Biografi

Marcus, släkt, härstammande från skyddsjuden Marx Levien (d mellan 1773–77; även kallad Marcus Levi eller Mordche Segal), som försörjt sig med osttillverkning på landet till dess han 1757 erhöll skyddsbrev i staden Schwaan, Mecklenburg, där han varit bosatt sedan 1749. Hans söner grosshandlarna och fabrikörerna Jacob M (M 1) och Joseph M (1750-1838) inflyttade till Sverige 1779 (den sistnämnde ev redan 1777).

Joseph M levererade under Gustav III:s ryska krig 1788–90 tillsammans med brodern o Levin Isaac varor till armén i Finland, och de tre fick som tack rättighet att handla med nipper och juveler. Joseph M erhöll 1804 kommerskollegiets resolution på ett kattuntryckeri vid Konradsberg i Sthlm, vilket han 1805–14 drev tillsammans med Peter Vincent Fischer, därefter ensam, men gjorde konkurs redan 1815. Hans sonson var Josef August Arnoldsson M (1854–1917). August M anställdes 1871 vid Allmänna barnhuset i Sthlm och var från 1899 intendent där.

M 1 var svärfar till, och enligt en släkttradition även på annat sätt släkt med, möss-och strumpvävaren Levin Marcus i Norrköping, stamfar för en släkt Levin (bd 22, s 657). M 1:s sonson grosshandlaren och klädesfabrikören Ludvig M (1827–1904) i Norrköping utgav bl a Stamtafla öfver Marcusska familjen 1749–1900 (1901). Hans syster var mormor till prof Hugo Valentin.
 
M 1:s son Aron (kallade sig en tid Adolf) M (1800–82) fick som en av de första judarna i landet gesällbrev 1820 som urmakare. 1825 fick han skyddsbrev som urfabrikör i Gbg och 1828 i Norrköping. Han var svärfar till Wilhelm Joel Josephson (bd 20) och far till sidenkramhandlaren Fredrik Meyer M (1835–82) i Sthlm. Fredrik M var gift med två brorsdöttrar till Wilhelm Josephson, och hans dtr Gelly Ruth Hildegard M (1868-1946) har i Hågkomster och livsintryck, 23 (1942), tecknat minnen av sin morbror konstnären Ernst Josephson (bd 20).

Gelly M:s halvbror Karl Jacob M (1873–1935) var prof Edvard Welanders favoritlärjunge och fortsatte dennes forskningar om syfilis. Karl M blev MD i Sthlm 1910 på avhandlingen Om den praktiska betydelsen av Wassermanns reaktion vid syfilis. Han utnämndes till docent i syfilidologi vid Kl 1913, från 1925 även i dermatologi. Han var från 1912 överläkare och direktör vid S:t Görans sjukhus och från 1917 överläkare vid Lilla hemmet för kongenitalsyfilitiska barn. Karl M var medlem av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses vetenskapliga råd sedan 1918 och av medicinalstyrelsens vetenskapliga råd sedan 1921 samt anlitades som sakkunnig i olika frågor. Tillsammans med Sigurd Ribbing utarbetade han den s k lex veneris 1918. Genom salvarsanbehandling kunde man bota de smittsamma symtomen vid syfilis, och reglementeringen av prostituerade kunde avskaffas. Karl M:s brorsons dtr är TV-producenten Gunilla M (f 1936).

Fredrik M:s bror grosshandlaren Jacob Axel M (1842–1918) i Sthlm var far till journalisten m m Gerda Fredrika M (M 2). Hennes bröder Ture August Af (1878–1941) och Ernst Jose/M (1881–1936) övertog 1905 restaurang Sturehof i Sthlm, som Ernst M från 1910 ensam innehade och utvecklade till en av Sthlms populäraste restauranger med fiskrätter som specialitet.

Ture M övertog 1910 Grand Hotel i Åre och byggde 1912 Nya Grand Hotel där, vilka företag han ledde till 1930. Han var 1930–33 VD i Borgholms kurort och badhotell och från 1934 hotellvärd på Jämtgården i Björnänge, Jämtl. Som föredragshållare och skapare av slagkraftiga turistreklamfilmer gjorde han i utlandet propaganda för Sverige, i synnerhet fjällvärlden, som turistmål.

Fredrik och Axel M:s bror grosshandlaren Otto Leopold M (1845–1912) i Sthlm var farfar till hovrättslagmannen Stig M (f 1920).

Huruvida den Joseph M (omkr 1763–1825), vilken troligen 1795 anställdes som tjänstehjon hos M 1, tillhörde släkten är oklart. I likhet med M 1 och dennes ovannämnde svärson Levin Marcus uppges han på gravvården vara son till "den lärde leviten Mordokai" men var sannolikt ej bror till M 1. Joseph M blev senare handlande i Norrköping och i äktenskap med en dtr till M 1:s halvbror far till Isaac M (1815–1901). Denne var 1844–50 faktor hos sin bror boktryckaren Nathan M (1800–1855) i Sthlm men startade 1850 egen rörelse där, 1873 ombildad till Isaac M:s boktryckeriab. Efter hans död var sonen Johan Fredrik M (1849–1914) VD i företaget.

Författare

CHC

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Ellen Raphaels saml i Judiska församkens arkiv, dep i RA; M Ivarsson o A Brody, Sv-judiska pionjärer o stamfader (1956); L Marcus, Stamtafla öfver Marcusska familjen 1749–1900 (1901). Joseph M (d 1838): I Henschen, Tygtryckerier i Sthlm 1789-omkr 1845 (SSEÅ 1967, s 116 f; Sv boklex 1700–1829. Rättegångs-handl:ar (1958); H Valentin, Judarnas hist i Sverige (1924). Josef August Amoldsson M: TU 7: 75, KB. Ludvig M: TU 7: 75, KB; Sveriges äldsta foretag, ed C Forsstrand (1923). Aron (Adolf) M: G Bodman, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925); E Sidenbladh, Urmakare i Sverige under äldre tider (1947). Karl Jacob M: S Hellerström, K M (Nord med tidskr, bd 11, 1936); Karolinska mediko-kirurgiska inst:s hist 1910-60, 1:2 o 3:2 (1960); SLH; SMoK; SPG; J Strandberg, K M (Hygiea, bd 98, 1936); A Wahlstedt, Minnespenningar ... (1937); Väd; art:ar i NDA 30 jan 1923, SvD 31 jan 1933 o nekr i SvD 30 dec 1935. Jacob Axel M: Sveriges firmor o män ..., ed A Ahnfelt (1886). Ture August M: SMoK; Väd; nekr i SvD 21 juni 1941. Ernst JosefM: SMoK; Sturehofl897-1947 [uå]. Isaac M o Johan Fredrik M: Patent- o reg:verkets arkiv, bolagsbyrån, D Iaa:20 (nr 1997), RA; TU 7: 75, KB; C Backman-Martinsson, "Gubben medvind ..." (SSEÅ 1958, s 88); K O Bonnier, Bonniers, 2(1930), s 25, 3(1930), s 51 o 4(1931), s 51; I Hammarström, Sthlm i sv ekonomi 1850–1914 (1970); G E Klemming oj G Nordin, Sv boktryckeri-hist 1483–1883 (1883); SPG.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Marcus, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9079, Svenskt biografiskt lexikon (art av CHC), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9079
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Marcus, släkt, urn:sbl:9079, Svenskt biografiskt lexikon (art av CHC), hämtad 2024-04-26.