Meriter

1 Marcus, Henry Isac, f 2 maj 1866 i Sthlm, Mosaiska, d 30 april 1944 där, Engelbr. Föräldrar: grosshandl Leopold Moritz M o Gelly Adelaide Jacobsson. Mogenhetsex vid södra latinlärov i Sthlm 23 maj 83, inskr vid UU 5 sept 83, med fil ex där 14 sept 85, inskr vid Kl 23 sept 85, MK där 19 jan 89, amanuens vid Serafimerlasarettets neurologiska klinik 1 mars–30 nov 91 o lOjuni 93–31 mars 95, vid KI:s patologisk-anatomiska instit 1 dec 91–30 nov 92, ML vid Kl 16 febr 95, överläk vid Solna sjukhems vårdanst för sinnessjuka jan 96–37, disp vid Kl 2 maj 03, MD vid LU 29 dec 03, doc i psykiatri vid Kl 31 dec 03, läk vid o led av styr för Margarethahemmet i Sthlm 13, uppehöll del av ord professuren i nervsjukdomar vid Kl 17–20, doc i psykiatri o neurologi där 31 maj 20, prof:s n h o v 22 juni 21, bitr läk vid Serafimerlasarettets nervpoliklinik 24 aug 21–23 sept 23, förest för neurologiska avd där 24–31, tf prof i nervsjukdomar vid Kl 25 sept 23, ord 16 maj 24–3 maj 31, ordf i Sv läkare sällsk:s sektion för psykiatri o neurologi okt 24–33, led av arméförvaltn:s vetensk råd 24, förest för Arbetsstugan för nervsjuka i Sthlm 31, led av med: styr:s vetensk råd 31–35, verksam vid laboratoriet för hjärnforskn vid S:t Eriks sjukhus 31. G 24 mars 1896 i Gbg, Mosaiska, m Kerstin Friedländer, f 22 maj 1874 där, ibid, d 11 okt 1955 i Sthlm, Hedv El, dtr till grosshandl Svante F o Sigrid Schlesinger.

Biografi

Henry M var elev vid F Lennmalms (bd 22) första kurs i neurologi 1891. Han blev snart dennes amanuens och vän och kom 1923 att efterträda honom som professor vid Kl. Hos A Key (bd 21) hade M lärt sig patologi och särskilt histologisk patologi, inom vilket ämne man forskar kring sjukliga förändringar synliga enbart i mikroskop. Det var en god skola. Key och G Retzius hade 1875–76 givit ut sitt även internationellt uppmärksammade arbete över nervsystemets mikroskopiska anatomi. Traditionen fullföljdes av E Holmgren (bd 19), M:s jämnårige vän. M:s håg stod till forskning, och hans vetenskapliga insats blev att belysa nervsystemets sjukdomar genom patologisk anatomi och histologi.

M var under drygt 40 år överläkare vid Solna sjukhem, ett privat sinnessjukhus ägt av läkare i Sthlm. Nya behandlingsmetoder kunde där fritt prövas. Tidens "nervläkare" var lika mycket neurologer som psykiatrer. Undersökningar kring syfilis utgjorde en mycket viktig del av deras arbete, sedan man under 1890-talet börjat inse att denna sjukdom svårt skadade hjärna och ryggmärg med bl a förlamningar och psykiska symtom som följd (paralysie générale). Många patienter på sjukhemmet led av sistnämnda sjukdom, och M hämtade där material till sin doktorsavhandling (1903) om akuta förvirringstillstånd på syfilitisk grund.

1910 framställde P Ehrlich och S Hata i Frankfurt am Main ett medel mot syfilis, senare kallat salvarsan. M for genast dit för att lära och fick med sig läkemedlet hem för att pröva på sina patienter. 1927 infördes feberbehandling med malaria eller en spirochet-sjukdom mot hjärnsyfilis. M prövade omedelbart metoden vid sjukhemmet och nervkliniken. Behandlingen med salvarsan vid färsk syfilis förebyggde hjärnskadorna, och syfilis miste från 1930-talet sin centrala plats inom neurologi och psykiatri.

Den epidemiska influensan (spanska sjukan) gav enstaka gånger hjärnskador, och i dess spår följde 1919 en epidemisk hjärninflammation med invalidiserande följdtillstånd i form av allmän motorisk stelhet. M utredde dessa tillstånds patologi. Han hade ett eget histologiskt laboratorium på Solna sjukhem, och efter sin pensionering inrättade han och E Sahlgren ett neuropatologiskt laboratorium på S:t Eriks sjukhus, där han var verksam till några år före sin bortgång. En central fråga är, var i hjärnan olika funktioner har sin anatomiska plats. M bidrog med flera goda iakttagelser, av vilka smakcentrums lokalisering var en ny kunskap. – Med hjälp av en donation och genom välvilja från Sthlms stad ordnade M en arbetsstuga för "nervsjuka", vilka där erbjöds arbetsträning och arbetsförmedling. Epileptikernas problem sökte han lindra som läkare och styrelseledamot vid Margarethahemmet.

Vid 58 års ålder blev M professor i neurologi vid Kl och fick därmed ett nytt arbetsfält. Undervisning och verksamhet vid landets enda nervklinik rycktes upp, elever samlades och tilldelades forskningsuppgifter. M inbjöd förfarna yrkeskamrater att hålla föreläsningar i en av studenter och kolleger uppskattad "neuroskurs". Han stödde helhjärtat nordiskt och internationellt samarbete och var bl a en av stiftarna av Nordisk neurologisk förening.

M var närmast psykiater med vidsyn, människokännedom och en humanitär hjälpsamhet. Han hyste intresse för sina medmänniskor och fick snabbt kontakt med dem han mötte. Den oförståelse som ofta mötte psykiatrin både från kolleger och allmänhet bekämpade han energiskt. Som människa var M impulsiv, öppen och outtröttligt verksam. Han var konstnärlig och hade god kontakt med ungdomen. Hans kultiverade och glada hem var samlingsplats för vänner och lärjungar. Musiken var en viktig del av M:s liv, och han gjorde egna kompositioner till dikter. Minnesteckningar över bortgångna vänner utmärks av känsla och välvilja för de skiftande personligheterna och av objektivitet inför deras forskning.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

Strödda brev från M i KB, KI:s bibi, LUB o UUB.

Tryckta arbeten

Kompositioner i tryck (utg Sthlm): Sång och piano: Svarta rosor (E Josephson) [1907]; En dag (V v Heidenstam), för en röst eller unison kör ..., Vid Sv läkare-sällskapets 100-årsfest [1908]; Barnets aftenbön (C Richardt, 1923); Vårvisa (1926); Violoncell (E Josephson, 1935); Dikter (JPJacobsen): 1 Til Asali, 2 Landskab (1935); Två sånger: Din sorg är din (V Rydberg), Sorgsna ögon (D Sol- dano/AM Roos, 1935); Till min roddargosse (Z Topelius, 1936); Psalm, till åminnelse av hädan-gångne (ur n:o 17 i Mosaiska församlingens sångbok) för sång med piano eller orgel (1937). – Piano (orgel): Valse len te, för piano två händer [1925]; Midsommardans och Osterbypolska, två danser för piano (1937); Elegi vid Emilie Jungners död (1937).

Tryckta arbeten: Ett fall af hypokondrisk paralys med tabetiska symptom. [Rubr.] Sthlm 1897. 12 s. (Nordiskt medicinskt arkiv, [bd 30.] Festband [af kamrater och lärjungar tillegnadt Axel Key ... 28 mars 1897], n:r 36.) – Studie öfver etiologien till dementia paralytica i Sverige. [Rubr.] Sthlm 1902. 44 s. [Ur Hygiea s å.] – Akuta förvirringstillstånd på syfilitisk grund. [Akad] Afhandling [Karolinska inst]. Sthlm 1903. 121 s, 2 pl. - Ett fall av infantil paralysie générale. [Rubr.] [Sthlm 1908.] 13 s. (Hygiea, Festband 1908, n:r 40.) – Några minnen och intryck från den internationella kongressen i Amsterdam för psykiatri, neurologi, psykologi och sinnessjukvård 2–7 september 1907. Meddelande. Vid Sv. läk.-sällsk. sammankomst 24/9 1907. [Rubr.] Sthlm 1908. 10 s. [Ur Hygiea s å.] – Acute Verwirrtheitszustände auf syphilitischem Grund (Compte rendu des travaux du ler congres interna-tional de psychiatrie, de neurologie ... tenu å Amsterdam du 2 å 7 septembre 1907, Amsterdam 1908, s 257–263). – Den nya Ehrlich-Hata behandlingen av syfilis. Föredrag i Svenska läkaresällskapet d 2 aug 1910. [Rubr.] Sthlm 1910. 19 s. [Ur Hygiea s å.] [Omarb:] Ehrlich–Hata behandlingen vid syfilitiska sjukdomar i nervsystemet. Föredrag i Upsala läkareförening den 28 okt. 1910. [Rubr.] Upps [1911]. 19 s. [Ur Upsala läkareförenings förhandlingar, 1910–1911.] Overs: Die Sal-varsan-Behandlung bei syphilitischen Erkrankungen des Nervensystems. Vortrag ... [Rubr.] Mimenen [1911]. 13 s. [Ur Munchener medizinische Wochenschrift s å.] – Duralblödningar efter lum-balpunktion. Sthlm 1914. 18 s, 1 pl. [Ur Förhandlingar vid Svenska läkaresällskapets sammankomster år 1914.] – Om forändringarna i stora hjärnans bark vid paralysie générale. [Rubr.] Sthlm 1915. 26 s. (Nord. med. arkiv, [bd 47.] 1914, afd 2 (Inre medicin) [varav h 1–4 även utg som Festskrift tillägnad J. G. Edgren ... 9 okt 1914 ...], Sthlm 1914[–15], n:r 20.) – Epilepsi och sinnesslöhet. Några ord vid Margarethahemmets invigning (Föreningen Margarethahemmet för vård af fallandesjuka sinnesslöa barn 1890–1915, [omsl: Vid invigningen af dess vårdanstalt vid Knifsta den 9 dec. 1915,] Sthlm 1915, 4:o, s 69–94). – Ett fall av hörselvillor vid insulanekros (Svenska läkaresällskapets handlingar, bd 42, 1916, Sthlm, 4:o, s 554–566 [i h 2 med förtitel: Utgivet som Festskrift till professor dr Emil Holmgren ...]). – Neurologiska anteckningar [rubr; omsl:] under en studieresa i Tyskland 1918. Föredrag hållet i Sv. läkaresällskapet den 29 oktober 1918. Sthlm 1918. 15 s. [Ur Förhandlingar vid Svenska läkaresällskapets sammankomster s å.] – Influensa och nervsystemet. Studier under epidemien i Sverige 1918–1919. Sthlm 1920. 4:o. 38 s. [Ur Svenska läkaresällskapets handl s å.] – Etudes cliniques et anatomo--pathologiques sur differentes affections des noyaux centraux du cerveau. Sthlm 1923. 111 s. [Ur Acta medica Scandinavica, vol. 59. Opus professori F. Lennmalm dedicatum.] – Frithiof Lennmalm, Minnesteckning vid Svenska läkaresällskapets sammankomst d 2 sept 1924. [Rubr; omsl: Minnesteckning över Frithiof Lennmalm.] Sthlm 1924. 26 s, 1 pl. [Ur Hygiea s å.] – Hälsningsord vid öppnandet av 2 nordiska neurologkongressen i Stockholm den 5 september 1924 (Beretning om den anden nordiske neurologkongres i Stockholm ..., Khvn 1925, s 9–11). – Den kroniska epidemiska encefalitens patologiska anatomi, inledningsföredrag ... (ibid, s 17–25). – La maladie de Korsa-kow. Sthlm 1927. 4:o. 59 s. [Ur Sv läkaresällskapets handl 1925–1927.] – Utlåtande (Handlingar angående professuren i psykiatri vid Uppsala universitet, Upps 1929, s 52–121). – Till Karolinska institutets lärarekollegium (Sakkunnigutlåtanden angående professuren i psykiatri vid Karolinska institutet, Sthlm 1929, s 48-109). – Neurologins historia. Klinisk föreläsning (Jacobo Billström quinquaginta aetatis annos honeste peractos respi-cienti hoc volumen gratulantes obtulerant amici ..., Sthlm 1930, s 164–176). – Epilepsins patologiska anatomi. Inledningsföredrag vid V. nordiska neurologkongressen i Stockholm 1930. [Rubr.] Hfors 1931. 66 s. [Ur Finska läkaresällskapets handl 1931.] – A. Jakob och C. von Economo in memoriam. (Vid Sv. läkaresällskapets sektion för psykiatri och neurologi den 2 dec. 1931.) (Svenska läkartidningen, årg 29, 1932, Sthlm, s 193–197). – Epilepsie mit Geschmacksaura (Zeitschrift fur die gesamte Neurologie und Psychiatrie, Bd 149, Berlin 1934, s 711–722). – Jarl Hagelstam. Minnesord i Svenska läkaresällsk den 14–jan 1936 (Hygiea, bd 98, 1936, Sthlm, s 33–43). - Études sur Phistopathologie de la démence précoce (Acta medica Scandinavica, vol. 87, Sthlm (tr Hfors) 1936, s 365–401). – Untersuchungen iiber die Einwirkung der hypnotischen Suggestion auf die Funktionen des vegetativen Systemes (Acta psychiatrica et neurologica, vol. 11, 1936, Khvn, s 119–126; tills med E Sahlgren o F Kinnmark). – Contribution å la localisation de 1'agraphie (ibid, 12, 1937, s 431–446). – Arbetsterapi för nervsjuka (Svenska läkar-tidn, 34, 1937, s 404–413). – Polyneuritis cerebra-lis degenerativa (Nordisk medicinsk tidskrift, bd 13–14, 1937, [Sthlm, tr] Hfors, 4:o, s 1349–56). -Neuropatologiska meddelanden (ibid, 15–16, 1938, s 1335–43; tills med E Sahlgren). - Métas-tases carcinomateuses du cerveau avec syndrome de Charcot–Adams–Stokes et crises oculogyres (Acta medica Scandinavica, 98, 1938, s 58–76; tills med E Sahlgren o H Bjerlöv). – Ett fall av lysgas-förgiftning med dödlig utgång (Festskrift tillägnad Ernst Sahlgren ... 21 maj 1939, Sthlm 1939, s 68-74; omtr i Svenska läkartidn, 36, 1939, s 997–1003). – L'hémiballisme et le corps de Luys (Revue neurologique, T 70, Paris 1938, s 1–28; tills med H Sjögren). – Ependymcysten im dritten Ge-hirnventrikel mit plötzlichem letalen Verlauf (Acta psychiatrica et neurologica, vol. 14, 1939, Khvn, s 527–556). – Bidrag före 1936 i: Neurologisches Centralblatt 1895, 1903, Leipzig, Nordiskt medicinskt arkiv 1897, 1903, 1914, 1919 (i serie 2: Arkiv för inre medicin), Sthlm, Hygiea 1902, 1908, 1910, 1916, 1919, 1922, 1924-25, 1927, 1930, 1932, 1935, Sthlm, Upsala läkareförenings förhandlingar 1910/ 11, Mtinchener medizinische Wochenschrift 1911, 1925, Zeitschrift für die gesamte Neurologie und Psychiatrie 1914–15, 1923, 1926, Berlin, Förhandlingar vid Svenska läkaresällskapets sammankomster 1914, 1918, 1924, o Sv läkaresällskapets handlingar 1916, 1920, 1925–27, Sthlm, Berliner klini-sche Wochenschrift 1918, Revue neurologique 1920, 1931, Paris, Acta medica Scandinavica 1921, 1923, 1925, Sthlm, Tidskrift i militär hälsovård 1923, Sthlm (tr Lund), Svenska läkartidningen 1924–25, 1929, 1931, Sthlm, Folia neuropatholo-gica Estoniana 1925, Tartu, Gomptes rendus heb-domadaires des séances et mémoires de la Société de biologie 1926, Paris, Finska läkaresällskapets handlingar 1927, 1929, 1931, Hfors, Acta psychiatrica et neurologica 1930–31, 1933-34, Khvn, Medicinska föreningens tidskrift 1931, Sthlm; titlar se SLH, F 4, d 3, Sthlm 1933, s 433-435, o 5, 1935, s 663, samt t ex Förteckning över av Henry Marcus utgivna arbeten och uppsatser (Svenska läkaresällskapets handlingar, 57, 1931, s 109–112, även Festskrift tillägnad professor Henry Marcus den 2 maj 1931 ..., Sthlm 1931, 4:o, s 1-4), o Arbeten av professor Henry Marcus under åren 1895–1928, Sthlm 1928, 4:o, 4 s.

Redigerat: Opus professori F. Lennmalm dedicatum. [Omsl.] Sthlm 1923. VIII, 786 s, 1 pl. (Acta medica Scandinavica, vol. 59.)

Översatt: C Werner, Sömnlöshet och sömnmedel, Populär framställning, Sthlm 1899, 40 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslerns för rikets univ arkiv, av- gjorda ärenden, Kl, 1903, RA.

N Antoni, HM (Nord medicin 1944, bd 23, s l325 ff); dens, Neurologi, 1, 1910-1954 (KI:s hist, 3:2, 1960); Festskr tillägn prof H M den 2 maj 1931 ... (1931; även i Sv läkaresällsk:s handhar, bd 57, 1931, s 106-364); H Fröderström, HM 60 år (SvD 1 maj 1926); Karol medico-kirurgiska inst:s hist (1910); G Nilson, Sv läkaresällsk:s hist 1908-1938 (1947); H Sjögren, HM in memoriam (SvD 3 maj 1944); SLH 3:4 (1897), 4: 3 (1933), 4:5 (1935); G-V Söderlund, HM 75 år (SvD 2 maj 1941); S Wohlfahrt, H M 75 år (DN 1 maj 1941).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henry I Marcus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9084, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9084
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henry I Marcus, urn:sbl:9084, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-24.