Meriter

Matthias Marci, f i mitten av 1500-talet trol på Åland, d 23 aug 1603 trol i Mariestad. Studier vid katedralskolan i Åbo, inskr vid univ i Rostock maj 77, mag där 2 mars 81, privatdocent där 81–83, hovpredikant hos hertig Karl 13 febr 85, inskr vid univ i Helmstedt 30 nov 85, rektor vid katedralskolan i Strängnäs 17 jan 88, superintendent i Mariestad från 15 nov 91, led av komm ang revision av kyrkohandboken 98–99, ang revision av bibelöversättn 18 maj 00–21 april 01.

G 9 febr 1589 på Marieholm, Leksberg, Skar, m Malin Eriksdtr, dtr till kontraktsprosten Ericus Olai Kaxe o Maria Svensdtr samt omg m borgmästaren Amund Jönsson.

Biografi

M, vars födelsetid är okänd, kallade sig själv Alandensis (ålänning). Han har ibland gått under namnet Molitaeus men använde själv aldrig detta namn, som upptogs först av hans sonsöner (Kleberg, s 219; Strängnäs hm, s 108). Efter undervisning vid Åbo skola bedrev han studier vid Rostocks universitet, där han förmodligen lärde känna bl a David Chytraeus. Enligt äldre biografer (t ex Westén) skulle han också ha studerat i Greifswald och Wittenberg; detta har inte kunnat bekräftas av dessa universitets matriklar men är inte omöjligt. Efter sin magisterexamen tjänstgjorde han som privatdocent i Rostock och gav föreläsningar i aritmetik, grekisk grammatik och astronomi (M:s självbiogr).

M åtnjöt under sin studietid underhåll av hertig Karl; vid sin återkomst till Sverige 1584 kom han i dennes tjänst och användes bl a i diplomatiska värv. Jämte hovmästaren Jan v Herboville och Martinus Olai (s 230) utarbetade han ett svar på Henrik av Navarras alliansanbud 1583 (Nordinska saml, UUB). Tyvärr finns inte M:s utkast till skrivelsen bevarat. M vistades senare tillsammans med "medicus" Laurentius Fordell en tid i Helmstedt, där hertig Julius av Braunschweig-Lüneburg nyligen upprättat en akademi. Besöket där gav M tillfälle till vidare studier men hade förmodligen även en diplomatisk sida: att underhålla hertig Karls kontakter med evangeliska furstar i Tyskland.

När prästerskapet i Strängnäs stift 1587 vände sig till Karl för att få hjälp i sitt motstånd mot den nya liturgin, använde hertigen M, som var hans hovpredikant, som förbindelselänk med domkapitlet där. M besökte Strängnäs flera gånger under våren och deltog i prästmötet där i maj–juni. Vid detta avfattades en "protestatio" mot den nya liturgin, som är känd i flera avskrifter och även refererats av Joannes Baazius (bd 2) i hans kyrkohistoria. Uppfattningarna om M:s insats vid skrivelsens tillkomst går något isär. Enligt Laurentius Raimundius som senare behandlat liturgistriden skulle underlaget för den gemensamma protestaktionen ha utarbetats av M och skolmästaren i Nyköping Olaus Martini. Denna uppfattning har delats av flera senare forskare men har ej stått oemotsagd. H Lundström (bd 24), som på 1890-talet framdrog de enskilda protestsedlarna, anser att M:s och Olaus Martini sedel är alldeles för kort för att kunna ligga till grund för den gemensamma protestskrivelsen.

Även efter sin utnämning till skolrektor i Strängnäs fungerade M som förbindelseman mellan domkapitlet och hertig Karl. Han var medlem i den tiomannakommitté som i mars 1588 sammanträdde i Örebro med anledning av Johan III:s hårda brev till prästerskapet i stiftet 12 februari (kallat Johans hårda patent). Tillsammans med superintendenten Jesper Marci besökte han hertigen 12 april så för att inhämta dennes åsikt i frågan om liturgin och rapporterade sedan muntligt inför kapitlet i Strängnäs.

Sina erfarenheter från den liturgiska striden sammanställde tydligen M mot slutet av 1590-talet i en bok eller dokumentsamling. Detta arbete är känt genom ett brev av 7 april 1598, där hertigen önskar få en avskrift och uppmanar honom att fortsätta arbetet. Det åberopas även av Raimundius i hans Reformatio Gustaviana (K 53, UUB). Det är dock okänt om M:s arbete blev färdigt.

Om M:s verksamhet som skolrektor i Strängnäs är inte mycket känt. Han uppger dock själv att han initierade undervisningen i musik vid skolan; en del om hans ekonomiska situation under denna tid är bekant genom bevarade brev (Strängnäs hm).

Då den förste superintendenten över Värmland med säte i Mariestad, Jesper Marci, var svårt sjuk och inte längre ansågs kunna sköta sitt ämbete, utnämndes M i nov 1591 till hans efterträdare. Som superintendent spelade M en inte obetydlig roll i det kyrkopolitiska arbetet, även om hans insatser vid enskilda tillfallen är svåra att fastställa. Han deltog i Uppsala möte 1593 i spetsen för en delegation från Värmland. Vid valet av presidium, som skulle biträda preses Nicolaus Botniensis erhöll han andra platsen bland de 12 assessorerna. Med tanke på denna framskjutna position och hans tidigare insatser i kampen mot liturgin i Strängnäs stift är det troligt att han deltagit i arbetet med förslaget till mötesbeslut även om detta inte går att belägga. Efter själva mötet valdes ny ärkebiskop och nya biskopar för Skara och Växjö. Därvid erhöll M 7 röster till Skara stift och 6 röster till Växjö stift. M var också med vid det kyrkliga möte i Uppsala som den nye ärkebiskopen Abraham Angermannus (bd 1) sammankallade utan hertig Karls vetskap 1595 och uttalade sig därvid för att de gamla biskoparna i Skara och Växjö borde avgå och ersättas med yngre krafter. – M skrev under riksdagsbeslutet i Arboga 1597 och bevistade riksdagen i Linköping 1600. Sedan Sveriges biskopar i samband med riksdagen i Sthlm 1602 examinerat hertig Karls hovpredikant Theodoricus Micronius tillhörde M den fyrmannadeputation som dagen efter förhöret uppvaktade hertigen med en skrivelse från prästerskapet med begäran om att Micronius som kalvinist skulle utvisas ur riket.

M var åren 1598 och 1599 ledamot av den kommitté som reviderade kyrkohandboken (tr 1614). I maj 1600 fick han befallning att bege sig till Strängnäs för att tillsammans med biskopen där Petrus Jonae, kyrkoherden i Nyköping Olaus Martini (20 maj s å vald till ärkebiskop) och kyrkoherden i Strängnäs Nils Petri (sedermera superintendent i Kalmar) verkställa en revision av 1541 års bibel. I detta arbete skulle M svara för hebreiskan. Om denna kommission, vars resultat går under namnet Observationes Strengnenses, vet vi genom M:s självbiografiska anteckningar att den sammanträdde sommaren 1600 och våren 1601 och avslutade sitt arbete i april sistnämnda år. M uppger också vilka verk och kommentarer kommissionen använde vid sitt arbete.

Som superintendent i Mariestad skulle M vara dels kyrkoherde i Mariestad, dels "tillsyningsman" över Värmland. Omfånget av hans befogenhet som styresman har diskuterats; rätten att ordinera präster har t ex ibland ifrågasatts. I ett brev till hertig Karl 1595 begärde han att få tillsätta kyrkoherdar för att prästerna inte skulle behöva göra långa resor för att få sina "vocationsbrev". I samband med ärkebiskop Abraham Angermannus' generalvisitation 1596 ådrog sig M hertigens missnöje, då han trots tillsägelse inte avbröt sin visitation i Värmland. Sommaren 1601 visiterade han ånyo hela Värmland (M:s självbiogr). Vid sina visitationer avskaffade han många missbruk och införde uniformitet i kyrkoceremonierna. Om stiftsarbetet i övrigt finns få uppgifter. M höll dock enligt tidigast på 1640-talet skrivna anteckningar i Mariestads kapitelbok årligen prästmöten, då han höll orationer på svenska och latin över Jacob Heerbrands på 1570-talet utgivna dogmatik; likaså examinerade han prästerna i trosfrågor.

Som kyrkoherde i Mariestad lade M 25 april 1593 grundstenen till den nya domkyrkan och predikade 3 oktober 1602 för törsta gången i den nya kyrkan, som då ingalunda var helt färdig. Han var också uppsyningsman över skolväsendet i sitt stift, dvs över skolorna i Mariestad och Karlstad.

M bortrycktes av pesten sensommaren 1603. Han omnämns ofta som en höglärd man, så t ex i det brev där prästerskapet i Värmland bad Karl IX att få en ny tillsyningsman efter M. Han var i hela sitt liv lojal mot sin gynnare hertig Karl men visade ändå vid flera tillfållen stor självständighet. Uppdraget att uppvakta Karl i Micronius-affären 1602 måste ha kostat på, men även efter denna episod hade han tydligen hertigens fulla förtroende.

Författare

Christer Danielson

Arkivuppgifter

M:s självbiogr anteckn:ar i GUB (jfr T Kleberg, M, hans självbiogr o medverkan i Karl IX:s bibelrevision, KÅ 1934, s 221 f). – Avskr av M:s självbiogr anteckmar i F Fryxell, Bibi Wermlandica, folioser bd 1, nr 3, Karlstads SB.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: R 5215 (Prästerskapets besvär, Karlstads stift: ang efterträdare till M, 4 febr 1604), RA.

H Holmquist, Reformationstidevarvet 1521–1611 (Sv kyrkans hist, 3, 1933); Karlstads hm, 1 (1845) o 1 (1975); S Kjöllerström, Biskopstillsätt-n:ar i Sverige 1531-1951 (1952); H Lundström, Undersökmar o aktstycken. Bidr till sv kyrkans hist (1898); F V Simmern-Sennecke, M, ett bidr till en minnesteckn (KÅ 1953); Strängnäs hm, 2 (1964); i ovan a a:n cit källor o litt.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Matthias Marci, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9175, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christer Danielson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9175
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Matthias Marci, urn:sbl:9175, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christer Danielson), hämtad 2024-04-19.