Mannerheim, släkt



Band 25 (1985-1987), sida 79.

Biografi

Mannerheim, släkt, härstammande från Henrik Marhein (161867), som sannolikt kom från Holland, om man får döma av hans på holländska skrivna brev. Han torde senast 1645 ha blivit köpman i Gävle, där han 1651 fick burskap efter att året förut ha gift sig med en halvsyster till borgmästaren där Elias Pedersson Gavelius' (bd 16, s 761) hustru. Tillsammans med denne arrenderade Marhein från 1649 en smideshärd vid Forsbacka i Valbo, Gävl, där han 165156 ägde en tredjedel i hammaren. 1651 förvärvade han en tredjedel av Tolvfors järnbruk i samma socken (nu Gävle), till vars grundare Gavelius hört. 1652 flyttade han från Gävle till Tolvfors, där han från detta år resp 1655 förvaltade även sina meddelägares andelar. 1655 gick Marhein i konkurs, men det oaktat var han en av de tolv i Gävle municipalråd 165658, en av de sex assessorerna i stadens fraktkammarkollegium och 165657 bisittare i stadens kämnärsrätt. 1659 flyttade han till Sthlm som förste bokhållare i holländaren J Palmstruchs bank, efter vars upphörande han 166466 arbetade med den slutliga utredningen av Palmstruchs egna transaktioner med banken.

Hans son Augustin Marhein (16541732) förvaltade från 1684 Axel Oxenstiernas sonson Carl Gustaf Oxenstiernas estländska gods, som förpantats till sthlmsköpmannen Anders Oldermans sterbhus. Godsen arrenderades av den förutnämnde Gavelius' brorson Mårten Gavelius, inom kort adlad Cronstedt, vilken gift sig med Oldermans änka. Marhein gifte sig 1688 med en av Oldermans döttrar, på mödernet kusin till den inflytelserike reduktionsmannen Jacob Gyllenborgs (bd 17) hustru, och arrenderade själv dessa gods 168894. 1693 adlades han med namnet M samtidigt som hans hustru och hennes syskon blev delaktiga i sin styvfars adelskap och namn. 1696 anställdes M i exekutionskommissionen, vars direktor Anders Leijonstedt (bd 22) var gift med en kusin till hans hustru och bror till Gyllenborg. Till en början var hans arbetsuppgift att utreda Börje Cronbergs (bd 9) sterbhus' affärer, men 1699 blev han ledamot av kommissionen, som upplöstes 1703.

Augustin M var morfar till Augustin Ehrensvärd (bd 12) och far till Gustaf Henric M (16951777). Gustaf M deltog i fälttågen mot Norge 1716 och 1718 samt försvaret av Roslagen 1719 och blev kapten vid artilleriet 1734. Han hörde till de ivrigaste hattarna och krigsentusiasterna och upprättade vid krigsutbrottet 1741 på egen bekostnad en artilleri-bataljon om 400 man på Gotland; genom sitt äktenskap med en dotter till landshövding Gustaf Funck (bd 16, s 648) hade han blivit synnerligen förmögen. För denna bataljon blev han nu chef med majors grad, och han enrollerade och exercerade allmogen där, så att ön bragtes i försvarsberedskap. M befordrades 1747 till överstelöjtnant för artilleriet i Gbg och var 175068 överste för Dalregementet. Han deltog i pommerska kriget och blev 1762 generalmajor. 1756 (ej 1765) var han på förslag till riksråd.

1768 blev Gustaf M friherre tillsammansmed sin bror Johan Augustin M (170678), som blivit kapten vid hans artilleribataljon 1741 och efterträtt honom som major för denna 1747 och som överstelöjtnant 1750 samt fatt överstes karaktär 1762. Denne var en tid disponent på sin svärfar överstelöjtnant Lorents Niclas Söderhielms bruk Nisshyttan i Säter men flyttade sedan till dennes bruk Angeisberg i Västervåla, Vm, som han efter svärfaderns död förvaltade åt svärmodern 176169. 1768 köpte han säteriet Tärnö i Husby-Oppunda, Söd, där han dog. M var far till justitieombudsmannen Lars August M (M 1). En annan son, majoren Gustaf Johan M (17541826), blev stamfar för en i Sverige ända till början av 1900-talet fortlevande släktgren, vars siste medlem dog i Valparaiso i Chile 1946.

Lars August M:s bror Carl Eric M (17591837) blev 1783 sekundmajor och 1787 premiärmajor vid Åbo läns infanteriregemente. Carl M var 1788 en av undertecknarna av Anjalaförbundet och av det sk avertissementet. Han var en av de båda officerare som befordrade avertissementet till de sv regementena i Finland, till flottan och till hertig Fredrik Adolf. Han dömdes därför 1790 till arkebusering men benådades. 1796 tog M avsked och gifte sig med en dotter till landshövdingen Ernst Gustaf von Willebrand i Åbo och Björneborgs län, där han därefter bodde på det 1795 inköpta godset Villnäs. Han blev medlem av Finska hushållningssällskapet vid stiftandet 1797 och var dess ordf 180506, 1813 och 1830. Sedan större delen av Finland 1808 ockuperats av ryssarna, utsågs M av den ryske överbefälhavaren till ordf i den finska deputation som inkallades till kejsaren i S:t Petersburg, och han deltog också i lantdagen i Borgå 1809. Han blev s å ledamot av den finländska regeringskonseljens ekonomidepartement och chef för detta departements kansliexpedition. Han blev 1812 verkligt statsråd, 1816 landshövding i Åbo och Björneborgs län, 1819 geheimeråd och 1824 greve samt tog avsked 1826. Hans son sedermera bankdirektören, ryske kammarherren och verkliga statsrådet August Erik M (180576) tjänstgjorde 184345 vid ryska legationen i Sthlm och har efterlämnat uppmärksammade sthlmsteckningar från denna period.

Grevetiteln ärvdes av dennes äldre bror presidenten i Viborgs hovrätt Carl Gustaf M (17971854), som även var framstående entomolog och blev LVVS 1833 och LVA 1852. Han var svärfar till polarforskaren prof Adolf Nordenskiöld och far till affärsmannen greve Carl Robert M (18351914). I äktenskap med en dotter till bergsrådet John von Julin (bd 20, s 461) var den sistnämnde far till Eva Charlotta Lovisa Sofia (Sophie) Af (18631928), som 189699 var gift med Hjalmar Linder (bd 23, s 392) och senare reformerade sjuksköterskeväsendet i Finland. Bror till henne var Finlands president marskalken Carl Gustaf Emil M (18671951).

De flesta av deras syskon flyttade till Sverige, bl a den yngste brodern civilingenjören Carl August Ludvig M (18731910), vilken efter moderns tidiga död kom att växa upp hos en moster, som var gift med prof Christian Lovén (bd 24). August M blev civilingenjör 1894 och dog i Höganäs efter anställningar i Helsingfors och Sydafrika. Hans änka Elisabeth (Elsie) Nemmie Carolina M, f Nordenfeldt (18761958), var ledamot av Helsingborgs stadsfullmäktige 193138 och en tid ordf i Högerns länskvinnoråd i fyrstadskretsen och i Högerns kvinnoförening i Helsingborg samt ledamot av Högerpartiets överstyrelse och dess centrala kvinnoråd. Syster till Sophie, Gustaf och August M var författarinnan och bokkonstnärinnan Eva Hedvig Wilhelmina Johanna M Sparre (18701958), gift med konstnären greve Louis Pehr Sparre. De flyttade till Sverige 1908. Eva M Sparre har skildrat barndomsmiljön och släktkretsen i Några tidiga barndomsminnen från Willnäs (i C G Mannerheim, red av H Kekoni och Hj Viherjuuri, 1937), Willnäs, barndomshemmet (1945) och Barndomsminnen (1952).

Den äldste brodern, greve Carl Erik Johan M (18651915), blev 1898 föreståndare för Nordiska aktiebankens kontor i Helsingfors. Carl M spelade länge en aktiv och central roll i det passiva motståndet mot ryssarna och blev därför 1903 utvisad ur Finland. 190410 var han VD för Bankab Sthlm öfre Norrland, och 1908 blev han sv medborgare. Han var från sistnämnda år ordf i styrelsen för Kramfors ab och Frånö nya ab samt styrelseledamot i Livförsäkringsab Thule. M var gift med sångerskan Aina Johanna M, f Ehrnrooth (1869-1964; jfr bd 12, s 514), och blev farfar till keramikkonstnärinnan Lillemor M (f 1927), gift Klingspor.

Sophie, Carl, Gustaf, Eva och August M:s bror direktör Carl Fridolf Johan M (M 2) var far till civiljägmästaren och poeten Augustin M (f 1915), som i äktenskap med överläkaren Brita M, f Danell (f 1916), är far till förste bibliotekarien i KB Johan M (f 1941).

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Carpelan, 2 (1958); K Donner, Fältmarskalken frih M (1934); O Durch-man, Fältmarskalk C G M:s anor (C G M, red av H Kekoni o Hj Viherjuuri, 1937); B Edelfelt, Sophie M (1932); FBH; Hj Krook, Antafla för frih Carl Gustaf Emil M (Genealogica 1918); B L[esch], M-suvun (Kansallinen elämäkerrasto, 4, 1932); dens, Ätten M (C G M, 1937); K. Löfström, M:s sv anor o släktförbindelser (SvD 6 aug 1944); dens, Ätten M (SvD 31 jan 1951); E Olsoni, M-suku (1937); T Tuulio, Sophie M (1948), s 25 ff. -Henrik Marhein: Bankväsen, vol 13, RA; Fagersta-brukens hist, 4 (1957); Gävle stads tankebok (1956); B Lesch, Carl Erik M (1924) o där anf källor; P Norberg, Gästriklands hyttor o hamrar (1959), s 131, 145 f; S Söderhielm, TolfTors bruk (Från Gästrikland 1937), s 68-72; Ur Gävle stads hist (1946). Augustin M: Adelsbrev, vol 12, Sköl- debrevsaml, RA; R Blomdahl, Förmyndarräfstens slutskede (1968); Frälseg, 1:2 (1931); S Hedar, Ensk arkiv under karolinska enväldet (1935); Katalog des estländischen Generalgouverneursarchivs aus der schwedischen Zeit, 2 (Acta archivi centralis Estoniae, 4, 1936); Lesch, a a 1924, o där anf källor; A Munthe, Studier i drottning Kristinas o reduktionens hist (1971), s 390, 427; W Odelberg, Viceamiral Carl Olof Cronstedt (1954). Gustaf Henric M: Biographica, M 152153, Ericsbergsar-kivets autografsaml, RA; Sköldebrevsavskr, vol 13, nr 27, RHA; Boken om Gotland, 2 (1945); I Carlsson, Parti partiväsen partipolitiker 173143 (1981); J Elert, Ur Gotlands militära häfder (1922), s 28, 30; Fagerstabrukens hist, 4 (1957); Lesch, a a 1924, s 47, 5154, 58 f, o där anf källor; Lewenhaupt; Malmström; A Pihlström, K Dalreg:s hist, 3 (1906), särsk s 112 f, 135, 151, 175, 180; C Tersmeden, Memoarer, 4 (1917), s 232 f. Johan Augustin M: Biographica, RA; Sköldebrevsavskr, vol 13, nr 27, RHA; S Ambrosiani, Tärnö slott (1914), s 7; Elert, a a, s 29 f; O Eneroth, Herrgårdar uti Södermanland (1869); Lesch, a a 1924, o där anf källor; P Norberg, Bidr till Engelsbergs bruks hist (1934), s 109, 134, 165, 174, 187, 190, 382, 388, 408, 411, 414, 416, 418, 420 fT, 434; L Rabenius, Wikmanshytte bruksegendomar o deras ägare genom tiderna (1945), s 116 fl; S Söderhielm, Ätten Söderhielm, 2 (1963). Gustaf Johan M: A Braunerhjelm, K Lifreg:s till häst hist, 5: 1 (1917). - Carl Eric M: M 1112, RA; C v BonsdorfT, Gustav Mauritz Armfelt, 24 (193134); J E Danielson Kalmari, Finland under gustavianska tiden, 2 (192526), s 188, 222; FBH; K Grotenfelt, rec av Lesch, a a 1924 (FHT 1924); E Hornborg, När riket sprängdes (1955); S Jägerskiöld, Den unge M (1964); B Lesch, Geheimerådet greve C E M:s egenhändiga ant:ar (SSLF, Förhandkar o uppsatser, 35, 1922); dens, ovan a a 1924, o där anf källor; dens, Kaarle Eerik M (Kansallinen elämä-kerrasto, 4, 1932); G Nikander mfl, Herrgårdar i Finland, 2 (1928), Egentl Finland, s 169 fT; dens o E Jutikkala, Säterier o storgårdar i Finland, 2 [1943], s 145; Odelberg, a a; SMoK; S Waller, Georg Carl von Döbeln (1947). August Erik M: S U Palme, En bortglömd sthlmsskildrare (S-T 1 juni 1963). Carl August Ludvig M: Jägerskiöld, a a; dens, Gustaf M 190617 (1965); SvTeknF. - Elisabeth Nemmie Carolina M: Elsie M t (SvD 31 aug 1958); M Froste, Elsie M 70 år (SvD 20 nov 1946); Jägerskiöld, a a:n; A Skoglund, Frih Elsie M 60 år (klipp SBL utan proveniensuppg). Eva Hedvig Wilhelmina Johanna M Sparre: Jägerskiöld, a a:n; dens, Gustaf M 1918 (1967); dens, Riksföreståndaren (1969); dens, Mannerheim mellan världskrigen (1972); dens, Marskalken av Finland (1979); dens, Från krig till fred (1981); dens, Gustaf M 18671951 (1983); SFL 194150 (1953), 195155 (1959), 1956-60 (1963), 196165 (1968); SKL. Carl Erik Johan M: Benckerts testamente. Konfidentiella ant:ar ang bankinspektionens verksamhet (SkSH, 4, 1976); K-G Hildebrand, I omvandlingens tjänst. Sv handelsbanken 18711955 (1971), s 24 ff, 102, 119 f, 122 f; Hågk o livsintr, 16 (1935), s 86, 88; Jägerskiöld, a a:n 196467 o 1983; H Lagercrantz, I skilda världar (2. uppl, 1945), s 338, 341; Liftorsäkrings-ab Thule 18721922, 1 (1923), s 27, 34; SMoK; Väd 1914 (1913). - Aina Johanna M: Aina M (SM 16 febr 1903); FBH 1 (1903), sp 489; G B F af Forselles, Aina M in memoriam (SvD 14 jan 1964); Hågk o livsintr, 24 (1943), s 25; Jägerskiöld, a a 1964; Norlind; Sohlman (1951).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mannerheim, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9034, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-03-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9034
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mannerheim, släkt, urn:sbl:9034, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-03-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se