Meriter

MasOlle, Erik Helmer, f 4 sept 1884 i Siljansnäs, Kopp, d 3 aug 1969 i Sthlm, Kat. Föräldrar: handlanden Carl Erik Olsson o Jenny Charlotta Bergendahl. Elev vid Tekn skolan i Sthlm 01–03, vid Althins målarskola 03, vid FrKA ht 03–vt 07, studier i London 11–13. Genre- o porträttmålare.

G 1 maj 1911 i Sthlm, Osc, m konstnären Aina Gerda Lucia Stenberg, f 6 okt 1885 där, Maria, d 2 okt 1975 där, Sofia, dtr till grosshandlaren Svante Axel S o Lucie Wendela Wennerström.

Biografi

Helmer M:s lust att bli konstnär väcktes utan några egentliga yttre incitament. Tvärtom ansåg hans omgivning att hans målande var en lyxsysselsättning, som enbart fick bedrivas på lediga stunder. Han försörjde sig som bodbiträde och forkarl, innan han trots faderns motstånd for till Sthlm, där han först studerade vid Tekniska skolan och Althins målarskola och sedan sökte sig till FrKA. Där blev han en uppskattad elev till Gustaf Cederström och Georg v Rosen. Under Axel Tallbergs ledning studerade han etsning.

Vid FrKA skolades M i 1800-talets salongskonsts ideal. Andra intryck kom från Zorn, vars konstnärskap M djupt beundrade, och som han efter akademitiden blev vän med. M slöt sig också motivmässigt till dennes teman: den nationalromantiska folklivsskildringen och porträttkonsten. I nationalromantisk anda tillkom 1908 Mellan by och säter, där han med svärmiskt patos skildrar hembygdens natur. En vallflicka blåser i näverlur med blånande berg och skogar som bakgrund. Hans karriär som porträttmålare inleddes med ett porträtt av Henrik Schück.

Efter akademistudierna återvände M till Dalarna, levde isolerad från det övriga konstlivet och avbildade kullor och dalabönder. I febr 1911 fick han i hård konkurrens statens stora resestipendium och en studieresa till England följde. Här utvecklades M som porträttmålare. Salongskonstens porträttmåleri hade han möjligheter att studera i Royal Academy. Ett porträtt av Shaw tillkom under denna tid.

Hemkommen bosatte sig M åter i Siljansnäs och fortsatte att i konstnärlig form dokumentera allmogekulturen i Dalarna. När de stora porträttbeställningarna började strömma in, flyttade han till Sthlm, där han så småningom fick en magnifik ateljé på Stadsgården 10. Det porträttgalleri som M åstadkom omfattade de ledande männen inom alla områden. Han porträtterade kungahuset, Hjalmar Branting, Wilhelm Peterson-Berger (1914), Dan Broström (postumt 1926), John Forsell (1938), Per Albin Hansson (1945), Torsten Nilsson (1948), H S Nyberg (1948), Axel Gjöres (1955) och Helge Ljungberg (1956).

M blev en skicklig hantverkare; han hade ett levande intresse för den mänskliga fysionomin och undvek därigenom i de tidiga porträtten att bli stereotyp. Han kunde fånga en person i en frusen ögonblicksbild och ge porträttet en impressionistisk karaktär. – M blev porträttören på modet och utförde omfattande beställningsarbeten inte bara i Sverige. Den ursprungliga friskheten gick dock med tiden förlorad i hans kolossala produktion.

M behöll kontakten med hembygden och byggde åt sig en gård i Siljansnäs. De folklivsskildringar han målade från Dalarna utmärks av ett detaljnära studium. Hans porträtt av dalabönder är inträngande och skiljer sig genom bristen på virtuositet från beställningsarbetena för den sv societeten. Ofta finns dock ett drag av sentimentalitet i genre- bildernas motivuppfattning. Stockholmsmotiv och stadsmotiv över huvudtaget intresserade honom inte; han ansåg stadslandskapet vara för artificiellt.

Tillsammans med sin hustru Aina Stenberg-M, också hon konstnär, mest känd för sina julkort och julkalendrar, gjorde M omfattande resor i USA, Orienten, Indien och Sydamerika. Också på resorna är det människorna, inte landskapen, som motivmässigt intresserar honom.

På 40-talet realiserade M drömmen om ett hembygdsmuseum i Siljansnäs. I avsikt att spegla hur människor levt och arbetat i en bondgård i Dalarna på 1700-talet, hade han under 35 år samlat ting, som alla kom från hemorten. Byns äldsta gård, Båtmatsgården, blev museets stomme tillsammans med flera andra äldre byggnader från socknen. Hembygdsgården tillhör numera Leksands kommun.

M var en sparsam utställare men hade 1936 en retrospektiv utställning på Liljevalchs. Stockholmspressen förhöll sig kritisk till hans måleri. De ledande kritikerna påpekade bristen på koloristisk insikt i porträtten och ansåg att hans dalamåleri hade sitt intresse mest i det dokumentära. Dock behöll han sin ställning som porträttmålare in på 1950-talet.

Författare

Barbro Schaffer

Arkivuppgifter

Strödda brev från M i KB.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 17 febr 1911, nr 27, RA.

K Asplund, förord (utställningskat, Liljevalchs konsthall, 1936); A Forsberg, Folk av denna världen o av sagans (Idun 194-3, nr 16); Giuscppe [sign], Porträttmålare i fyra världsdelar (Veckojournalen 1944, nr 46); R Hoppe, M:s utställn (Soc-Dem 1 nov 1936); G Johansson, M i Liljevalchs (SvD 8 okt 1936); dens, H M 60 år (SvD 3 sept 1944); A Ljungström [sign Attis], Guatemalas stolta indianer i "stenogram" på M:s ritblock (SvD 20 april 1958); M A S-m, New York genom konstnärsögon (Sthlms Dagbl 18 mars 1917); G Näsström, M ser tillbaka (S-T-Sthlms Dagbl 8 okt 1936); [J Oliv,] En kulturbragd i Siljansnäs (SvD 27 aug 1944); S Strömbom o S Lundwall, Dalarna i konsten (1937); E Wästberg, Veckans porträtt – M (NDA 12 febr 1933). – Nekr:er över M i DN o SvD 5 aug 1969.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Helmer MasOlle, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9146, Svenskt biografiskt lexikon (art av Barbro Schaffer), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9146
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Helmer MasOlle, urn:sbl:9146, Svenskt biografiskt lexikon (art av Barbro Schaffer), hämtad 2024-04-18.