Manderström, släkt



Band 25 (1985-1987), sida 49.

Biografi

Manderström, släkt, härstammande från Erik Forsmander (d 1713). Denne uppges (v Schantz) ha kommit från Kopparbergslagen. 167280 var han kammarskrivare och fältbokhållare vid pommerska krigskammaren. Han blev 1681 artilleribokhållare i Pommern och var 168290 inspektor över accisen och småtullarna där. 1693 befordrades han till överlicentinspektor i Wismar och 1703 adlades han med namnet M. I äktenskap med en polska var han far till bl a två söner, som blev officerare.

En tredje son var Ludvig M (16911780). Han var page hos Karl XII:s systrar 170408, började studera i Uppsala 1708, reste utrikes 1710 och blev 1711 guvernementssekreterare i Bremen och Verden. Sedan dessa hertigdömen 1712 erövrats av danskarna, reste M till Turkiet, där han 1713 blev hovjunkare hos Karl XII. Efter att i Stralsund såsom ensam hovjunkare dagligen ha betjänat konungen fick han vid dennes överresa till Skåne 1715 stanna i Stralsund för att ombesörja fälthovstatens överförande till Ystad via Lübeck, vilket efter underhandlingar med danskarna kunde ske först 1717. Aret därpå följde M Karl XII till Norge, och han ingick även i den hovstat som efter konungens död deltog i liktåget från Tistedalen till Sthlm. 1720 blev han kammarherre hos Fredrik I. M sökte 173651 förgäves sju höga tjänster (Biographica). Vid Adolf Fredriks ankomst till Sverige 1743 förordnades han som föreståndare for dennes hovexpedition, vilket han förblev ända till konungens död 1771. Han innehade samma befattning även under Gustav III. 1747 blev M krigsråd och även chef för Adolf Fredriks kansli som generalissimus. Han blev friherre 1771.

I sitt äktenskap med en av Christopher Polhems döttrar var M far till Christopher M (1727-88). Denne blev 1747 kopist i Adolf Fredriks tyska kansli samt kanslist och registrator vid hans generalissimuskansli, 1749 hans sekreterare och 1753 kammarherre hos drottning Lovisa Ulrika. 1760 befullmäktigades han att vara den nu åldrade faderns formelle efterträdare som föreståndare för hovexpeditionen, ehuru denne skulle fortsätta att fungera i mån av förmåga. M blev 1764 kammarherre hos kronprins Gustav, och 1766 blev han Serafimerordens arkivarie, handsekreterare hos kronprinsessan, hovmarskalk och överkammarherre hos kronprinsen. Honom anförtroddes hushållningen vid och inseendet över Karlbergs slott 1767 och Ulriksdals slott 1771, och han var 177281 hovmarskalk hos drottning Sofia Magdalena samt 177382 Serafimerordens sekreterare. M skrev tillfällighetsdikter i O v Dalins stil, herdedikter, fabler och på dialekt avfattade bondvisor. Han utsågs 1773 till ledamot av den av drottning Lovisa Ulrika stiftade Vitterhetsakademin och av Gustav III:s VHAA vid dess tillkomst 1786, men ej av den s å av konungen instiftade SA. Hans dikter publicerades 1788 med titeln Mina poetiska arbeten. Dessa behandlades onådigt av Kellgren (bd 21); M hade tidigare i Vitterhetsakademin motsatt sig att en dikt av Kellgren skulle prisbelönas. Mer uppmärksamhet förtjänar M:s många översättningar från franska, latin och grekiska framför allt av dramatiska arbeten för den gustavianska teatern men även av Marcus Aurelius' självbetraktelser och hans Försök til et sv rim-lexicon (1779; ms till ny upplaga i N 18, KB). M:s hustru Virginia Charlotta M, f Duwall (17481816) var under större delen av sitt liv drottning Sofia Magdalenas närmaste förtrogna. Son till dem var kammarherren hos nämnda drottning Eric Ludvig M (17741826). Hans anekdotsamling finns i KB (I 53). I äktenskap med en systerdotter till Rutger Macklean (bd 24) var han far till statsministern för utrikes ärendena och presidenten Christofer Rutger Ludvig M (se nedan), som blev greve 1860 men ej introducerades på riddarhuset. Chr R Ludvig M var svärfar till utrikesministern och generaldirektören Alfred Lagerheim (bd 22). Bror till honom var ståthållaren på Ulriksdal och Haga kapten Carl Adolph M (180884). Med en av dennes söner utdog släkten 1927.

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Erik M: RR 1693 okt, f 999, Biographica, Adelsbrev, vol 14-, Likv, Kammarkolhs tull-o licentkontors arkiv F XIII: 10 o 12, E 2083 (brev till Nils Bielke) o 5994 (brev till M Vellingk), RA; C L v Schantz' genealogier, RHA. Erik M:s äldre söner: M 1112, RA; Lewenhaupt. Ludvig M: Biographica, Friherrebrev, vol 7, M 1: 8 april 1747, Hollandica, vol 329 o 792, E 5994, Bergshammar-saml:brev till J G Werwing, RA; Hovkontorets brevböcker 1708, p 49, 1713, p 15, 1716, p 39, 221, 311, 315, 1720, p 239, 1732, p 151, 1735, p 69, o 1741, p 138, SIA; Im 11, KB; B Bennich-Björkman, Förf i ämbetet. Studier i funktion o organisation av förf:-ämbeten vid sv hovet o kansliet 15501850 (1970); S E Bring, Karl XII:s likfärd o begrafning (KFÅ 1918), s 200, 252, 254, 260, 268; G J Ehrensvärd, Dagboksant:ar förda vid Gustaf III:s hof, 2 (1878); A Munthe, Västra Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959); Christopher Polhem, Brev (194146); SRA 2: 1 (1909); Relation om hwad på rijkzdagen i Sthlm förefallit åhr 1731 (HSH 37, 1856), s 348; B Steckzén, Krigskollegii hist, 23 (1937). Christopher M: Im 3, KB; A Beijer, Abbe Domenico Michelessi (Sami 1920), s 120 f; Bennich-Björkman, a a; Broomé; H E Charlotta, Dagbok, 12 (190203); Ehrensvärd, a a, 12 (1878); S Ek, Skämtare o allvarsmän i Sthlms Postens första årgångar (1952), s 219 ff, 373; dens, Kellgren (1965); F A v Fersen, Hist skrifter, 3 (1869), s 175, 440, 4 (1869), s 36, 329, 340, 6 (1870), s 111; J Fischerström, En gustaviansk dagbok. Johan Fi-scherströms anteckmar ... 1773 (1951); J Flodmark, Stenborgska skådebanorna (1893); Ä L Hamilton, Anekdoter till sv hist under Gustaf III:s regering (Sv memoarer o bref, 4, 1901); L Hammarsköld, Sv vitterheten (2. uppl, 1833); B Hildebrand, Matr över led:er av K vitterhetsakad o VHAA 1753-1953 (1954); J H Kellgren, Saml skrifter, 5:2 (1947), 7:1 (1938-60), 8 (196472); G E Klemming, Sveriges dramatiska litt t o m 1875 (186579); J V Liljestråle, Lefvernes-beskrifn öfver ... Christopher M (VHAAH, 4, 1795); J G Oxenstierna, Caracterer, portraiter o epigrammer (1956), s 41, 81; M v Plåten, 1700-tal (1963), s 114, 118, 143, 260; G Ribbing, Gustav III:s hustru Sofia Magdalena (1958); dens, Ensam drottning, Sofia Magdalena 1783-1813 (1959); N v Rosenstein, Ur Nils v Rosensteins brefsaml (Sv memoarer o bref, 9, 1905); H Schück, SA:s hist, 1 (1935); dens, VHAA, 5 (1936), s 687, 690 ff, 696, 708, 716 f, 6 (1943), s 57, 66, 68, 71, 73, 79, 92, 108, 119, 129, 131, 150, 187, 194, 198, 200, 211, 217, 320; dens, o K Warburg, Illustrerad sv litt:hist, 3, 4, 7 (3. uppl, 1927-32); SMoK; H Stålhane, Gustaf III:s bosätta, brudfärd o biläger (1946); W Swalin, Bidr till K M:ts hofs personalhist, 1 (1888); O Sylwan, Sv pressens hist till statshvälfn 1772 (1896); dens, En sthlmskrönika ur C C Gjörwells brev (1920), s 48, 67, 71, 100, 153; P Wieselgren, Sveriges sköna litt, 4 (1847); [V Omberg,] Seraphimerriddare-längd 1748-1890 (1890). Virginia Charlotta M: H E Charlotta, Dagbok, 1, 2 o 9 (1902-42); Ehren--svärd, a a; A v Fersen, Dagbok, 2 (1926), s 271, o 4 (1936), s 189; F A v Fersen, a a, 3, s 175 o 232, 4, s 183, o 5 (1870), s 93, 184, 188, 198 o 216; B Hennings, Gustav III (1957); Ribbing, a a:n. Eric Ludvig M: A Anjou, Riddare af konung Carl XIII:s orden 1811-1900 (1900); Broomé; [C G Cassel,] Minnes-tal hållne uti frimurareordens stora landt-loge i Sthlm (1831), s 37-41; N Gobom, Till Gustaf Abraham Silfverstolpes biogr (PHT 1915), s 137 o 150; Swalin, a a. Carl Adolph M: Anjou, a a; B Broomé, KrA o de privata arkiven (PHT 1958); F v Dardel, Minnen, 1 (1911), 3 (1912) o 4 (1913); dens, Dagboksant:ar 1873—76 (1916); dens, d:o 1881-85 (1920); E Edholm, Från Carl XV:s dagar (2. uppl, 1906), s 142; Hulthander; Klemming, a a; Swalin, a a; E Tegnér, KB:s saml af sv brefvex-lingar (1880). Hans söner: Broomé; v Dardel, a a:n 1912, 1913 o 1916; Hulthander; A Lewenhaupt, Sv sjuttiotal (1937). Släktarkivet i KB: T Berg, Ludvig M:s efterlämnade papper (Donum Boé-thianum, 1950), särsk s 34 o 37.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Manderström, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9013, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9013
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Manderström, släkt, urn:sbl:9013, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se