Claes A Mebius

Född:1854-11-15 – Arvika församling, Värmlands län
Död:1947-02-22 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Fysiker, Gymnasielärare, Matematiker


Band 25 (1985-1987), sida 298.

Meriter

Mebius, Claes Albert, f 15 nov 1854 i Arvika landsförs, d 22 febr 1947 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: handlanden Christian Henric M o Susanna Christiana Schröder. Mogenhetsex vid Gävle h a l 24 maj 73, inskr vid UU ht 74, FK där 14 sept 78, inskr vid StH ht 81vt 82, amanuens vid fysiska instit vid UU jan 83maj 84, lär vid M Uppströms o Z Krooks h elementarlärov för flickor i Uppsala vt 85vt 89, FL vid UU 31 jan 85, disp 18 febr 85, doc i fysik 13 mars 85, FD 31 maj 85, bitr laborator vid de fysiska laborationerna vt 86 o vt 87-vt 91, allt vid UU, initiativtagare till bildandet av Fysiska sällsk i Uppsala nov 87, ordf där nov 87vt 91, vik adjunkt vid Uppsala h a l läsåret 88-89 o mars 90vt 91, lektor i matematik o fysik vid Norrköpings h a l 17 juni (tilltr 1 aug)1 nov 91, vik lektor där novdec 91, lektor i samma ämnen vid Gbgs h reallärov 28 aug 91 (tilltr vt 9219, initiativtagare till bildandet av Fysiska sällsk i Gbg mars 92, ordf där mars 9293, prof:s n h o v 8 febr 18, deltog i stiftandet av Sv fysikersamf 20, led av styr där 2041. LVVS 92.

G 18 maj 1886 i Uppsala, Helga Trefaldighet, m Jenny Evangelina Wykman, f 25 dec 1853 i Misterhult, Kalm, d 6 aug 1927 i Gbg, Domk, dtr till handlanden Mauritz Nicolaus W o Maria Carolina Zander.

Biografi

Efter mogenhetsexamen i Gävle kom Claes M till universitetet i Uppsala där han aktivt tog del av vad studentlivet bjöd. Han var ett år Gästrike-Hälsinge nations andre kurator, sjöng i Allmänna sången, togs in i OD och deltog som andre tenor i denna körs sångarfärd till Paris 1878. Utom sina huvudämnen matematik och fysik hade han botanik i sin fil kand:examen, och intresset för den vetenskapen bestod så att han vid 80 år alltjämt var en ivrig växtsamlare. Efter grundexamen fortsatte M fysikstudierna som han läsåret 1881/ 82 förlade till Sthlm där han experimenterade under ledning av VA:s ryktbare fysiker E Edlund (bd 12). 1894 trycktes hans doktorsavhandling i vilken han redogjorde för experiment med bl a disjunktionsströmmar, ett nytt slags elektriska strömmar som Edlund ansåg sig ha funnit i ljusbågen.

M blev docent i Uppsala och vistades 1886 med statligt stipendium för fysikstudier ett halvår i Tyskland. När vid hans hemkomst möjlighet hade yppats att i kemiska institutionen inreda ett dittills saknat fysiskt laboratorium förordnades han att som biträdande laborator organisera och leda laborationer i experimentell fysik. Tre år senare anslogs medel till en ordinarie laboratorstjänst men vid tillsättningen utsågs den bättre meriterade K Ångström och M lämnade universitetet. När tjänsten ånyo ledigförklarades 1898 sattes han i första förslagsrummet men tog då tillbaka sin ansökan. S å sökte han fysikprofessuren i Lund; han blev dock förbigången i samband med en uppmärksammad tillsättningsprocedur.

1887 instiftade M tillsammans med bl a S Arrhenius Fysiska sällskapet i Uppsala i avsikt att genom föredrag och referat av nyutkommen litteratur sprida kännedom om forskningens framsteg. Fysiker sammanträdde under kordiala former, diskuterade vetenskap och hörde föredrag vid ett glas punsch. Sammanträdena fick karaktär av licentiatseminarier och blev av stort värde för de studerande. Obligatoriska seminarieövningar i fysik infördes i universitetets fysikundervisning först på 1920-talet. Längre fram stod M bakom stiftandet av Fysiska sällskapet i Gbg.

M hade gått provar i Uppsala och haft olika lärarvikariat och 1891 utnämndes han till lektor vid Gbgs realläroverk där han förblev till sin pensionering. Han var uppskattad som lärare och provårshandledare och ihågkommen för sin förmåga att utan tjat få lärdomar att fastna hos sina elever. Han var på sitt område en av samtidens främsta läroboksförfattare, väl känd för bl a sin åskådliga logaritmtabell, och var föregångsman för en modern undervisning i fysik med obligatoriska laborationer. Hans erfarenheter och idéer fick spridning genom välskrivna lärarhandledningar och han kom att få stor betydelse for undervisningsmetodiken i realskola och gymnasium.

M publicerade utom läroböcker ett flertal matematiska och fysikaliska skrifter, de tidigare resultat av experiment och de senare av rent teoretiskt innehåll. Han var i 55 år ledamot av VVS och i dess Handlingar lade han som pensionär i en serie avhandlingar fram en egen teori om gravitationen. Den är enligt hans åsikt inte baserad på en a priori-egenskap hos materien utan ett följdfenomen av rörelser inom ett interstellärt och interatomiskt ämne som han kallade gravitationsetern. Hans sista skrift, publicerad 1945, är en talteoretisk studie över en diofantisk ekvation av viss typ.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M i GUB, SSA, LUB (till C Charlier), UUB (till bl a I Hedenblad o H Hildebrandsson) o i VA (till bl a S Arrhenius o E Edlund).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Experimentel undersökning öfver elektriska induktions- och disjunktionsströmmar. [Rubr.] Sthlm 1884. 41 s. [Ur VA, Öfversigt af... förhandlingar, 1883.] Lärobok i fysik. Öfvers o bearb efter [A] Ganot's Traité élémentaire de phy-sique. 1*. Mekanik. Upsala .... 1886. 4:o. 203 s. (Tills med N. Lindskog.) Uber Disjunktions-ströme. Sthlm 1888. 14 s. (VAH, Bihang, bd 14 [188889], afd 1 [Matematik, astronomi ... o beslägtade ämnen], n:o 3.) Även i Repertorium der Physik, Bd 24, 1888, Munchen & Leipzig, s 337347, o Centralblatt für Elektrotechnik, Jahrg/Bd 10, 1888, d:o, 4:o, s 544551. Galvanometriska mätningar öfver det inflytande en elektrisk gnista utöfvar på en annan. Sthlm 1888. 25 s. (Ibid, 1: 10.) Versuche mit einem elektrischen Funken und einer kleinen Flamme. Sthlm 1889. 30 s, 1 pl. (Ibid, 15 [188990], 1:4.) Även i Repertorium der Physik, 26, 1890, s 221246. Détermination ex-périmentale des elements principaux d'une lentille divergente (Journal de physique théorique et appliquée, Serie 2, T 9, 1890, Paris, s 511515; ur VA, Öfversigt ... 1890). Ueber die Glimmentladung in der Luft. Sthlm 1894. 38 s, 1 pl. (VAH, Bihang, 20 [1894-95], 1: 1.) Ngt förk omtr i Annalen der Physik und Chemie, N F, Bd 54, Leipzig 1895, s 520543. Framställning i matematisk form af några teorem inom elektrostatiken i enlighet med Edlunds hypotes. Gbg 1895. 4:o. 13 s. (Redogörelse för Göteborgs realläroverk samt ... läroverken i Marstrand och Strömstad under läsåret 18941895, 1.) Fyrställiga logaritmtabeller utg. Sthlm 1895. 7 s. [2. tr] 1899. - Om polarisation hos sönder vid elektricitetens gång genom förtunnad luft. Sthlm 1896. 24 s, 1 pl. (VAH, Bihang, 22 [1896-97], 1:3.) Övers i Annalen ..., 59, 1896, s 695714. Eine Ableitung des electrischen Druckes (Annalen der Physik und Chemie, 61, 1897, s 638-640). - Göteborgs belysning. Historik. Gbg 1897. 4:o. 67 s. Potentialbestämningar i ett vakuumrör. Sthlm 1898. 24 s. (VA, Bihang, 24 [189899], 1:3.) Analytiska motsvarigheter till plana begränsade ytor och linier. [Rubr.] Gbg [1906]. 4:o. 15 s. (Högre realläroverket i Göteborg 1905-1906 [:2].) - Handledning vid undervisningen i fysik i realskolan. [1]3. Gbg (tr Upps) 190608. (Fysik [l]-3 [omsl].) 1. Handledning vid undervisningen i fysik i realskolans fjärde klass. 1906. 66 s. 2. uppl: Allmän fysik och värmelära. 1907. 3. uppl 1908. 70 s. 4. uppl 1911. 86 s. 5. uppl 1916. 83 s. 6. oförändr uppl (tr Hamburg) 1921. 7. uppl Gbg 1926. 2. Magnetism och elektricitet. 1907. 68 s. 2. uppl 1908. 70 s. 3. uppl 1915. 94 s. 4. oförändr uppl 1920. 95 s. 5. d:o uppl 1926. 96 s. 3. Mekanik och värmelära, utvidgade kurser, samt optik och akustik. 1908. 75 s, 2 kartbl. 2. uppl 1910. 82 s, 2 kartbl. 3. uppl 1918. 78 s, 2 kartbl. 4. oförändr uppl 1923. Om kubikrötter och ett teorem om n rötter (Nyt Tidsskrift for Matematik, Afd A, Aarg 20, 1909, Khvn, s 7376). Handledning vid de fysiska laborationerna inom gymnasiet. [Omsl: Fysiska laborationer för gymnasiet.] Gbg (tr Upps) 1912. 106 s. Om de fysiska laborationerna inom realskolan och gymnasiet. Gbg 1912. 8:o. 41 s. (Högre realläroverket i Göteborg 19111912, [omsl: Redogörelse, Gbg 1912,] 4:o, Bihang 1 [omsl].) Redogörelse för Fysiska sällskapets verksamhet ... avgiven vid minnesfesten ... (Fysiska sällskapet i Göteborg 18 26/3 92-19 16/3 12, Gbg 1912, s 39). Räknetabeller utg. [Rubr.] Gbg (tr Upps) 1914. 28 s. [Ny utg] 1920. 2. stereot uppl [omsl] så. En elektrisk partikels rörelse i ett konstant roterande magnetfält. [Rubr.] Upps 1914. 9 s. (Arkiv för matematik, astronomi och fysik [utg av VA], bd 10, n:o 10.) Overs: Die Bewegung eines elektrischen Teilchens ... (Annalen der Physik, Bd 46, Leipzig 1915, s 101320). Härledning af den allmänna tillståndsekvationen för gaser och vätskor ur hydro-statikens grundformler. [Rubr.] Upps 1914. 4 s. (Ibid, 10: 11.) Övers: Sur la formule de compressibilité des gaz et des liquides déduite des équations fondamentales de 1'hydrostatique (Annales de phy-sique, T 1, Paris [1914], s 485488). Om gränsskiktet mellan en vätska och hennes mättade ånga. [Rubr.] Upps 1915. 14 s. (Ibid, 10: 19.) Overs: Uber die Grenzschicht ... (Physikalische Zeitschrift, Jahrg 16, 1915, Leipzig, 4:o, s 121-127; även sep, 7 s). Om antalet molekyler pr cm2 i gränsskiktet mellan en vätska och hennes mättade ånga. [Rubr.] Upps 1915. 22 s. (Arkiv lör matematik, astronomi o fysik, 10: 20.) Untersuchungen über eine Funktion deren Nullstellen eine geome-trische Reihe bilden. Gbg 1922. 65 s. [VVSH, F 4, h 25, nr 7.] Grundzüge einer Theorie der Gravitation. Gbg 1922. 23 s. [Ibid, 26:3.] Zahlentheo-retische Untersuchungen [1]3. Gbg 192345. [1.] ... mit Hilfe der Funktion ... 1923. 24 s. [Ibid, 27:8.] 2: 1. Die Anzahl der Primzahlen in arithme-tischen Reihen. 2. Einige trigonometrische Produktenformeln. Gbg 1929. 23 s. (Ibid, F 5, Ser B, bd 1, n:o 5.) 3. Die diophantische Gleichung ... 1945. 21 s. (Ibid, 6, B, 3:6.) Uber die Dichte des Äthers und ihre Beziehung zur Planckschen Konstante. Gbg 1924. 17 s. [Ibid, F 4, 28:5.] Herleitung der Maxwell-Hertzschen und der Lorentzschen Dilfe-rentialgleichungen aus einer Grundformel der Hydrodynamik. Gbg 1925. 17 s, (Ibid, bd 29:6.) Uber die Eigenschaften des Äthers nebst einer Theorie der Röntgenstrahlen. Gbg 1925. 56 s. (Ibid, 29: 7.) Uber das elementare Energiequan-tum vom Standpunkte der Emissionstheorie. Gbg 1930. 6 s. (Ibid, F 5, B, 1: 10.) Über den Stoss veränderlicher Mässen. Gbg 1930. 16 s. (Ibid, 1:11.) Die statische Elektrizität eine Strömungs-erscheinung. Gbg 1932. 37 s. (Ibid, 2:8.) - Bidrag i: VA, Öfversigt af... förhandlingar, årg 40, 1883, 42, 1885, 44-45, 1887-88, 47, 1890, 5455, 189798, 58, 1901, Sthlm, se E Colliander, Kungl. svenska vetenskapsakademiens skrifter 18261917, Register, Sthlm (tr Upps) 1917, s 14, 126, 128, 137 f, 140 f; Tidskrift för elementär matematik, fysik och kemi, årg 4, 1920/21,67, 1922-24, 1112, 192728, 1516, 193233, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 28 aug 1891, nr 14, 21 sept 1900, nr 11, o 8 febr 1918, nr 36, RA.

A Beckman o P Ohlin, Forskn o undervisn i fysik vid UU under fem årh (Skrifter rör UU, C: 8, 1965); J A Hedvall, Gbg i centrum (1970); E Kellgren, H reallärov i Gbg 1920—1921. Arsredog (1921); J Koch, nekr över M (Minnestal i VVS, ser från 1938, nr 3, 1953); E Kölgren, Matr öfver rikets allm lärov ... (1905); A Leide, Fysiska instit vid LU (Ur LU:s hist, 5, 1968); J Mebius, Slägten Mebius 1690-1886 (1886); C O Montan o K J Warburg, Sångarfärden till Paris 1878 (1878); G Thimon, Matr över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811-1961 (1963). - Nekr över M i Gbgs-Posten 23 febr 1947.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Claes A Mebius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9219, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2017-03-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9219
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Claes A Mebius, urn:sbl:9219, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2017-03-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se