Mannerskants, släkt



Band 25 (1985-1987), sida 87.

Biografi

Mannerskants, släkt, härstammande från kh Magnus Kellander (d 1671) i Vetlanda, som var riksdagsman 1649 och enligt obestyrkt uppgift (Wieselgren) även 1654. Han uppges (Gahm) ha varit son till en komminister Johannes Magni i Källeryd, Jönk, men denne har ej kunnat återfinnas i samtida källor. Säkert är endast, att Kellander 1652 sålde skattehemmanet Göhestra i Källeryd tillsammans med andra "bördesmän", bl a kh Birger Colliander i Källeryds moderförsaml Åsenhöga (Nissafors bruksarkiv; jfr Rosengren mfl). Hans son Johan Kellander, även kallad Killander (UUM) eller Kilander (Bildt), studerade i Uppsala från 1668 och i Åbo 167072. Sedan han gjort en flicka med barn och gift sig med henne, begav han sig 1673 eller 1674 ensam till Rom, där han blev en av drottning Kristinas skyddslingar (Bildt). En uppgift (UUB; GLA), att han skulle ha blivit Kristinas kabinettssekreterare och senare kardinal, är oriktig (Hierarchia catholica; Callmer). Hans bror kontraktsprosten magister Petrus Kellander (16551706) i Lundby, Göt, var riksdagsman 1689 och 1693. I äktenskap med en brorsdotter till biskop Daniel Wallerius i Gbg var han far till Daniel Kellander (16901724), som efter studier i Lund och Uppsala blev med dr i Leiden och stadsphysicus i Gbg 1720. En annan son var Sylvester Kellander (f 1691; d tidigast 1736), som blev underlöjtnant vid Gbgs eskader 1717 men tog avsked 1720 för att gå i spansk tjänst. En tredje son, Petter Kellander (f 1702) uppges från Holland ha begett sig till Ostindien. Tvillingbror till denne var stadsfiskalen Samuel Kellander (170263) i Jönköping. Deras bror Nils Kellander (16971771) blev stadssekreterare i sistnämnda stad 1722 och borgmästare där 1751 samt var riksdagsman 174041, 175152 och 176062. Han torde ha varit den dugligaste borgmästaren i Jönköping under 1700-talet (Sallnäs). Hans son Nils (ej Nils Fredric) Kellander (17381809) anställdes vid fortifikationen 1755. Han blev under pommerska kriget preussisk fånge vid Demmins kapitulation 1759, utväxlades 1762 och befordrades 1767 till löjtnant. Från detta år tjänstgjorde han på Sveaborg, och vid statsvälvningen 1772 fungerade han som budbärare mellan J M Sprengtporten och Gustav III. Han adlades s å med namnet Af och befordrades till kapten samt fick på hösten följa konungen på hans eriksgata till Värmland. Senare blev han överste vid finska brigaden av fortifikationen 1780, kommendant på Sveaborg 1789 (tf 1785), generalkvartermästare och direktör för fortifikationen 1791, generalmajor 1792, generallöjtnant 1799 och general 1809. 1773 beslöts, att adelskapet även skulle omfatta hans äldre bror kommendanten på Varberg kapten Sven Kellander (17271801), som alltså också fick namnet Af. Denne blev överstelöjtnant 1774. Eftersom de båda brödernas söner dog som barn, adopterades 1802 på deras adliga ätts namn och nummer major Carl Råbergh och hans bror revisionssekreterare Johan Fredric Råbergh. Den förre blev stamfar för en släkt, som övergick till att stava namnet Mannerskantz (se nedan).

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Magnus Kellander: Förteckn över Nissafors bruksarkiv (nu i Jönköpings läns museum), s 197, RA; Archivum Smolandicum, vol 9, nr 531 (S L Gahms minnesteckn över Petrus Kellander), Landsbibi, Växjö; G G Molin o P Wilstadius, Smo-landi Upsalienses, 2 (1968); PrRP 1 (1949); J Rosengren mil, Ny Smålands beskrifn, Västbo hd (1914), s 820 f; P Wieselgren, Ny Smålands beskrifn, 3 (1846), s 182; Växjö hm. Johan Kellander: Brevsvar från prof Christian Callmer 23 mars 1984, SBL; U 1200 a (Smålands nations album), p 68, UUB; Gbgs domkap:s arkiv F XI g: 3 Q Gothenius' ant:ar till Gbgs o dess stifts hist), p 32 f, GLA; C Bildt, S Birgittas hospital o den sv kolonien i Rom under 1600-talet (HT 1895), s 374, 377; Hierarchia catholica medii et recentioris aevi, 5 (1952); V Lagus, Åbo akadrs studentmatr å nyo upprättad, 1 (1891); SBL, N F, 6 (1865-68); UUM 1 (1900-11), s 200; P Wilstadius, Smolandi Upsalienses, 4 (1971). Petrus Kellander: Archivum Smolandicum (se ovan), Landsbibi, Växjö; Gbgs hm; PrRP 4 (1962); SjSmål; S Ström, Wädtle härad (1973), s 82 ff; Wilstadius, a a. Daniel Kellander: SjGbg; SLH 1:3. Sylvester Kellander: M 1831, RA; Hj Börjeson, Biogr ant:ar om örlogsflottans officerare 1700-1799 (1942), s 109; Lewenhaupt; Ström, a a, s 83. Petter Kellander: Gbgs hm. Nils Kellander: Biographica M 3, RA; P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 176066 (1953); Jönköpings hist, 14 (191721); E Kleberg, Borgarståndets inre organisation intill 1809 (1929); Millqvist; B Sallnäs, Jönköping från frihetstidens början till kommunalreformen 1862 (Jönköpings stads hist, 2, 1965); O Wallquist, Fremledne... SL Gahm-Pehrssons Archivum Smolandicum, Reg (1935); P Wilstadius, Archivum Smolandicum Ups, Reg (1937). Nils M: Adelsbrev, vol 28, Sköldebrevsaml, Biographica, M 850-858, 898, 1083, 1112, P Sondéns ms Militära chefer i sv armén, 2, Ericsbergsarkivets autograf-saml, RA; C Adlercreutz, Åminnelse-tal öfver... Nils M (Tal, hållna i KrVA åren 1809 o 1810, 1811, s 1322); Broomé; A v Fersen, Dagbok, 4 (1936), s 246; Fortifik, 4:1; A Fryxell, Berättelser ur sv historien, 42; S Högberg, Matr över led:er av PS 1766-1815 (1961); KrVAH 1810 (1812), s 272 ff; A T Låstbom, Swea o Götha höfdinga-minne sedan 1720, 2 (1843); Kj Magnell, Nils M (Tidskr i fortifikation, 88, 1965, s 65-71); W Odelberg, Carl Olof Cronstedt (1954); Odhner, 3, s 83, 235; SMoK; B Steckzén, Krigskollegii hist, 2-3 (1937); E Tegnér, KB:s saml af sv brefvexhar (1880); C Wåhlin, Ant:ar om riksdagarna 1809-10, 1812, 1815 (HH 25:2, 1916). Sven M: M 901, 1083 o 1112, Sköldebrevsaml, Sondén, a a, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; E Diirango, Vad stamträdet berättar (1931), s 18-21, 337, 340; Fortifik, 4:1; Låstbom, a a; K Mellander, Gårds- o släktarkivet från Hellerup i Halland (Arkiwetensk studer, 2, 1954), s 134.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mannerskants, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9045, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2020-01-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9045
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mannerskants, släkt, urn:sbl:9045, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2020-01-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se