Meriter

3 Masreliez, Jean Baptiste Edouard Barbe, bror till M 2, f 31 aug 1753 i Sthlm, Franska kapellet (senare S:t Eugenia katolska förs), d 25 (24 enl db för Jak o Joh, Sthlm) maj 1801 där, S:t Eugenia katolska förs. Konststudier i Paris 70 — 73, biträdde fadern (M 1) som ornamentsbildhuggare i Sthlm 73, lär i ornamentsritn vid Målar- o bildhuggar-akad maj 76, k ornamentsbildhuggare 5 juni 78, profs n h o v 22 sept 90. — Led av Målar-o bildhuggarakad 83.

G 5 sept 1786 i Sthlm, Jak o Joh, m Sophia Magdalena Malm, f 7 aug 1768 där, Klara, d 31 jan 1823 där, ibid, dtr till urfabrikören Peter M o Maria Catharina Osterdam.

Biografi

Jean Baptiste M utbildades i faderns ateljé och vid Målar- o bildhuggarakademin. 1770 for han till Paris, där han tillägnade sig den franska stilutvecklingen. M stannade där över Gustav III:s besök 1771 men återkallades till Sverige 1773 för att som ornamentsbildhuggare biträda fadern vid inredningsarbetena på Sthlms slott. Under C F Adelcrantz (bd 1) och J E Rehn fick han delta i en omgestaltning av kungaparets våningar med de båda paradsängkamrarna, nyckelmonument över den gustavianska stilen. Hans märkligaste insats blev emellertid inredningen av Adelcrantz' operasalong i vitt och guld, som stod färdig 1782. Vid faderns avsked 1776 fick M efterträda denne både som bildhuggare och som lärare vid akademin. 1790 fick han professors namn.

M reste 1784 åter till Paris och studerade där Louis XVI-stilen, som Gustav III lärt sig uppskatta under sin franska resa. Den nya franskinspirerade dekoreringsstilen försökte M introducera i Sverige. Både han och brodern Louis (M 2) rev villigt ned det fadern en gång byggt upp för att förändra dekorationerna i samklang med den moderna smaken. Redan omkring 1780 hade M varit med om en liknande rivningsvåg, när 25 år gamla inredningar av Rehn gjordes om i nyantik stil.

M samarbetade intimt med både fadern och brodern och var under den gustavianska epoken en maktfaktor i sv konstpolitik.

Författare

Åke Meyerson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Se under M 1 a a:n.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jean Baptiste E B Masreliez, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9151, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Meyerson), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9151
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jean Baptiste E B Masreliez, urn:sbl:9151, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Meyerson), hämtad 2024-04-25.