Meriter

2 Mankell, Gustaf Adolf, bror till M 1, f 20 maj 1812 i Christiansfeld, Sönderjylland, Danmark, d 23 mars 1880 i Sthlm, Jak o Joh. Pianolär i Sthlm 33, organistex vid MA 8 aug 35, tf organist i Jakobs förs aug 35, ord organist där från 11 jan 36 (tilltr 1 maj 37), sånglär o kantor i Jakobs högre apologis tskola 36, organist i de herrnhutiska brödraförs:arna i Sthlm från 37, lär i orgelspeln vid MA 17 sept 53, prof:s titel 5 okt 59, led av en komm ang upprättande av en koralmeloditabell 66. Tonsättare. – LM A 41.

G 10 juli 1839 i Christiansfeld m Charlotte Louise Warnke, f 12 maj 1814 i Khvn, S:t Petri tyska förs, d 26 okt 1883 i Sthlm, Jak o Joh, dtr till förest för Evangeliska brödrasocieteten i Sthlm Andreas W o Sophia Charlotta Heinke.

Biografi

Som orgelspelare framträdde Gustaf M från 1830-talets mitt både i Sthlm och i landsorten, och han uppträdde även med fyrhändigt orgelspel tillsammans med kollegan Carl Torsell; bl a uruppförde de 1845 Franz Berwalds bekanta "tonmålning" En landtlig bröllopsfest. M medverkade också flitigt i de sk historiska konserterna i huvudstaden och arrangerade därvid åtskilliga äldre tonsättares verk för orgel. Han var även skicklig pianist och ivrig kammarmusikspelare men framträdde i dessa egenskaper mera sällan offentligt. M:s kapacitet på orgelspelets område togs i anspråk även på andra sätt. Han var sålunda avsynare av flera av de större orgelbyggen som gjordes i Sverige under perioden 1850–80, och han företog 1862 i sällskap med orgelbyggaren Per Åkerman en längre resa på kontinenten för att bese berömda orglar, främst i Frankrike och Belgien. M deltog även aktivt i den debatt som på 1860-talet fördes inom MA beträffande koralmelodiernas utformning. Debatten var initierad av akademins preses, prins Oscar Fredrik, och i första hand föranledd av missnöjet med (bd 17) koralbok. Han var också medlem i den kommitté som tillsattes för att arbeta fram en s k minimitabell för att begränsa det stora antalet koraler till förmån för de lättast sjungna och samtidigt ge varje psalm dess lämpligaste melodi i rätt tonläge.

I sina egna kompositioner, som huvudsakligen är skrivna för orgel och piano, bygger M på Bachs och hans efterföljares musik samt samtida internationella storheter som Adolph Hesse och Jacques Lemmens. M var f ö huvudansvarig för den översättning och bearbetning av Lemmens Orgelskola som antogs som lärobok vid konservatoriet 1867. I de flesta av orgelverken tillämpar han ett kontrapunktiskt skrivsätt; även bland hans pianostycken förekommer åtskilliga fugor. Av hans orgelstycken märks särskilt en lång rad preludier och fugor samt tolv stort upplagda sonater och de sex fantasierna för orgel fyra händer. I såväl sonaterna som fantasierna, som alla tillkom under 1870-talet och ej publicerats, har M fogat in äldre material, och hans produktion är svåröverskådlig, genom att han på detta sätt ofta återkommer till tidigare kompositioner. Även i de likaledes opublicerade fyra omfångsrika samlingarna Tonstycken, för piano, från 1870-talets början finns äldre stycken (också ursprungligen orgelstycken) medtagna. Trots att alla M:s manuskript är omsorgsfullt daterade, blir en verkförteckning därigenom inte helt rättvisande. Dessutom är det svårt att avgöra, om dateringen avser tillkomsttid, omarbetning/ omplacering eller endast utskriftsdatum. Omtyckta var M:s många korta preludier, som ordnades efter tonarter och ofta tillkom i små "serier". Många av dem publicerades, delvis som ett slags fyllnadsgods, i hans samlingar, och de blev så uppskattade att de återutgavs och även infogades i senare liknande samlingar, t ex N E Anjous många populära album.

I orgelsonaterna följer M ett femsatsigt grundschema, där den första satsen är en omfångsrik sonatsats med vissa bestämt avgränsade partier i sträng kontrapunktisk faktur, den andra ett lyriskt intermezzo, den tredje en menuett, den fjärde ett scherzo och den femte en brett utformad "fantasi och fuga"; i några sonater ingår också bl a pedaletyder (i nr 11 tom två stycken) och variationssatser över koraler (i nr 5, 6 och 7). Även de fyrhändiga fantasierna avslutas i regel med en stor fuga, som föregås av en stram inledningssats och ett meditativt mellanspel. M:s fugasatser är omväxlande och säkert hanterade, men hans tekniska skicklighet motsvaras knappast av något personligt eller verkligt intressant uttrycksinnehåll, och hans stora sonatsatser förefaller ofta omständliga, hur gediget de än är formade. I mer fantasiartade verk som Minne af Gerdserums kyrka eller flera Concert-Allegros, är uppfinningen skäligen tunn och de många virtuosa partierna tämligen mekaniska. Även i de pianostycken som inte bygger på polyfona idéer är satsen ofta tekniskt krävande på ett ganska ytligt sätt; i andra pianokompositioner betonas det lyriskt salongsmässiga. M:s bästa orgel- och pianoverk äger dock ett naturligt flöde och en påtaglig vilja att fånga de valda motivens karaktärsegenskaper. Genom sin stora lätthet för det polyfona arbetet rör han sig med avsevärd säkerhet inom sina valda genregränser, om än den verkliga originaliteten saknas.

Bland M:s övriga verk må framhållas den friskt klassicerande stråkkvartetten, som bevarats endast i stämmor, de välklingande körerna och de väldisponerade kyrkoariorna. I sin Bach-beundran och sin betoning av de kontrapunktiska medlen liksom i sitt fasthållande av den gängse speltraditionen med mellanspel ("interludier") i koralerna står M i direkt motsatsställning till de principer brodern Abraham (M 1) uttalat i sina musikestetiska och musikpedagogiska skrifter.

M ansågs som sin tids främste sv orgelspelare, lika uppskattad för sitt återgivande av äldre och samtida tonsättares verk som för sina improvisationer, vilka ofta var hållna i sträng stil och på ett fantasifullt sätt utnyttjade instrumentets klangliga möjligheter. Genom sin lärargärning vid MA påverkade han flera generationer sv kyrkomusiker, och hans många orgelmusiksamlingar bidrog verksamt till att höja den tämligen låga standarden på den dåtida orgelrepertoaren. – Som lärare beskrivs M som nitisk och plikttrogen, och han vårdade sig ofta på ett vänskapligt plan om sina många begåvade elever, bland vilka märks Wilhelm Heintze (bd 18, s 549). Jakob Hägg (bd 19), Josef Lind, C W Rendahl, W T Söderberg och Albert Wideman. Även i flera av M:s egna kompositioner lyser en pedagogisk grundhållning fram, och hans arbete för orgelmusikens fromma får därmed ett drag av pionjäranda, som inte får skymmas av den i sig mycket tidsbundna och smått akademiska karaktär hans kompositioner äger.

Författare

Lennart Hedwall

Arkivuppgifter

M:s samtl handskr i MAB – utom Preludium o fuga, h, 1857, o 30 Harmoniska anteckn:ar ..., som finns i Musikmuseet, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta kompositioner o samlingar: Tjugo melodiösa orgelpreludier i de mest brukliga tonarterna till begagnande vid allm sv gudstjensten [1849]; Lätta och korta orgelstycken till begagn vid den allm gudstj [20 preludier, 1852]; Tjugo lätta tonstycken eller preludier f orgel-harmonium eller orgel, tilleg-nade Isidor Dannström, u å; Minne från Gerd-serums kyrka, tonsättn ... för Gerdserums kyrkas orgel, neml Fantasie för dess ypperliga solostämmor, samt Slut-fuga för besagde mönster-verks samtl register [1860?]; Trenne lätta preludier o fugor f orgel, C, c o F [1862]; Tvenne concert–allegros o ett Andante f orgel o 3:ne manualer: Allegro concertant, Ess, Adagio, C, Concertstycke Allegro vivace, F [1866?]; Studier vid orgeln, inneh lättare o svårare tonstycken i olika stil, såväl till användande vid gudstjensten som ock till concert-spel [avsedda som kompl t Orgelskola]: 50 praelu-dier i alla dur- o moll tonarter, 16 tonstycken (med anv af orgelns solostämmor), 9 adagios (G, H, E, Fiss, c, Dess, Ess, c o Ass), 4 praeludier o fugor, E, d (öfver namnet Ad. Hesse), F o g, 2 andantes, A o a, 3 menuetter o trios, Ass, c o G, 2 adagios, c o a, 2 tonstycken, C o F, 3 andantes, G, E o A, 2 concer-tanta pedal-ettider, c o A, 7 stora allegros, D, C, D, C, F, G o Ess, Concert-fantasi, F [1869]; Tolf orgel-stycken i blindskrift (det första i Sverige tr arbete efter Braille's notsystem), 1868; Moderato, G (Orgel-album, h 1, utg A Lindström), 1889; 50 praeludier ur "Studier vid orgeln", 1896; Album för or-gelnister o amatörer, saml lätta orgelpreludier, utgångsstycken, lätta tonstycken mm för orgel eller orgel-harmonium, att begagnas såväl vid allm gudstjensten som i hemmet, dels komp, dels saml ... [av M 51 preludier, Preludium o fughetta, C, Andante con moto, C, o Adagio, F], h 1–4 [1864]; Orgel-bibliothek, saml af ... arb f orgel [av M 5 preludier, Vid sorgehögtider, g, o Moderato, D], h 1–6 [1849–50]; Orgelmusik för kyrkan, saml af praeludier, postludier, fugor, fantasier med flere större o mindre lätt utförbara solostycken, dels saml..., dels komp [av M 12 preludier, Preludium o fughetta, g, preludier o fugor, C, f o h], h 1-6, u å; Orgelnisten, saml af... arb f orgel [av M 6X2 preludier], h 1–6 [1856–57]; Orgelvännen, saml af... arbeten [av M Preludium o fuga, Ess] [1863]; Orgelskola, antagen vid K musikaliska akademiens konservatorium, utg [huvudsakl övers o bearb av J Lemmens, Ecole d'orgue], 1867 (tills med F Ber-wald o O Byström); allt Sthlm.

Otryckta kompositioner: Orgel: Divertissement, 1833; XII sonatiner f orgelverk, 1833?; XVI fugor med förespelningar f orgelverk, 1833?; Preludium und Fuge, G, 1836; d:o, C, 1836; d:o, F, 1836; 11 korta inl f orgel utan pedal till begagn vid aftonsångarne, 1842; Fantasi o fuga, c, 1844; Preludium o fughetta, Dess, 1845; Preludium o fuga, E, 1846; Fantasi o fuga, Ass, 1847; Preludium o fuga, A, 1847; Fantasi o orgelfuga, B, 1847; Fantasi o fuga, h, 1847; Preludium till "Koral från Brödraförsaml" (kör), 1851; Preludium o fuga, f orgel å 4 mains, E, 1851; Preludium till "Kör af Beethoven" (Tonernas vågor), 1852; Fughetta med preludium, e, 1852; Preludium o fuga, h, 1852; d:o, d, a, fiss, giss, ciss, ess, b, E, 1853; Fantasi o fuga, f, 1853; Fantasie mit Fuge, å 4 mains, Ess, 1854; Fantasi o fuga, Ass, 1855; Preludium o fuga, h, 1857?; 12 fughetter f orgel, 1858; Praeludium, f orgel å 4 mains, G, 1858; Fughetta med preludium, F, 1859; d:o, c, 1859; Preludium o fuga, B, 1859; d:o, D (de 30 första takterna i fugan komp af J Lindberg i Arvid), 1860; d:o, G (de 20 första takterna i fugan komp af J L ...), 1860; d:o, g (temat är af J L ...), 1860; Lätta preludier o fugor i den berömde Adolf Hesse's styl, D, Ess o B, 1861; Preludium till Fuga, g-moll av Bach, å 4 mains, 1861; Preludier o fugor, D o d, 1862; Preludium o fuga, F, f orgel å 4 mains, 1862; Fantasi för St Jakobs orgels nya härliga solostämmor, F, 1863; Allegro moderata e grazioso f 3 manualer, F (Till Jakob Hägg, ett litet minne af G M), 1866; Scherzo o trio, c, 1870; Pedal ettide, Ess, 1870; Tre menuetter, Ess, D, f, 1871; 8 praeludier, med användande af orgelns solostämmor, 1873; Orgelsonat, c, 5 satser (bl a Scherzo o trio från 1870 o en av menuetterna 1871), 1874; Tolf choralprelu-dier [med koralmotiv], 1874; Orgelsonat [nr 2], D, 5 satser, 1874; d:o [3], f, 5 satser [bl a en Menuett 1871 o Finale o fuga 1853], 1874; d:o [4], G, 5 satser [bl a äldre Fuga], 1875; d:o [5], C, 5 satser [bl a äldre Andante o Allegro o fuga], 1875; d:o [6], d, 6 satser [bla äldre Allegro o fuga], 1875;, 12 trestämmiga lätta o korta tonstycken, 1876; 6 orgelpreludier för 2ne manualer o obligat trumpet 8 fot, 1876; Orgelsonat [7], Ass, 6 satser [bl a Pedal etude 1870], 1877; d:o [8], A, 6 satser [bla äldre Allegro o fuga], 1877; d:o nr 9, F, 5 satser [bla äldre Fuga], 1877; d:o nr 10, e, 5 satser [bla äldre Fughetta o finalfuga], 1877; d:o nr 11, Ess, 6 satser, 1877; d:o nr 12, g, 6 satser [bla äldre Preludium o fuga, final o fuga samt Siciliano melancolico, urspr f pf], 1877; Fantasi f orgel å 4 mains c, i trenne på hvarandra följande satser, 1878; d:o, D, C, d, 1878; Allegro, C, 1879, 12 lätta trestämmiga tonstycken, 1879; Allegro, E, 1879; 6 fughettor, F, d, B, Ess, C, c, 1879; 6 tonstycken, E, g, Ess, A, g, h, 1879; Fantasi f orgel å 4 mains, i trenne ... satser, a, 1879 [även arr f 2 h]; d:o, Ess, 1879 ; Två Pedal etiiden, ciss, D, 1880; 30 harmoniska anteckn såsom ledn vid preludieringen, comp, u å; 34 inledningar till aftonsången utan pedal modufationer, u å; 6 saml av preludier o flera enstaka, tillkomna före saml Studier vid orgeln [1869], vari merparten av styckena återgivits i de publ utgåvorna; ett 20-tal arr av äldre mästares musik f orgel 2 h o ytterl några f 4 h. – Piano: Compositioner från ungdomsåren 1821–28 i Christiansfeld [notbok med korta dansstycken mm]; Fuga f piano 4 h, Ess, 1836; 24 Praeludien fiir das Pianoforte in allén Dur- und Molltonarten im strengen oder freyen Style, 1837; 24 korta fantasier i alla dur- o molltonarter, 1838; Preludium und Fuge för das Pianoforte, compo-niert und Prinz Gustaf, gewidmet, Ess, 1850; Allegretto espressivo, A, 1861; Allegro vivace, D (Till Jakob Hägg, ett litet minne), 1866; 12 tonstycken: Capriccio: Allegro vivace, C, Andante reli-gioso, Dess, Allegro vivace, Ess, Canzonetta, f, Allegro scherzando, A, Allegro brillante, Ess, Scherzo, c, Preludium o fuga, B [= orgelverk 1859], Allegretto, E, Andante serioso, Ass, Menu-etto o trio, G, Siciliana melancolico, h, 1870–71; 12 tonstycken: Allegretto, Dess, Tarantella, d, Preludium o fuga, F [= orgelverk 1859], Con espres-sione, C, Moderata, f, Menuetto o trio, C, Allegro vivo, B, Preludium o fuga, d, Moderata e senti-mento, b, Allegro con espressione, Ass, Allegro affettuoso, fiss, Menuetto o trio, f [= orgelstycke 1871], 1871; 12 tonstycken: Andante religioso, Ass, Allegro energico, d, Allegro molto, a, Preludium o fuga, B, Allegro moderata e con espressione, Ess, Allegro vivace, D, Menuetto o trio, E, Allegro con fuoco, F, Allegro pathetico, ciss, Scherzo, Ess, Moderate con espressione, A, Andante con moto, Dess, mars 1872; 12 tonstycken: Allegretto gra-zioso, Dess, Allegro vivo e leggiero: Fughetta, D, Allegro, C, Preludium o fuga, h [= orgelverk 1852], Allegro non troppo e sostenuto, giss, Menuetto o trio, G, Preludium o fuga, e, Allegro vivace e risoluto, D, Allegro brillante, ess, Preludium o fuga, Ess [= pianoverk 1850], Romance sans paro-le, E, Menuetto o trio, Ess, maj 1872; Praeludium o fughetta, g, 1875; Allegro, d, u å; Andantino espressivo, H, u å. – Andra instrument: Stråkkvartett, Ess, 4 satser, u å; Fantasi & fuga, Ass, f stråkkvartett, u å; Adagio religioso, h, f orgel o violin, 1860; Adagio, A, f obligat orgel o violin, 1864; Stycke f orgel o violoncell, tillägnat Fritz Söderman [ej påträffat, nämnt i Lindgren, a a]; Adagio, f, fur chromatisches Waldhorn und Pianoforte, 1834. – Solosång o kör: Ostercantate fur 4 Solostimmen, Chor mit obligaten Pianofortebeglei-tung, Lasst uns in frohen Chören, 1835; Chorstuck, Lob den Herren meine Seele, mit obligaten Orgel-begl, 1872; d:o Der Gott des Friedens ..., 1872; d:o zur Pfingstpredigt, Der Geist Gottes, 1874; Chor mit Orgel, So spricht der Herr, 1875; d:o Kommet, lasset, 1875; d:o Gelobet sey der Herr, 1875; d:o Jauchzet den Herrn alle Welt, 1875; d:o Lobsinget Gott (Pfingststuck), 1875; Kyrkoaria f tenorröst med obligat orgelacc, Det är en kostelig ting, 1876; d:o Hjerteliga kär, 1876; d:o Den under den Högstes beskärm sitter, 1876; d:o Såsom hjorten ropar, 1876.

Otryckta koralarbeten: Choralbok, i melodiskt hänseende enl den af Åhlström utg, satt i harmoni samt tillökt med 36 hittills i Sverige icke begagnade tyska choraler, 1839; 5 choraler, satta f sopran, alt, två tenorer o bas med interludier, 1840; 150 der schön-sten und gebräuchlichsten Melodien aus Gregor's Choralbuch, vierstimmig gesetzt, fur die Orgel mit zerstreuter Harmonie, 1841; 24 choralmelodier, i melodiskt hänseende enl Åhlströms choralbok, femstämmigt utsatt [!] med interludier, 1842; 46 choraler, i melodiskt hänseende enl Haeffhers choralbok, satta i harmonie, 1843; 89 koraler, dels sv o tyska melodier, dels af Åhlström componerade, satta i harmoni med interludier, 1852; Choralbok med interludier, inneh alla i Brödraförsamlingens sångbok förekommande melodier, fyrstämmigt utsatt med odelad harmoni f orgel eller pf, samt transponerad i lägre tonarter, 1859; Choralbok, i melodiskt hänseende enl Häffners choralbok, fyrstämmigt utsatt med interludier; u å.

Musikpedagogiska arbeten: Reglor som böra iakttagas vid preludiering, 1854 (otr); Uppsats på hvad en orgelnist bör känna, for att, som sig bör, sköta ett honom till spelning och vård anförtrodt orgverk, Sthlm 1864, 20 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Fullm:er för M i NordM.

A Ahnfelt, Europas konstnärer (1887); Herrn-huter-samf i Christiansfeld, ed A Pontoppidan Thyssen, 2 (1984); A Lpndgren], G M t (Ny ill tidn 1880, nr 14); T Norlind, Musiken i S:t Jakobs kyrka o förs (S:t Jakob 1643–1943. Minnesskr, 1943); Sohlman; B Wester, Från klassicism till romantik. En studie i sv orgelbyggn:konst 1820–1870 (STM 1953); J Wretman, Några minnen från kyrkligt liv i Sthlm under 1860- o 1870-talen (Hågk o livsintr, 4, 1923).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf A Mankell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9020, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Hedwall), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9020
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf A Mankell, urn:sbl:9020, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Hedwall), hämtad 2024-04-19.