Gotthard Wilhelm Marcks von Würtenberg

Född:1688-05-04 – Lettland (i Riga)
Död:1778-02-17 – Lerbo församling, Södermanlands län

Arméofficer, Fältmarskalk, General


Band 25 (1985-1987), sida 114.

Meriter

1 Marcks von Wurtenberg, Gotthard Wilhelm, före adl Marcks, f 4 maj 1688 i Riga (hfl för Lerbo, Söd; trol egen uppg i Stiernman, Suecia illustris, X 18, UUB), d 17 febr 1778 i Lerbo. Föräldrar: fortifikationskassören Johann Marcks o Anna Margaretha v Rehausen. Studier vid univ i Pernau, konduktör vid fortifikationen i Livland jan 03, i uti krigstjänst 0409, regementskvartermästare vid frih M V Nieroths infanterireg 11 juli 10, kapten vid Nylands infanterireg 4 nov 10, major vid Nylands o Tavastehus kavallerireg 21 mars 13 (fullm 25 febr 17), generaladjutant vid jämtländska armén 8 mars 18, vid stockholmsarmén 1920, adl 19 mars 20, överste-löjtn vid karelska dragonkåren 15 okt 26, överste vid Jämtlands dragonreg 7 maj 39, generalmajor av infanteriet 6 febr 47, överste för Södermanlands reg 31 okt 509 maj 63, generallöjtn 18 juni 51, general av infanteriet 29 april 55, frih 16 okt 59, fältmarskalk 1 mars 63, överste för Österbottens reg 9 maj 6314jan 72. Serafimerriddare 25 nov 54.

G 1) 16 nov 1710 (egen uppg i originalgenealogierna, RHA) m Anna Elisabeth Hauenschildt i hennes 2:a g, f 1678 (NW Marks von Wurtenbergs genealogier, RHA), d 1743, begr 31 juli i Frösö, Jämtl, dtr till generalmajoren Detlof H o Sophia Helena Nieroth, samt tidigare g m överstelöjtn Georg Gustaf Wrangel; 2) 9 sept 1744 i Kärrbo, Vm, m frih Elisabeth Gyllenstierna, f 14 nov 1713 (hfl för Lerbo), d 8jan 1798 i Lerbo, dtr till landshövdingen frih Axel Erik G (bd 17, s 593) o Catharina Elisabeth de Charliére.

Biografi

M var son till en ofrälse fortifikationskassör i Livland och blev efter studier vid universitetet i Pernau konduktör vid livländska fältstaten 1703. I slutet av påföljande år reste han med permission till Brabant, där han som volontär vid Bengt Oxenstiernas regemente bevistade 1705 års fälttåg på den holländska sidan. I slutet av året begav han sig till den franska armén, där han tog tjänst som fänrik och senare som löjtnant vid Erik Sparres regemente och var med om bataljerna vid Ramillies 1706, Oudenearde 1708 och Malplaquet 1709.

I maj 1710 kom M hem och blev regementskvartermästare vid M V Nieroths infanteriregemente i Finland, men då regementet kraftigt reducerades genom pesten, tog han i stället tjänst som kapten vid Nylands infanteriregemente och tillika generaladjutant vid finska armén. Vid Nylands och Tavastehus kavalleriregemente blev han major 1713. Efter nederlaget vid Storkyro följande år, där han blev sårad, sändes han som parlamentär till ryske generalen Golitzyn i Vasa för att få uppgifter om stupade och fångna. Han blev vänligt mottagen, och generalen drack "alla tappra finska officerares skål".

Som generaladjutant vid jämtländska armén ledde M avantgardet vid infallet i Norge och tog Skognäs skans. I september 1718 sändes han till Karl XII i Strömstad för att underrätta denne om Armfelts reträtt till Levanger. M uppger att kungen samtalade med honom sju timmar i sin sovkammare. Efter en ansträngande 90-mila-ritt återkom han till Armfelt med stränga order från kungen att fortsätta anfallet mot Trondheim. Strax före jul gick han i förväg över fjällen till Härjedalen för att ordna för truppernas återmarsch. I en rapport till Armfelt 26 dec (i Opsnappede Breve, DRA) berättade han att kungen hade stupat.

1719 tjänade M vid stockholmsarmén och i april året därpå sändes han som Fredrik I:s generaladjutant till Moskva för att underrätta ryska hovet om tronbestigningen. När ryssarna året därpå utrymde Finland, var han kronans ombud vid övertagandet av fästningarna. 1726 blev han överstelöjtnant och chef för karelska dragonkåren och 1739 överste vid Jämtlands dragonregemente, som krigsåret 1741 lades i garnison i Sthlm. I april 1741 sändes han av kungen till Finland för att efterhöra stämningen vid fältarmén och infordra uppgifter om regementenas tillstånd och brister. M, som tillhörde mösspartiet, visade inte sin instruktion för general C E Lewenhaupt, och enligt Fersen begagnade han tillfället att uppegga armén mot generalen och det härskande hattpartiet. I slutet av mars 1743 kommenderades han med 1 000 man till Åland och besatte hela skärgården. Han återkallades i maj till Sthlm, där han var med om att skingra de upproriska dalkarlarna. Kort efteråt fick han kommandot över de trupper som bevakade gränsen i Jämtland och Härjedalen.

M avgav flera yttranden om Finlands försvar på 1750-talet. Han angrep Ehrensvärds fästningsplaner vid Sveaborg, som lämnade det inre landet öppet, och ville i stället koncentrera försvaret till Tavastehus. Han ansåg inte att Finland kunde försvaras med militära medel utan menade enda utvägen vara vänskapliga förbindelser med Ryssland, "så länge det så mäktigt och formidabelt är". Defensionsdeputationen klandrade honom hårt för hans defaitism och skyllde på hans ålderdomssvaghet.

M blev general 1755 men ansågs alltför gammal att bli överbefälhavare i pommerska sjuårskriget. 1763 utnämndes han till fältmarskalk och överste för Österbottens regemente men kom aldrig dit. Redan året därpå anhöll han om avsked på grund av hög ålder och "åstundne svåra besvärligheter uti de förrige krigen". Avskedet beviljades först 1772.

M, som var en god och erfaren officer (Fersen), dog på sin egendom Gotthardsberg, där han uppfört en manbyggnad i sten. Han ligger begravd i Lerbo kyrka, där ett epitafium med hans medaljong är uppsatt.

Författare

Alf Åberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s berättelse om kriget 1718 i RA (tr i KKD 12, 1918, s 422425). Ämbetsskriv:er o brev från M i bl a M 216 (regxhefens skriv:er till KM:t, Karelska dragonreg), M 17677 (d:o, Jämtlands reg), M 517 (d:o, Österbottens reg), M 1504 (till GA Taube), M 1557 (till C Cronstedt) o till CG Tes-sin, RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: M:s berättelse om tjänster o förrättn:ar (Biografica); Arméns pensionskassa, meritband, EV: 13; Likvidationer, andra avräkningskontoret, nr 5939; allt i KrA.

T Boberg o E Maijström, Tretusen man kvar på fjället (1944); S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 17001865 (1949); L Dannert, Sv försvarspolitik 17431757 ... (1943); FA v Fersen, Hist skrifter, 1 (1867); E Hornborg, Karolinen Armfelt o kampen om Finland under Stora nordiska kriget (1953); K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands reg:s hist 17711915, 3 (1919); Malmström, 3 (1897); O Nikulaj Augustin Ehrensvärd (1960); C BJ Petander, K Österbottens reg 17231771 (1973).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gotthard Wilhelm Marcks von Würtenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9077, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9077
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gotthard Wilhelm Marcks von Würtenberg, urn:sbl:9077, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se