Alfred May

Född:1804-11-13 – Storbritannien och Nordirland (i London)
Död:1878-10-06 – Klara församling, Stockholms län

Språklärare, Läroboksförfattare


Band 25 (1985-1987), sida 283.

Meriter

May, Alfred, f 13 nov 1804 i London (dp 10 dec där, Holborn, St Andrew), d 6 okt 1878 i Sthlm, Klara. Föräldrar: Gold Mounter Richard M o Judith Gough. Lärare i engelska vid Hillska skolan på Barnängen i Sthlm ht 31–vt 46, tidvis även teckn:lärare där, bedrev ensk undervisn i engelska i Sthlm från 36, lärare i engelska vid M:lle Kochs skola (senare Hammarstedtska skolan) i Sthlm från 40-talet, för Oscar I 41–43 o 54–56 o för prinsarna Karl, Gustav o Oscar samt prinsessan Eugénie, vid Frans Schartaus handelsinst 65–68. – Läroboksförf.

G 5 juli 1837 i Sthlm, Hovförs, m Clara Christiana Böttiger, f 3 jan 1813 i Västerås, d 12 aug 1879 i Sthlm, Klara, dtr till apotekaren Carl Fredrik B (bd 7, s 171) o Sophia Wilhelmina Hülphers.

Biografi

I unga år kallades M från England till Sverige för att bli lärare vid en privat experimentskola (Hillska). Detta kom att få stor betydelse för sv undervisning i engelska språket. Engelska kunde visserligen sedan 1828 läsas vid Nya elementarskolan i Sthlm, statens eget försöksläroverk, men först i och med 1856 års läroverksstadga togs detta språk upp på de allmänna läroverkens läsordning. Då fanns en serie böcker att tillgå, som lärde ut idiomatisk engelska, utarbetade av M. De blev använda vid såväl statliga som privata skolor ännu långt efter hans död, i vissa fall fram till sekelskiftet.

Innan M 1831 blev lärare vid Hillska skolan på Barnängen, hade han undervisat vid en för sin reformpedagogik mycket uppmärksammad engelsk internatskola, ledd av bröderna Hill. Dess uppfostringsmetod byggde på skoldemokrati och självverksamhet, och dess språkundervisning bedrevs praktiskt. Internatskolan på Barnängen tillämpade sin engelska föregångares principer. Där talade M engelska med sina elever inte bara på engelsklektionerna utan också i det dagliga umgänget; på målsmans begäran kunde eleverna dessutom få extra lektioner for honom under tre "fritimmar" varje vecka. Eleverna tillhörde ett burget samhällsskikt, för vilket engelskkunskaper vid denna tid började bli av intresse. Som företrädare för det land varifrån mönstret för skolan var hämtat torde M ha haft en särställning bland Hillska skolans lärare.

1834 trycktes M:s Lärobok i engelska språket, med läs- och skriföfningar, för begynnare. Skolan på Barnängen upphörde 1846, men utgivningen av hans nybörjarbok fortsatte till 1872, då 12 upplagor förelåg. Den kallades allmänt "M:s grammatika" och var under flera decennier engelskundervisningens standardverk. I ett förord (1852) betonade M vikten av att såväl tungan som örat och ögat fick sin träning redan i den första undervisningen. Som en fortsättningskurs utkom 1839 Samtals-öfningar på engelska och svenska, där M framhöll samtalsfärdigheten som det främsta målet för studierna av ett levande språk. Boken var arrangerad så att den i lika mån kunde användas av engelsmän, som ville lära sig tala svenska; det har omvittnats av C G Morén i ett omtryck så sent som 1895 att den tagits i bruk också i England och Amerika. Med A course of English reading, compiled from populär writers (1841) och en samling översättningsövningar 1850 fullbordade M sin engelska läroboksserie. Denna har en enhetlig prägel, fastän den i sig rymmer kontrasterande metodelement: dels imitation och memorering, dels konstruktion, dvs översättning från svenska till engelska. Senare (1861 o 1864) tillkom två engelskspråkiga grammatikböcker, som blev mindre använda. Stor uppskattning rönte däremot A practical grammar of the Swedish language, with reading- and writing-exercises, utgiven av M 1849 och i nya upplagor till 1893.

Det var inte enbart som språklärare som M publicerade sig. Medan han var kronprins Oscars privatlärare översatte han 1842 dennes anonymt utgivna skrift Om straff och straff-anstalter till engelska. När hans fyra döttrar var barn, skrev han Morfars föreläsningar öfver grammatiken af en barnavän (1852), en berättande framställning, och under samma tid översatte han flera religiösa skrifter från engelska till svenska: Amy Harrison, som är en fostrande berättelse för flickor (1854), ett par allegorier av W Adams (1850) och några skrifter av R C Ryle, därav en om barnuppfostran (1851) och de övriga av uppbyggelsekaraktär (1854).

I egenskap av privatlärare, bl a vid hovet, och senare som flickskollärare och engelsklärare vid stadens nyinrättade handelsinstitut var M sannolikt en prominent person i sin tids Sthlm. Han var också genom sitt giftermål svåger till skalden och professorn C W Böttiger och dennes hustru Disa, född Tegnér. Ännu mot slutet av sitt liv fortsatte han oförtrutet att undervisa i sitt modersmål. Sålunda minns författarinnan Gurli Linder (bd 23) "den gamle Mr. May" från sina år som elev i Hammarstedtska flickskolan, där också en Miss May undervisade i engelska. M blev aldrig sv medborgare, och inte heller hans döttrar räknade sig som svenskor.

Två av M:s döttrar, Amy och Elisabeth, blev språklärarinnor, den förra vid Högre lärarinneseminariet, den senare vid Högre elementarläroverket för flickor i Uppsala. En tredje, Disa, var publicistiskt verksam.

Författare

Ingar Bratt



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Lärobok i engelska språket, med läs- och skrif-öfningar, för begynnare. Sthlm 1834. 170 s. 2. uppl. Tillökt o förbättr, [Sthlm, tr] Nyköping 1837. 179 s. 3. uppl Sthlm 1841. 196 s, Appendix ... 1842, (4) s, 1843, (8) s, 1844, XIV s. 4.-5. uppl 1845, 1849. 201 s. 6.-7. uppl 1852, 1854. (8), 212 s. 8. uppl 1858. 216 s. 9. uppl 1861. VII, 218 s. 10. uppl 1864. VII, 219 s. 11. uppl 1867. 235 s. 12. uppl. Ånyo genomsedd, 1872. 239 s. – Samtals-öfningar på engelska och svenska jemte exempel på partiklarnes användande, bref m. m. Fortsättn af... Eng lärobok. [Förtit:] Exercises for conversation in English and Swedish, together with examp-les on the use of the particles, forms for letters &c. Sthlm 1839. 130 s. 2.-3. uppl/ed 1844, 1849. 134 s. 4.-6. uppl/ed 1853, 1857, 1867. 136 s. 7. uppl/ed: Engelska och svenska samtalsöfningar jemte ... English-Swedish dialogues together ... 1888. 135 s. Bearbetn: CG. Morén, Engelska talöfningar ... På grundval af... Samtalsöfningar, Sthlm 1895, 107 s (Parallellserie af talöfningar, 1); Franska talöfningar ... utarb på grundval af..., 1895, 106 s (ibid, 2). – A course of English reading, compiled from populär writers, with a complete vocabulary ... To which are added, a short sketch of the rise and progress of the English language ... Sthlm 1841. (8), 353 s. 2. ed: ... from standard authors in prose and verse, with notes. 1854. XVII, 264 s. 3. ed 1860. XVII, 262 s. 4. ed 1867. 262 s. 5. ed 1873. 264 s. 6. ed revised and rearranged ... by G. S. Löwenhielm. 1888. 226 s. – A practical grammar of the Swedish language, with reading- and writing-exercises. Sthlm 1849. XII (även [XII]), 162 s. 2. ed 1854. 8, XII, 174 s. 3. ed 1866. XXVII, 192, 35 s. 4. rev ed 1873. 247 s. 5. rev ed 1884. 244 s. 6. ed 1893. – Öfningar för öfversättning ifrån svenska till engelska, med anmärkningar och ordbok. Fort-sättn af... Eng lärobok. Sthlm 1850. 119 s. 2. uppl 1852. 133 s. 3. uppl 1862. 138 s. – Morfars föreläsningar öfver grammatiken af En barnavän. Sthlm 1852. 112 s. [Anon.] – An English grammar for the upper classes at schools, more especially in Sweden, and for the private student. Sthlm 1861. XI, 99 s. [Även varianttryck av s VII f o 83–94 samt Errata.] – The etymology and syntax of the English language, for the use of schools. Sthlm 1864. 66 s.

Översatt: Oscar [I], On punishment and prisons, London & Sthlm (tr Sthlm) 1842, VIII, 162 s, 3 pl; Wfilliam] Adams, De fjerran höjderna, Sthlm 1850, 70 s (anon), 2., öfversedda uppl 1854, [ny utg] (dens, Allegorier ..., Sthlm 1885, s 49-100); dens, Den gamles hem, Sthlm 1850, 70 s (anon), 2.-3. öfversedda uppl 1851, 1858, [ny utg] (ibid, s 1-48); J. C. Ryle, Hvad är Bibelen? ... Afhand-ling, i anledning af britt, och uti. bibel-sällskapets jubelfest, Sthlm 1853, 24 s (anon), [ny utg] 1854, 2. uppl 1855, [annan utg] Hfors 1858, 31 s; dens, Lefvande eller död?, Sthlm 1854, 43 s (anon), 2. uppl 1855?, 3.-5. uppl 1855, 1858, 1864, [annan utg] Hfors 1856, 40 s; dens, Huru Bibeln bör läsas, Sthlm 1854, 11 s (anon), [ny utg] (dens, Kom ihåg Lot!... och Huru ..., Sthlm 1855, s 27-32, 2. uppl 1856, 3. uppl 1874, s 26-32), 3. [!] uppl 1856, 11 s, 4. uppl 1858, 10 s, 3. [!] uppl 1867, [annan utg] Hfors 1856; dens, Huru bör ett barn uppfostras?, Sthlm 1854, 48 s (anon), 2. uppl s å, 3. [omsl: 2.] uppl 1855, 44 s, 3. uppl 1857, 4. uppl 1866, 46 s; dens, Hvete eller agnar? En fråga för 1851, Sthlm 1854, 44 s (anon), 2. uppl s å?, 3.-6. uppl 1855, 1857, 1863, 1872; Amy Harrison, eller Himmelsk säd och himmelsk dagg, Sthlm 1854, 47 s (anon), 2. uppl 1856, 32 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Brev från C W Böttiger till Clara M 1878, o från Amy till S Leijonhufvud 1878, KB; Utredn ang M:s ursprung i SBL:s arkiv.

I Bratt, Engelskundervisn:s framväxt i Sverige. Tiden före 1850 (ÅSU 139, 1977); dens, Läromedel i engelska utg i Sverige 1850–1905 (1982); dens, Engelskundervisms villkor i Sverige 18501905 (ÅSU 156, 1984); A J Bruzelius, Sveriges apoteka-rehist, N F (1878); J [E] C[enterwall], A M (NF 17, 1912); H Ericsson, Hillska skolan på Barnängen 1830-1846 (1885); E Heckscher, Några drag ur den sv flickskolans hist (1914); G Linder, På den tiden (1924); [Å W:son Munthe], Minnesskr vid invign av Frans Schartaus handelsinst:s nya läroverksbyggn (1915).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alfred May, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9200, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingar Bratt), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9200
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alfred May, urn:sbl:9200, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingar Bratt), hämtad 2024-04-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se