 1573-79; även tr i Medicinhist årsb 1960); F Lennmalm, Sv läkare-sällsk:s hist 18081908 (1908); dens, P H M, min-nesteckn (Sv läkaresällsk:s handkar, bd 39, 1911); [O T Sandahl,] P H M (Hygiea 1883, s 33743); SLH 1:5 (1853) o 2:2 (1876); G Setterkrans, Person- o släktarkiv i SSA (SSAA 1959); N Staf, Arkiv efter led:er av Sthlms stadsfullm (Kommissionen for riksinventering av de ensk arkiven, Bulletin 2, 1964). Karl Adam Malmsten: F Lennmalm, K M (Hygiea 1923); G Nilsson, Sv läkaresällsk:s hist 19081938 (1947); SLH 3:2 (1895), 3:3 (1901) o 4:3 (1933).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Petter (Pehr) Henrik Malmsten, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8991, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-03-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8991
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Petter (Pehr) Henrik Malmsten, urn:sbl:8991, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-03-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se