Meriter

Mattsson Mårn, Ludvig Harald, f 26 jan 1892 i Sthlm, Maria, d 14 febr 1967 där, Västerled. Föräldrar: övermaskinisten Frans Ludvig Leonard Mattsson o Emma Augusta Maria Carlsson. Mogenhetsex vid h reallärov på Östermalm, Sthlm, 19 maj 10, skogspraktikant i Norrbottens län, vid Elvestorps bruks ab o Laxå bruks ab, Ör, samt vid Gimo bruks ab, Upps, juni 10–sept 11, elev vid Ombergs skogsskola 2 okt 11–31 aug 12, vid Skogsinst 1 okt 12–20 dec 14, extra jägmästare i mellersta Norrlands distr 15 okt 15, innehade olika assistenttjänster vid statens skogsförsöksanstalt 3 dec 15–31 dec 19, extra lär i matematik vid Skogshögsk:s forstmästarkurs 16—17, sekr i komm ang skogsavverkn:statistik o skogstaxering nov 17–jan 20, doc i skogsuppskattn vid Skogshögsk 3 maj 18, innehade olika tjänster inom Vargöns ab:s skogsförvaltn 1 jan 20–30 april 24, led av styr för Fören för skidlöpms främjande 24, sekr i De extra jägmästarnas förb 25–26, extra lär i skogspolitik o skogsstatistik vid Skogshögsk 26–28, disponent o platschef vid Laxå bruks ab 29–33, skogschef vid Bergvik o Ala nya ab juli 33–43, sakk i 1936 års skogsutredn 36, chef för Fören skogsarbetens o Domänstyns arbetsstudieavd (SDA), Sthlm, 1 juni 43–49, led av komm ang yrkesutbildn inom jordbruket o skogshanteringen dec 45–nov 48, innehavare av en av Fören skogsarbeten bekostad personlig professur i skoglig arbetslära vid Skogshögsk 20 maj (tilltr 1 juli) 49-59, led av Uppsala stiftsnämnd 49–61, tillfällig lär i skogsbruksekonomi vid KTH 54–62. – LLA 45.

G 1) 16 nov 1918 i Lund, Domk, m gymnastikdir Betty Sigrid Fürst, f 23 juni 1894 i Hyby, Malm, d 4 juni 1922 i Örebro (enl db för Hällefors, Ör), dtr till prof Carl Magnus F (bd 16) o Hanna Olga Haanshus; 2) 4 okt 1929 i Sthlm, Osc, m Ingrid Thurinna Richert, f 10 maj 1898 där, Hedv El, d 18 nov 1966 där, Västerled, dtr till prof Johan Gustaf R o Ellen Thurinna Elise (af) Billbergh.

Biografi

Efter jägmästarexamen följde för Ludvig M växelvis tjänstgöring som praktiker och forskare under en rad anställningar vid bolagsskogsbruk och vetenskapliga institutioner. Under de sex sista åren som skogschef vid Bergvik o Ala nya ab (1938–43) fick han möjlighet att bedriva praktisk-vetenskaplig forskning med inriktning på tekniska och ekonomiska undersökningar och utredningar, som gällde både bolagets direkta och allmänt skogliga intressen. De medel som ställdes till hans disposition kunde användas för anläggning, revidering, bearbetning och fri publicering av försöksresultat, för anlitande av teknisk och vetenskaplig expertis och för studieresor. Därigenom kunde M medverka i bl a det grundläggande arbetet med utformningen av arbetsstudieorganisationens (SDA) verksamhet och kollektiva avtal för skogsbruket i Norrland och Dalarna.

M var därför väl insatt i skogsarbetets problematik när han 1943 blev chef för den av Föreningen skogsarbeten och domänstyrelsen gemensamt startade SDA. Bristen på arbetskraft efter andra världskriget framtvingade ett intensivt rationaliseringsarbete. Det gällde bl a att förenkla arbetsoperationerna, ta bort onödiga arbetsmoment, pröva nya arbetstekniker och tekniska hjälpmedel samt åstadkomma rättvisa och stimulerande arbetsavtal i syfte att uppnå högre arbetseffekt och bättre förtjänster för skogsbruket och dess anställda. Utvecklandet av t ex arbets-studiemetodiken och dess neutrala inkoppling i praktisk prissättning vann stort förtroende hos både arbetstagare och arbetsgivare, vilket betydde mycket för arbetsfred i skogsbruket.

På grund av sina kunskaper i skogsekonomi och skoglig arbetslära blev M 1939 uppsatt i första förslagsrummet för en ny professur i skogsekonomi vid Skogshögskolan. M återtog dock sin ansökan och tillträdde tio år senare en personlig professur i skoglig arbetslära vid samma institution. Hans bakgrund var idealisk för en forskare och lärare på högskolenivå i detta typiskt teoretiskt-praktiska tillämpningsämne (nu skogsteknik). I sin forskargärning underströk han hur viktigt det var att teorierna grundligt prövades i praktiken.

M fick stor betydelse för arbetsstudieverksamheten och den högre skogliga undervisningen, likaså för den rationalisering som genomfördes inom sv skogsbruk. Insatserna väckte uppmärksamhet även internationellt. M utsågs bl a till ordförande i en internordisk skoglig nomenklaturkommitté, som främst arbetade med definitioner och fastställande av olika tidsstudiebegrepp, och vars resultat har tillämpats inom stora delar av världens industriskogsbruk.

M hade förmåga att entusiasmera och intressera sina studenter och medarbetare. 1962 instiftades vid Skogshögskolan M:s stipendiefond, vilken tillkom genom bidrag från mer än 500 sv skogsmän och landets tre skogliga arbetsstudieorganisationer. Av fondens avkastning utdelas årligen stipendier till studerande, som visat särskilt intresse för och goda insikter i ämnena skogsekonomi och skogsteknik.

Författare

Anders Staaf

Arkivuppgifter

M:s arkiv hos sonen civiljägmästare Harald M.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Formklasstudier i fullslutna tallbestånd. Av L. Mattsson (Meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt, h 13–14, 1916–1917, [även särsk uppl:] utg med anledn av institutionsbyggnadernas invign d 3 maj 1917, Sthlm 19[16–] 17, 4:o, s 261–296; även i Skogsvårdsföreningens tidskrift så). – Form och formvariationer hos lärken. Studier över trädens stambyggnad. Av L. Mattsson (ibid, s 841–922; d:o). – L. Mattsson, Stormhärjningen i Norra Dalarna hösten 1917 (ibid, 15, 1918, s 205-220; d:o). - Märgborrens kronskadegörelse och dess inverkan på tallens tillväxt (ibid, 18, 1921, s 81–101; även sep, 101 s, tills med I Trägårdh, Undersökningar över den större märgborren ...; d:o). – Snötryckskador å ungtall (ibid, 19, 1922, s 517-528; d:o). – Skogsuppskattning och skogsvärdering (Svenska forst-mästareförbundets medlemsblad, årg 13, 1926, Gammelkroppa (tr Filipstad), s 59–78). – Skogsbruket som ekonomiskt företag (Sveriges skogar och huru vi utnyttja dem ... utg av A. Wahlgren, G. Schotte, Sthlm 1928, s 722–753). – P. M. med exempel belysande verkan av vissa förslag rörande beskattning av inkomst genom försäljning och avverkning av skog ([Bihang till Riksdagens protokoll ... år 1928, Saml 1. Kungl. Maj:ts propositioner, bd 14,] Nr 213. Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kommunalskattelag m. m., Sthlm 1928, s 366–373). – Skogsekonomiska studier. III. Markvärdet och intensifieringskostnaderna (Festskrift utg med anledning av Skogshögskolans 100-års jubileum 1828–1928, Sthlm 1928, 4:o, s 289–307; även i Sv skogsvårdsföreningens tidskr så, h 3). – Skogsbruk och ekonomi. Föredrag, hållet ... vid Sv. forstmästareförbundets årsmöte den 14 mars 1931 (Svenska forstmästareförbundets medlemsblad, 18, 1931, s 79–92). – Föredrag om "Skogsvärdet vid fastighetstaxering och möjligheterna för dess noggrannare fixerande" [text] (19:de svenska handelskammarmötet i Jönköping den 13 och 14 juni 1932, Protokoll och handlingar, Sthlm 1932, s 27–36, 76 f). – Relativa skogstillgången och dess beräknande (Studier tillägnade Henrik Hesselman ... 18 jan 1934 [= Sv skogsvårdsföreningens tidskr 1934, h 1-2], Sthlm 1934, s 131-146). - Några skogsindelningstekniska problem (Skogliga uppsatser utg med anledning av Sven Lubecks 60-årsdag av Norrlands skogsvårdsförbund [= Norrlands skogsvårdsförbunds tidskr, h 2], Sthlm 1937, s 344–369). – Aktuella skogliga organisationsproblem. "1936 års skogsutredning" (Meddelanden från Handelskammaren i Gefle, årg 33, 1939, Gefle 1940, s 1–18). – Några synpunkter på rationaliseringen av det manuella skogsarbetet (LA, Tidskrift, årg 81, [1942,] Sthlm 1942, s 75-86). –Tidsstudier i skogsbruket (Sia, Skogsindustriarbetaren, 1943, Sthlm, 4:o, nr 25/26, s 11). - Vcrk-tygsvården inom skogsbruket i Sverige. [Rubr.] Hfors 1946. 20 s. [Ur Metsätehors publikation n:r 1 1945.] ([Omsl:] Föreningen Skogsarbetens och Kungl. domänstyrelsens arbetstudieavdelning S. D. A., Meddelande n:r 19.) – Rationalisering inom svenskt skogsbruk. Föredrag vid Norrlands skogsvårdsförbunds exkursion å Björkå AB:s marker juli 1945. [Rubr.] Sthlm 1946. 14 s, 1 tabellbl. [Ur Norrlands skogsvårdsförbunds tidskr 1945.] (Ibid, 21.) – Transportoperationerna och deras samspel vid vinteravverkning med häst i Norrland (ibid, 22–29. Föredrag hållna vid av S. D. A. anordnad kurs i skogliga rationaliseringsfrågor i Bräcke, oktober 1945 [omsl; ur d:o 1946], s 74-100 [= n:r 25]). – Science of forest labour, its objects, me-thods, application in Sweden and present position at the Royal school of forestry (Kungl. skogshögskolans skrifter. Bulletin ... Nr 12/19: Skogshögskolan 125 år, [Sthlm, tr] Norrtälje 1953, 4:o, s 109–130 [= nr 18]). - Stencilerade: Kungl. skogshögskolans institutioner – Skoglig arbetslära SAL, Uppsatser: Nr 1 Den principiella bakgrunden (ör svensk, skoglig arbetsstudieteknik enligt SDA, 1953, 6 bl, 2 Några grundläggande arbetsstudietekniska definitioner angående arbets- och tidsmoment, 1953, 8 bl, 3 Schematiserad översikt över de väsentligaste tidsgrupperna vid skogliga arbetsstudier, 1953, 6 bl, 4 Kalkylering av skogliga vägsystem, 1950, 40 bl, 6 Arbetsstudier - ett av arbetslärans viktigaste hjälpmedel, 1953, IV, 133 bl (SAL Kom[pendium] 2:2, [tr omsl:] Arbetsstudier 1), 8 Den skogliga arbetsstudietekniken och avtalsfrågorna ..., 1956 [tr omsl 1957], 31 bl (ibid 2: 7), 14 Den skogliga arbetsläran vid Skogshögskolan, 1955, 14 bl [tr omsl], 15 Några praktiskt utförda omloppstidskalkyler, 1945, 9 bl, 16 Studier av snabba redskapsrörelser, 1957, 20 bl, 3 pl-bl [tr omsl] (tills med R. Eriksson), 17 Ramavtal, prisavtal i Norrland, 1946–51, 64 bl, 18 Utveckling av några den skogliga arbetslärans grundläggande tankegångar ..., 1942–56 [utg 1958], III, 103 bl; enl uppgift även: Skogsarbetets rationalisering, utredn för Industriens utredningsinstitut (IUI): 1 Allmänna synpunkter, 2 Rationalisering och rationaliseringsmöjligheter inom huggningsarbetet, 4 Lastbilen i skogstransport och bilvägarna, 5 Översikt över gjorda utredningar och nuvarande forskningsverksamhet (tills med B Flodman), samt kompendier, bl a vid Skogshögskolan: Variationsstatistik och fellära, 1918, omarb 1925, Värdetillväxten, 1925, De nationalekonomiska grundvalarna för skogsbrukets ekonomiska teori, 1927, Skoglig arbetslära, arbetsstudietekniken, 1950, o vid KTH: Omloppstidsundersökningar, 1956; medverkat i Bilaga till Kungl. lantmäteristyrelsens meddelanden 1928:9, Serien uppsatser m. m., nr 1: K D Myrbeck, Om grunderna för 1927 års foreskrifter rörande ägogradering och vissa ersättningar mellan skiftesdelägare, Sthlm 1928; se även Förteckningöverstatliga utredningar 1904–1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 1046 f, 1079; bidrag i bl a Skogsvårdsföreningens tidskrift 1916–22 med forts Svenska skogsvårdsföreningens tidskr 1927–29, 1931, 1934, 1945–46, Skogen 1916, 1922, 1927, 1939, 1943-44, Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift 1937, 1939-42, 1944–46, alla Sthlm, Skogsbruket, organ för svenskbygdens i Finland skogshushållning, 1941, Borgå, nr 25, samt i DN 5/3 1917, AB 16/3 1919, SvD 20/6 1921 o Stockholms dagblad 13/11 1927.

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdep:s konseljakter 23 dec 1926, nr 194, RA. Uppg:er om M:s uppdrag o tjänster, LA.

Samzelius; Skogshögskolans kat 1973–74 (1974); G Wiström, Sv jägmästare (1928). – Nekr:er över M i Skogen 1967, nr 5, i LA:s tidskr, vol 107 (1968), s 194 f samt i DN o SvD 16 febr 1967.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ludvig H Mattsson Mårn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9193, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Staaf), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9193
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ludvig H Mattsson Mårn, urn:sbl:9193, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Staaf), hämtad 2024-04-18.