Margareta

Född:1882-01-15 – Storbritannien och Nordirland (på Bagshot Park, England)
Död:1920-05-01 – Hovförsamlingen, Stockholms län

Kronprinsessa


Band 25 (1985-1987), sida 143.

Meriter

Margareta (Margaret) Victoria Augusta Charlotte Norah, f 15 jan 1882 på slottet Bagshot Park, England, d 1 maj 1920 i Sthlm. Föräldrar: hertig Arthur William Patrick Albert av Connaught, prins av Storbritannien, o prinsessan Luise Margarete av Preussen. Prinsessa av Sverige o hertiginna av Skåne 15 juni 05, kronprinsessa 8 dec 07.

G 15 juni 1905 i S:t George's Chapel, Windsor Castle, med dåv prins Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustav Adolf, senare konung Gustav VI Adolf, f 11 nov 1882 i Sthlm, d 15 sept 1973 i Helsingborg, son till konung Gustav V (bd 17) o Viktoria av Baden samt omg m Louise Alexandra Marie Irene av Battenberg(bd24).

Biografi

M föddes som prinsessa av Storbritannien och barnbarn till drottning Victoria. M och hennes syskon Patricia och Arthur fick en gedigen och vidsynt uppfostran. Genom faderns många utlandskommenderingar fick barnen tidigt kunskap om världen utanför England. Hertigparet värnade livligt om sina barns kreativa fostran, och bl a anställdes en fransk konstnärinna Madeleine Fleury som lärare för M och hennes syskon. Barnen fick tidigt en kamera för att lära sig att komponera bilder. Prins Arthur inspirerade sina barn till att ta aktiv del i vården av den stora slottsparken vid familjeresidenset Bagshot Park, och de fick egna områden i parken, där de kunde planera och genomföra sina idéer om hur en park borde se ut.

Vid en inspektionsresa 190405 till engelska trupper förlagda vid Medelhavet besökte hertigen med familj även Egypten. Där sammanträffade man med prins Gustav Adolf av Sverige. Tycke uppstod mellan M och Gustav Adolf, förlovning eklaterades 24 febr 1905, och äktenskap ingicks 15 juni s å.

Ur sv synvinkel var denna allians mellan de engelska och sv kungahusen historisk, då sv prinsar i generationer företrädesvis gift sig med tyska prinsessor. Intresset kring den nya prinsessan var därför mycket stort vid hennes ankomst till Sverige sommaren 1905. Redan vid sitt officiella intåg i Sthlm gjorde M ett starkt intryck, som i hög grad motsvarade de förväntningar som ställts. Bilden av den eleganta, vitklädda prinsessan, som spontant och öppet hälsade Sthlms befolkning från den gamla kungaslupen Vasaorden, har blivit klassisk.

Öppenheten och spontaniteten kom snabbt att ingå i den allmänna bilden av M. Samtidigt noterade många, som kom i nära kontakt med prinsessan, en personlig tillbakadragenhet och en attityd av noli me tangere. M:s ankomst till Sverige kom att innebära att synen på kungliga personer i viss mån förändrades. Den gammaldags kungliga värdigheten präglade inte helt M som person. Med förvånansvärd öppenhet följde hon och hennes make tidsutvecklingen, och var exempelvis inte främmande för samarbete med dags-och veckopressen. Kunskapen om kungliga personers livssituation kom väsentligt att ökas genom att man med reportagebildens hjälp kunde följa kungligheterna i deras olika aktiviteter. Hemmen på Sthlms slott och sommarslottet Sofiero blev tillgängliga för gemene man genom de stora möjligheter pressen gavs att få fotografera i dessa miljöer. Också de kungligas personliga intressen blev publika, och det väckte stor uppmärksamhet att M aktivt utövade ett stort antal olika sporter. Bilder av henne som golfspelare, skidåkare eller som arrangör av bandy och landhockey för damer var vanliga. M tillhörde de stora främjarna av den sv damidrotten.

Familjen stod i självklart centrum för M:s intresse. Barnen Gustaf Adolf (1906), Sigvard (1907), Ingrid (1910), Bertil (1912) och Carl-Johan (1916) fick en uppfostran av ett för sv kungligheter nytt slag. En brittiskt präglad uppfostran ställdes i kontrast till äldre generationers traditionellt tyskpräglade. Bland annat hade familjen en engelsk barnsköterska, som enbart talade engelska. Sonen Sigvards sentida berättelser om barndomen på Sthlms slott talar om alltför liten kontakt med föräldrarna och ett förhållandevis formellt umgänge inom familjen. Mot detta kontrasterar bl a en stor mängd vittnesbörd om barnkammarstunder med sång och spel och gemensamma sportsliga aktiviteter. Genom bevarat material finns en del kunskap om M:s grundinställning till barnuppfostran och om hur viktig hon ansåg uppväxtmiljön vara. Barnens rätt till ansvar och genom detta vunna positiva livserfarenheter var en ledstjärna för M.

Vid sidan om självklar kunglig representation ägnade M en stor del av sin tid åt socialt arbete. Förutom verksamheten för krigsoffer och soldater under första världskriget arbetade M intensivt för barn och handikappade. Hon tog initiativ till husmodersskolor med särskild utbildning i barnavård och bildade 1917 Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för de blinda. M var också initiativtagare till stödföreningen De Blindas vänner, en kontaktskapande organisation för synskadade och seende. Hon ivrade särskilt för kvinnliga synskadade, som hon menade hade betydligt svårare än män att försörja sig självständigt. Ett projekt som M arbetade intensivt med vid tiden för sin bortgång var att åstadkomma en verkstad i senare terminologi en "skyddad verkstad" för kvinnliga synskadade maskinstickerskor. Enligt M skulle denna kombineras med en kollektiv bostad för yrkesutövarna. Hon arbetade även aktivt för föreningen Vaksamhet, som var den sv organisationen i en internationell kedja för vita slavhandelns bekämpande.

1911 var M med och bildade Sthlms damklubb, som blev en del av den internationella Lyceumföreningen med ett rikt programutbud av föredrag och kulturella aktiviteter. Sex år senare invaldes hon i Sällskapet Nya Idun en sammanslutning av yrkeskvinnor. M lät sig inväljas inte som kunglig hedersledamot utan som aktiv yrkesutövare, som konstnär.

Som målarinna har M av samtid och eftervärld bedömts som en inte alldeles obegåvad amatör. Först under de allra senaste åren har denna inställning börjat omprövas. Genom Fleury fick hon tidigt en gedigen konstnärsutbildning med fransk impressionism som grund. Det har ibland hävdats att mötet med det kulturellt och andligt "torftiga" Sverige var en chock för M. Hennes bevarade måleri motsäger detta. Som konstnär kom hon att radikalt utvecklas vid mötet med sv konst och sv konstnärer som prins Eugen och makarna Anna och Ferdinand Boberg. Från att ha varit "amatör" blev M en i hög grad professionell målare med starkt intresse för det måleriskt experimentella. Hennes stil varierar från en ren fransk impressionism till en mer ytmässig och monumental konst. På grund av sina små möjligheter att via utställningar presentera sitt måleri fick M aldrig tillfälle att skapa sig en ställning som aktivt utövande konstnär. Vid Baltiska utställningen i Malmö 1914 deltog hon för enda gången i sitt liv i en publik konstutställning och uppmärksammades bl a av August Brunius.

M var även verksam som trädgårdsarkitekt. Hon omvandlade parken vid Sofiero, idag en av landets stora sevärdheter i sitt slag. Inför Baltiska utställningen utsågs M till landskapsarkitekt, och tillsammans med arkitekten F Boberg planerade hon utställningsområdet. Hon arbetade även med en serie mindre trädgårdsanläggningar i syd-och mellansverige. M betonade starkt blommornas betydelse i parkanläggningar. Genom massverkan och starka färgeffekter i sina blomstergrupperingar skapade hon en ny stil för sv parker, där mer omfattande blomsterarrangemang varit en sällsynthet. M kom att verka som förgrunds- och PR-person för sv trädgårdsodling inte minst genom sina populärvetenskapliga handböcker om trädgårdsskötsel med utgångspunkt i erfarenheterna från Sofiero.

Efter en kort tids sjukdom avled M 38 år gammal. Hon framstår som en märkeskvinna bland sv kungligheter med ett brett och professionellt engagemang i vårt kultur- och samhällsliv.

Författare

Göran Alm



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vår trädgård på Sofiero. Utg till förmån för föreningen "Husmodersskolor med barnavård". Sthlm 1915. 4:o. 58 s, 2 pl. [2. uppl] 1916. 8:o. 55 s, 1 pl. 3. uppl 1920. 54 s, 1 pl. Övers: The garden that we made, London [1920], 4:o, 71 s, 8 färgpl; i utdrag: [Le jardin que nous avons créé:] Enfants et fleurs (Le Correspondant, T 283 (N S, T 247), Paris 1921, s 232238). Från blomstergården. Sthlm 1917. 4:o. 76 s. Övers: In our flower garden, London [1921], 4:o, 79 s, 8 färgpl. Barn och blommor (STFÅ, 1918, Sthlm, s 149159).

Källor och litteratur

Källor o litt: G Alm, Kronprinsessan M (utställn:kat, stencil, K husgerådskammaren, 1982); dens, En kunglig trädgårdskonstnär. Om kronprinsessan M av Sverige (Lustgården 198485); K Asplund, Kronprinsessan målar (Vecko-Journalen 1949, nr 10); Y Berg, Kungliga tavlor (DN 4 mars 1949); S Bernadotte, Krona eller klave (1976); A Brunius, Baltiska utställn:s stil (SvD 20 maj 1914); dens, Konstkulturen på Baltiska utställn (SvD 23 maj 1914); S Johansson, Kronprinsessan M:s måleri (SvD 17 mars 1949); Kronprinsessan M:s arbetsnämnd lör de blinda 50 år (1967); Kronprinsesse M af Sverige, ed C Christensen (utställmkat, Kunstforen, Khvn 1984); Minnesteckn. M, Sveriges prinsessa, ed L Dahlgren o J Svedelius (1921); G Näsström, Kronprinsessan M:s konst (S-T 4 mars 1949); N Palmgren, Så målar en prinsessa (AB 4 mars 1949); O Reutersvärd, Målarinnan M, kronprinsessa av Sverige (Kronprinsesse M af Sverige, ed C Christensen, Khvn 1984); I Simonsson, Kronprinsessan M:s målningar (SvD 23 mars 1949); M Siwertz, Kronprinsessan som också målade (Idun 1949, nr 11); SKL; S Tjerneld, Darling Daisy. En bok om kronprinsessan M av Sverige (1981).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Margareta, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9100, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Alm), hämtad 2018-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9100
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Margareta, urn:sbl:9100, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Alm), hämtad 2018-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se