Margareta

Död:1551-08-25 – Överselö församling, Södermanlands län (på Tynnelsö)

Drottning


Band 25 (1985-1987), sida 139.

Meriter

Margareta, f trol vid årsskiftet 1515/16, d sannolikt 25 (Lars Siggesson) aug 1551 på Tynnelsö, Överselö, Söd. Föräldrar: riksrådet Erik Abrahamsson (Leijonhufvud; bd 22) o Ebba Eriksdtr (Vasa). Krönt i Uppsala 2 okt 36.

G 1 okt 1536 i Uppsala med moderns syssling konung Gustav I av Sverige (bd 17) i dennes andra gifte, son till riksrådet Erik Johansson (Vasa) o Cecilia Månsdtr (Ekaätten).

Biografi

I M:s systerdotter Malin Stures släktbok, som tillkom på 1590-talet, och i en anteckning från 1620-talet i Margareta Grips bok uppges att M föddes 1 jan 1514 på Ekeberg i Lillkyrka, Ör, men uppgiften är sannolikt felaktig, om en släktnotis av Malin Stures svåger Hogenskild Bielke (också från 1500-talets senare del), som uppger att M var det fjärde av sju syskon, accepteras som riktig. Eftersom föräldrarna ingick äktenskap först i jan 1512, kan det fjärde barnet inte ha kommit tidigare än under senare delen av 1515. Detta kan kombineras med att fadern Erik Abrahamsson i ett brev 25 jan 1516 talar om hustruns nära förestående kyrkotagning, varvid det måste antas att barnet varit M. Inte heller födelseorten är belagd i samtida material, men M torde snarare vara född på Loholm i Långared, Älvsb, som i varje fall från 1514 var faderns sätesgård, än på Ekeberg, som visserligen varit dennes sätesgård 151213 (SBL 22, s 475), men som därefter först från 1526 åter nämns som familjens sätesgård, då för modern, änka efter den i Sthlms blodbad avrättade Erik Abrahamsson.

Gustav I:s första hustru Katarina av Sachsen-Lauenburg avled i sept 1535, och genast efter sorgeårets slut ingick kungen äktenskap med M. Vilka överväganden han gjort inför äktenskapet framgår inte av bevarat källmaterial, även om det inte förefaller osannolikt att, som tidigare forskning hävdat, "de svårigheter som varit förbundna med den utländska äktenskapshandeln gjorde honom obenägen för ett upprepande" och att han nu ville "stärka förbindelserna med de mäktigaste och inflytelserikaste släkterna" (Vasagraven, 1). Enligt en av Messenius återgiven men i övrigt obestyrkt tradition skulle M före giftermålet ha varit förlovad med Svante Sture. Under femton års äktenskap födde M 10 barn, av vilka åtta nådde vuxen ålder: Johan (1537), Katarina (1539), Cecilia (1540), Magnus (1542), Anna (1545), Sofia (1547), Elisabet (1549) och Karl (1550) samt de i späd ålder avlidna Sten och Karl (f 1546 o "strax död" enl Lars Siggesson). M framträder i riksregistraturet, där hon förekommer vid åtskilliga tillfällen i egenskap av såväl brevmottagare som brevutfärdare, som kungens "hjärtans aller käraste" hustru, som hans förtrogna i åtskilliga regeringsfrågor och som den som ansvarar för fatburen och det kungliga hushållet. Att hon också ansågs ha ett visst inflytande över kungen framgår av ett antal brev, där utfärdarna anhåller om att M måtte tala för dem inför kungen. På samma sätt försökte släktkretsen utnyttja M, vilket tydligt framgår av 16 brev från M till systern Märta, gift med Svante Sture (De la Gardieska saml, LU). Denna efter sv förhållanden tidiga och omfattande svit av privatbrev innehåller nämligen ofta svar på herr Svantes skrivelser med begäran om bl a förläningar och om rätt att uppbära tionden. Breven handlar emellertid i än högre grad om hur systrarna skall kunna träffas, om var man skall fira jul och om frågor rörande barnen och deras skötsel.

M framstår i de bevarade breven som en kompetent husmor och en kärleksfull maka, och det finns egentligen inget som emotsäger det omdöme hennes bror Sten Eriksson avger i sina minnesanteckningar: "av allsmäktig Gud med allgod lycksalighet begåvad ...; både rika och fattiga det bekände" (s 159). Efter hennes död delades i testamente ut över 8 000 mark i gåvor till domkyrkor, präster, hospital, skolstugor och fattiga. Av de bevarade klosterräkenskaperna framgår att hon redan under livstiden vid ett flertal tillfallen hade lämnat bidrag till de i Vadstena kloster kvarvarande systrarna. Det är möjligt att det är dessa gåvor som givit upphov till ett i litteraturen förekommande men i samtida material svårbelagt påstående om att hon "höll fast vid sin katolska tro ända till sin död" (Vasagraven, 1).

Vid sin bortgång ägde M ett betydande antal gods och gårdar i mellersta och södra Sverige. Godsförmögenhetens exakta storlek är ännu okänd. Enligt en odaterad översikt av Rasmus Ludvigsson skulle det dock i hennes jordebok ha nämnts 28 gårdar och 1 kvarn som var fädernearv, 58 gårdar, 2 kvarnar och 109 tomter i Söderköping som var mödernearv, 3 gårdar som var arv efter mormodern, 60 gårdar som köpegods under äktenskapet, 4 som var bytesgods och 3 som var återbördade från kyrkor och kloster eller sammanlagt 150 gårdar, 3 kvarnar och 109 stadstomter. Godsen förvaltades uppenbarligen redan under M:s livstid tillsammans med kungens stora godsförmögenhet, och det var först inför de kommande arvsskiftena efter M:s och Gustav I:s död som man i den kungliga godsförvaltningen försökte skilja drottningens gods från kungens. Flera notiser i riksregistraturet och bland drottningens få efterlämnade handlingar tyder på att hon själv tog aktiv del i förvaltningen av godsförmögenheten och dess avkastning.

En på 1950-talet gjord undersökning av Gustav I:s och hans gemålers gravar i Uppsala domkyrka ger vid handen att M var gracil och liten till växten (knappt 155 cm), och hennes kranium är "ovanligt vackert och välformat" (Vasagraven, 1). Hennes kvarlevor gravlades i Uppsala först 1560; dessförinnan hade hon tillsammans med kungens första gemål temporärt haft sitt vilorum i Sthlms storkyrkas sakristia. Någon samtida bild av M är inte bevarad; däremot återgår ett porträtt från 1500-talets senare hälft, troligen av J B van Uther, sannolikt på ett original från 1540-talet.

Författare

Göran Dahlbäck



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Rester av M:s arkiv i K 73, RA (två utg brev, sex ing skriv:er). Brevsviten till systern Märta tr i DGA 1 (1831), s 6884. Drottning Margaretas jordebok 1560 (avskr eller sammanställn från 1500-talets slut) i ser Arv o eget, vol 30, RA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: B 6 (Lars Siggesson Sparres kopiebok), f 200 o 203v, Rasmus Ludvigssons jorde-brevsförteckmar (Register över M:s jordeböcker) o Frälse- o rusttjänstlängder vol 10: häfte 58 V2, RA. Margareta Grips bok, p 253, Trolleholms arkiv (mikrofilm RA).

H Bielke, Om fru Annas på Vinstorp ättlingar af första giftet (SAT 1886, s 132 f; orig i Genealogica, vol 62, RA); G Carlsson, rec av Vasagraven ... (HT 1958); H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952); dens, Margareta Grips bok (PHT 1957), s 87; dens, Gustav I:s som barn avlidna söner, Karl o Sten. Ms för PHT 1985; GIR 1117, 1928 (18881914); Lars Siggessons (Sparre) anteckningar (Chronicon genealogicum, 1718), s 42, 48; K K:son Leijonhufvud, Ett tillägg till "Biogr data rörande Vasa-huset" (HT 1900); dens, Drottn M:s o hennes syskons fadernearfvegods i Västergötland (VFT 3:910, 1918); dens, Erik Abrahamsson (Leijonhufvud). Bidr till Väst-götahövitsmännens hist (VFT 4:34, 1930); A Lewenhaupt, Biogr data rörande Vasahuset (HT 1900); Malin Stures släktbok, ed S Leijonhufvud (PHT 1913); J Messenius, Scondia illustrata, ed Peringsköld, 5 (1701); Rasmus Ludvigssons krönika om k. Gustaf I (HH 20, 1905); Sten Eriksson [Leijonhufvuds] anteckn:ar från åren 15181566 (ibid); I Svalenius, Gustav Vasa (1963); Sv k porträtt, 1 (1943); U Söderberg, Gustav I:s arv o eget i Uppland (1977); Vadstena klosters uppbörds- o utgifts-bok [153970], ed C Silfverstolpe (Antikvarisk tidskr för Sverige, 16, 1895); Vasagraven i Uppsala domkyrka, 12, ed M Olsson (1956); S Welin, M, drottn från Västergötland (VFT 3: 34, 1912); Örnberg 6 (1890), s 4 f, 8.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Margareta, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9099, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Dahlbäck), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9099
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Margareta, urn:sbl:9099, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Dahlbäck), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se