K Oscar Medin

Född:1847-08-14 – Axbergs församling, Örebro län
Död:1927-12-24 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Läkare, Kommunalpolitiker, Pediatriker


Band 25 (1985-1987), sida 306.

Meriter

2 Medin, Karl Oscar, syssling till M 1, f 14 aug 1847 i Axberg, Ör, d 24 dec 1927 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: bruksinspektören Erik M o Anna Charlotta Holmstedt. Mogenhetsex vid h a l i Örebro 11 juni 66, inskr vid UU 20 sept 67, med fil kand där 7 nov 68, underläk vid allm garnisonssjukh 1 april 691 febr 70, MK vid UU 30 maj 72, amanuens vid pediatriska kliniken vid Allm barnhuset 15 juli 757 april 76, ML vid Kl 15 nov 76, underläkare vid Allm barnhuset 1 dec 764 mars 80, ordf i Med fören vid Kl 7780, förman där 88, hed led 94, inspektor 9712, disp vid Kl 26 maj 80, doc där 28 maj 80, MD vid UU 30 maj 80, obducent vid pediatriska kliniken vid Kl 1 okt 80jan 84, tf eo prof i pediatrik vid Kl 1 juni 82, eo prof i samma ämne där 21 dec 83, prof 31 okt 8412, överläkare vid Allm barnhuset 15 nov 8414, överläkare vid försäkr:ab Skandia 8415, läkare vid med avd vid kronprinsessan Lovisas vårdanst för sjuka barn 1 dec 85nov 92, ordf i Sv läkare-sällsk 9192, i Allm sv läkarefören 02-05, i Sveriges läkarförb 0307, led av styr för Sv nationalfören mot tuberkulos från 04, led av stadsfullm i Sthlm 0410, ordf i Sthlms stads hälsovårdsnämnd 0615, i styr för Sachska barnsjukhuset från 11.

G 2 nov 1885 i Sthlm, Hedv El, m Gerda Henriette Abramson, f 22 jan 1864 där, Mosaiska, d 25 nov 1951 där, Engelbr, dtr till grosshandl Gabriel A o Evelina Gumpert.

Biografi

Oscar M var av närkingsk bondesläkt. Han fick till en början undervisning i hemmet och av församlingens präst, bl a i latin och franska. Tidigt grundlades hos M en speciell kärlek till Frankrike. Ett år var han informator hos kammarherre O Nordenfelt på Björneborg i Värmland, och med dennes familj varade vänskapen livet ut.

M:s lärare i pediatrik vid Kl var främst Hjalmar Abelin (bd 1). M framhöll i en minnesruna Abelins styrka som lärare, både polikliniskt och vid sjukbädden. Lärdomarna förde M vidare, och dessa blev mönsterbildande. Abelin och M hade samarbete bl a när det gällde behandlingen av tuberkulos hos barn, ett ämne som kom att bli en av hörnstenarna i M:s praktiska och vetenskapliga arbete.

M:s avhandling 1880 handlade om epidemisk hjärnhinneinflammation hos barn. Den grundade sig på en genomgång av ca 4 500 journaler över barn som 184276 dött på Allmänna barnhuset i Sthlm. Däribland fanns 255 dödsfall i hjärnhinneinflammation hos barn under ett års ålder, som mest 58 per år. Avhandlingen faller inom ramen för de på  den tiden vanliga monografierna över olika barnsjukdomar och går tillbaka på traditioner från F T Berg (bd 3).

Vetenskapligt gjorde M betydande insatser främst på två områden, poliomyelit och tuberkulos. Mot slutet av 1800-talet började polion framträda som en epidemisk sjukdom från att tidigare ha haft endemisk karaktär. M var den förste som beskrev en epidemi av polio. Han redogjorde i Berlin 1890 för en epidemi av "infantil paralys" som han själv bevittnat i Sthlm 1887, med 44 barn, varav 34 var under 3 år gamla och tre avled till följd av sjukdomen. Han redogjorde för den kliniska bilden i det akuta stadiet och fann genom obduktioner att inte bara ryggmärgens framhorn var angripna (vilket man visste förut) utan hela organismen. Han betecknade sjukdomen som "utan tvekan en specifik infektionssjukdom" men var osäker om hur smittsam den var. Denna redogörelse väckte inte den uppmärksamhet som den var värd. Inte förrän M:s lärjunge Ivar Wickman 1905 och 1907 publicerade ytterligare rön, blev M:s insatser kända. Wickman föreslog att sjukdomen skulle kallas Heine-M:s sjukdom. Namnet slog igenom och lever fortfarande.

Tuberkulos var den stora folksjukdomen i Sverige under 1800-talet och långt in på 1900-talet. I åldrarna 20 till 30 år orsakades mer än vart tredje dödsfall av tbc. Till att klarlägga sjukdomens karaktär av smitta och förebygga den, särskilt när det gällde barn, gav M väsentliga bidrag. I ett föredrag 1880 två år innan Robert Koch upptäckte tbc-bacillen redogjorde M för 384 fall av spädbarnstbc på Allmänna barnhuset under tiden 184279. Han utnyttjade samma journalmaterial som för sin avhandling och nämnde den "sannolika förekomsten av ett smittämne för tuberkulos". Denna M:s sammanställning publicerades 1882 i Meddelande från Allmänna Barnhuset. M skrev 1883 om tuberkulos meningit hos späda barn och påvisade att barnen oftast haft symtom på tbc 2 till 3 månader före meningiten och att sjukdomen var en vanligare dödsorsak än man antagit. Han studerade metoder att diagnosticera, förebygga och behandla sjukdomen. Genom att använda Pirquets metod att diagnosticera tuberkulos (Wien 1907) kunde man visa hur utbredd tuberkulosinfektionen var hos barn i Sverige. BCG-vaccinering ("Calmette") blev aktuell i mitten av 1920-talet. M ansåg den osäker, och hans ord vägde tungt.

När Sv nationalföreningen mot tuberkulos bildades 1904, var M en av initiativtagarna, och han var en verksam förgrundsfigur i styrelsen in i det allra sista: han deltog i ett sammanträde 3 dagar före sin död. Inom föreningens ram verkade han framför allt för barnprofylaxen som han hade studerat i Paris. Detta ledde till riktade hälsovårdande och sociala åtgärder när det gällde barnen, för att dessa bättre skulle kunna stå emot infektionen ("barnkoloniepoken"). För resultaten av denna verksamhet redogjorde M 1926 i sitt sista tryckta arbete. Han fann i detta att av 28 barn, som skilts från sina smittbärande mödrar genast efter födelsen, inget drabbats av tbc, medan av 107 barn, som fått vara kvar hos sina mödrar upp till tre månaders ålder, 11 avlidit i tbc. Det goda resultatet av isolering gjorde att M ansåg det riskfyllt att pröva calmettevaccinationen. För att bli övertygad om nyttan av denna var det nödvändigt att kvarhålla barnen i smittmiljön. Arne Wallgrens systematiska arbeten visade emellertid att vaccinet var verkningsfullt i kampen mot tbc, och på 1940-talet slog BCG-vaccinationen igenom i vårt land, men M var en av dem som lade grunden till den småningom lyckosamma utrotningskampen mot tbc.

M var sin tids främste sv barnläkare med stor praktik. Han var dessutom road av att undervisa. I sin installationsföreläsning talade han med utgångspunkt i de erfarenheter han gjort under Abelins ledning om "sättet att undersöka sjuka barn". M gav t ex ut småskrifter och höll föredrag med råd om den tidens alla grädd- och halvmjölksblandningar för uppfödning av barn som inte kunde ammas. Israel Holmgren hävdade att M var en av de bästa lärare han haft, och han kom ihåg hur M:s "långa pekfinger slog takt till de punkter som skulle hamras in". Ett led i detta undervisningsintresse var hans engagemang för Medicinska föreningen, dvs studentsammanslutningen vid Kl. M var en av initiativtagarna till föreningen 1877, och han blev senare en vördad inspektor.

Som sjukhusplanerare och organisatör gjorde M också en förblivande insats. En åtta månader lång studieresa 1883 till olika barnsjukhus i Europa och Ryssland gav ett viktigt erfarenhetsunderlag för hans insatser vid Allmänna barnhusets nybyggnad 1885 och flyttning till Norrtullsgatan. M deltog också i planerandet av Sachska barnsjukhuset och var ordförande i dess styrelse från 1911. Han var även fackligt verksam och var den förste ordföranden i Allmänna sv läkareföreningen 190307. Politiskt var han liberal, satt som sådan i Sthlms stadsfullmäktige och var länge ordförande i hälsovårdsnämnden.

M hade under sina aktiva år en mycket stor arbetsbörda, som inte underlättades av att han var grundlig och ibland omständlig. Men han var också en levnadskonstnär, som var road av och generös med representation, där hans "förnäma pondus" gjorde intryck. Som yngre kunde han visa utpräglade sympatier och antipatier och vara fordrande genom sin noggrannhet.

Författare

Gunnel Hedvall



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms efter M i Kl. Räkenskaper mm i SSA. Brev från M i LUB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Meningitis cerebro-spinalis epidemica infantum. Ett bidrag till kännedomen om sjukdomarna bland de späda barnen på Allm. barnsjukhuset i Stockholm under åren 18421876. [Rubr.] Sthlm 1880. 40 + 40 s, 1 tab. (Nordiskt medicinskt arkiv, bd 12, n:r 9 o 16.) Även: [akad avh,] 80 s, 1 tab. Reseberättelse till Kongl. direktionen öfver Allm. barnhusinrättningen i Stockholm. [Omsl.] Sthlm 1881. 43 s. Om meningitis tuberculosa hos späda barn. Bidrag ... 18421876. [Rubr.] Sthlm 1883. 30 s. (Nord medic arkiv, 15: 26.) En epidemi af infantil paralysi ... Föredrag ... i pediatriska sektionen vid den internationella medicinska kongressen i Berlin d 7 aug 1890 ... [Rubr.] Sthlm 1890. 12 s. [Ur Hygiea s å; övers av följ.] Über eine Epidemie von spinaler Kin-derlähmung (Verhandlungen der 10. Internationalen medicinischen Congress Berlin 49 August 1890, Bd 2, Abt 6, Berlin 1891, s 3747). Kortfattade regler för späda barns uppfödande med komjölk. Sthlm 1892. 15 s. [Ny uppl] 1900. Hjalmar August Abelin. Minnesteckning. .Sthlm 1893. 14 s. Om rätta sättet att använda komjölk vid den artificiella uppfödningen (Förhandlingar vid Hälsovårdsföreningens i Stockholm sammankomster, 1893, Sthlm 1894, s 421). - Om den infantila paralysien, med särskild hänsyn till dess akuta stadium. [Rubr.] Sthlm 1896. 84 s, 3 pl. (Nord medic arkiv, [28 = NF 6,] 1896: 1.) - Om infantil skorbut (morbus Barlowi) ... [referat] (Förhandlingar vid 2. Nordiska kongressen för invärtes medicin i Kristiania den 1113 augusti 1898, Sthlm 1898, s 168170). L'état aigu de la paralysie infantile (Archives de médecine des enfants, T 1, 1898, Paris, s 257-278, 321-342; även sep, 44 s). Några lifförsäkringsbolags ställning till frågan om förkortade formulär till utlåtanden mot lägre afgift. Upplysningar meddelade 10:de Allm. svenska läkaremötet. Sthlm 1901. 7 s. Om gräddblandningars användning vid den artificiella uppfödningen (Förhandlingar vid 10. Allm sv läkarmötet i Örebro, 5-7 sept 1901, Sthlm 1901, s 108111; även sep, 4 s). Föreskrifter för späda barns uppfödande med komjölks- eller gräddbland-ningar. Sthlm 1901. 23 s. 2.-3. uppl 1903, 1905. 4.-5. uppl 1908, 1911. 21 s. 6. uppl 1916. 23 s. -Anförande vid den Skandinaviska kommitténs för undersökning af frågan om försäkring af icke normala risker sammanträden den 14 och 15 april 1902. [Omsl: Anförande vid Kommitténs sammanträde den 14-15 april 1902.] Sthlm 1902. 4:o. 71 s. ([Omsl:] Meddelande från den Skandinaviska kommittén för ... risker, 1.) Några ord om det anbud, som 10 af Sällskapets ledamöter genom prof. Medin gjort Läkaresällskapet att fa inköpa en tomt i kvarteret Läraren vid Norra bantorget. [Rubr.] Sthlm 1902. 14 s, 8 pl. A few notes on the public orphanage Stockholm ("Allmänna barnhuset"). Sthlm 1904. 7 s. Till hvilka resultat har Finsen kommit med ljusbehandlingen vid lupus vulgaris? (Allmänna svenska läkartidningen, årg 1, 1904, Sthlm 19[03-]04, s 3438; även sep, 1903, 4 s). Svenska nationalföreningen mot tuberkulos. Hälsningstal vid konstituerande mötet (ibid, s 193208; även sep, 1904, 13 s). Hur ådraga sig späda barn tuberkulos? ... inledningsföredrag (Bilaga till Svenska läkaresällskapets förhandlingar 1904. Diskussion öfver tuberkulosfrågan hållen i Sv läkaresällskapet vid dess sammankomster d 12, 19 o 26 april 1904, Sthlm 1904, s 2840). Några ord till allmänheten om den akuta barnförlamningen. Sthlm 1905. 10 s. (Meddelanden från Kungl. medicinalstyrelsen, n° 8.) Den akuta barnförlamningen. Några ord. [Rubr.] Sthlm 1905. 4 s. (Djurskyddets expedition. Meddelande nr 32 [= 31].) Sur la fausse crainte de la transmission du virus tuberculeux aux enfants par le lait de vache (Bulletin de la ligue nationale suédoise contre la tuberculose ... Numéro special pour la VI:e conférence internationale de la tuberculose, réunie a Vienne en septembre 1907, Sthlm 1907, s 7889; även sep, 12 s). A new method of study-ing the influence of tubercular predisposition in regard to life-assurance, Suggested by the Scandi-navian committee for an examination into the question of assuring non-normal risks. Introduc-tory remarks (The struggle against tuberculosis in Sweden, 1908. Ed by Sture Carlsson, Sthlm 1908, 4:o, s 174181). Sammanställning af dödsorsaker. På uppdrag af Kommittén för skandinaviska dödlighetstabeller utarb. Föredrag vid 1907 års Allm sv läkarmöte. [Rubr.] Sthlm 1908. 23 s. [Ur Hygiea så.] (Tills med J, E.Johansson.) Om det kutana tuberkulinprofvet enligt Pirquet ... Föredrag i Svenska läkaresällskapet 12/11 1907. [Rubr.] Sthlm 1908. 11 s. - Om behandling av mjölk med vätesuperoxid. Föredrag, stenografiskt upptecknadt, hållet i Pediatriska sällskapet den 6 mars 1907. [Rubr.] Sthlm 1908. 19 s. Pediatriska kliniken (Karolinska mediko-kirurgiska institutets historia, d 3. ... institutets kliniker och institutioner, Sthlm 1910, s 299346; även sep, 48 s: Pediatriska kliniken vid Karolinska ... Historik; [ny uppl] 1927, 56 s). The acute stage of infantile paralysis (The St. Paul medical journal, vol. 12, 1910, Saint Paul, s 213226). Yttrande till Karolinska institutets lärarkollegium, afgifvet med anledn ... (E. Muller, O. Medin o K. A. H. Mörner, Yttranden till Karolinska institutets lärarkollegium afgifna ... med anledning af doktor W. Wernstedts ... besvär i fråga om hans anställande som docent ..., Sthlm 1911, s 4571; även sep, 29 s). Flexners och hans medarbetares experimentella forskningar angående den akuta barnförlamningen. [Omsl.] Sthlm 1911. 15 s. [Ur Svenska läkaresällskapets förhandlingar så.] Die Pädiatrie als Unterrichts- und Prüfungsfach an dem Karolinischen medico-chirurgischen Institut zu Stockholm (Jahrbuch fur Kinderheilkunde und physische Erziehung, Bd 74 (F 3, Bd 24), Berlin 1911, s 489500). Contribution å la connais-sance des voies d'accés de la tuberculose chez les enfants dans la premiere année de la vie (Archives de médecine des enfants, T 16, 1913, Paris, s 912920). Konung Oscar II:s och drottning Sophias guldbröllopsminne. Sthlm 1922. 11 s. [Anon.] -Om späda barns skydd mot tuberkulos (Svenska nationalföreningens mot tuberkulos kvartalsskrift, årg 21, 1926, Sthlm, s 120; även sep). Medv i: Upsala läkarförenings förhandlingar, bd 57, 1869/70-1871/72, Upsala 18[69-]72; Hygiea, 18771926 (större bidrag 187879, 1883, 1890, 189394, 1896, 1901, 190608, 192526) o Förhandlingar vid Svenska läkare-sällskapets sammankomster år 1894, 1908 o 1911 (bihang till Hygiea) samt 1916, allt Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 21 dec 1883, nr 23, RA. B Buhre, Sv nationalfören mot tuberkulos 19041929 (Sv nationalforen:s mot tuberkulos kvartalsskr 1929, nr 3); dens o G Neander, Sv nationalfören mot tuberkulos 19041929. En återblick (1929); E Ehrnberg, Minnesanteckn.ar över OM (Hygiea, bd 90, 1928, s 49-66); I Holmgren, Gestalter ur KI:s hist (Nord med, bd 18, 1943, s 589591); F Lennmalm, Sv läkaresällsk:s hist 1808-1908 (1908); A Lichtenstein, OM in memoriam (Sv läkartidn 1927, s 15301534); dens, An outline of the history of pediatrics in Sweden (Acta pajdiatrica, vol 32, 1945, s 187200); G Neander, nekr över M i Sv nationalfören:s mot tuberkulos kvartalsskr 1928, s 14); G Nilsson, Berömda sv läkare (1945); T Nyrén, Sv nationalfören mot tuberkulos, spädbarnsvård (Sv nationalfören mot tuberkulos kvartalsskr 1929, nr 3); E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951); dens, Orostid, 1 (1952); J Paul, A history of poliomyelitis (New Haven, London 1971), s 7178; G Retzius, Biogr anteckmar o minnen, 2 (1948); J Sachs, Mitt livs saldo, 1 (1949), s 215, 219 f; SLH 2 (1873), 3: 2 (1895), 3:3 (1901) o 4: 3 (1933); SMoK; J Torbacke, Journalistik på osäkra villkor. Den liberala Aftontidn o dess föregångare (1966); A Wallgren, O M o tuberkulosvården i Sverige (Sv nationalfören mot hjärt- o lungsjukdomar, kvartalsskr 1969, nr 4); dens, Här hemma q där ute. En barnläkares minnen (Nord medicinhist årsb 1972); I Wichman, Beiträge zur Kenntnis der Heine-M:schen Krankheit (Poliomyelitis acuta und verwandter Erkrankungen, Berlin 1907).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Oscar Medin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9228, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnel Hedvall), hämtad 2019-03-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9228
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Oscar Medin, urn:sbl:9228, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnel Hedvall), hämtad 2019-03-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se