J Friedrich Mehler

Född:1896-09-27 – Tyskland (i Frankfurt am Main)
Död:1981-11-05 – Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län

Dirigent, Teaterchef


Band 25 (1985-1987), sida 311.

Meriter

Mehler, Julius Friedrich, f 27 sept 1896 i Frankfurt am Main, Tyskland, d 5 nov 1981 i Visby. Föräldrar: köpmannen Julius Franz Ignaz Vincenz M o operasångerskan Ernestine (Erna) Börner. Studier för L Lauboeck (violin) o W Meyer-Stolznau (piano o harmonilära) vid musikkonservatoriet i Hannover 0513, för C Markees (violin) o C Naumann (piano, kontrapunkt, instrumentation, dirigering, partiturspel o fri komposition) i Berlin 1315, för C Becker (fri komposition), C Krebs (musikhist), M Seiffart (generalbas), R Kahn o F Koch vid Hochschule fur Musik i Berlin, 1621, engagemang bl a som violinist i Deutsches Opernhausorchester vid Städtische Oper i Berlin-Charlottenburg, verksam på Gotland juni 2180, ledare för Musikaliska sällsk i Visby 2165, dirigent i Visby allm sångfören o förste förb:dirigent i Gotlands sångarförb 2454, studier för H Pfitzner (komposition) vid Akademie der Kunste i Berlin 2728, teaterchef, dirigent o konstnärlig ledare för ruinspelen i Visby 2980, regissör där 6180, sv medborgare 6 mars 31, ledare för Visby konsertfören 4056, dirigent i Sångsällsk NS 4669, lär i musik vid kommunala flickskolan i Visby 4664, vid hal där 5160, drev egen musikskola i Visby. Iqml 76.

G 12 maj 1923 i Wien m Hildegard Berta Clara Ginzel, f 28 okt 1891 i Reichenberg, Böhmen (nu Liberec, Tjeckoslovakien), d 16 nov 1963 i Visby, dtr till Hofrat Ferdinand G o Martha Gnörich.

Biografi

Friedrich M fick en gedigen musikutbildning i Tyskland. Han var verksam som kompositör och framträdde även med stor framgång som solist på piano och violin i hemlandet och Tjeckoslovakien innan han av en slump hamnade på Gotland. Läkaren Josef Lundahl (bd 24) vände sig till musikhögskolan i Berlin med förfrågan om det fanns någon elev som var intresserad att komma till Visby några sommarmånader för att lära honom musikteori och kontrapunkt. Så småningom gick erbjudandet till M, som accepterade och kom till Visby i juni 1921. M hade viss anknytning till Sverige, då hans farmors far Ignaz Lachner verkat som hovkapellmästare i Sthlm 185860 och sommartid med sin familj bott i Visby. Han tillhörde en välkänd musikerfamilj, som bl a en tid umgåtts i kretsen kring Franz Schubert.

M blev snabbt aktiv i Visbys musikliv. Egentligen ville han inte stanna kvar; hans mål var att bli operakapellmästare i Tyskland. Musikaliska sällskapet lockade honom emellertid med ett erbjudande att få framföra Haydns Skapelsen, något som han tacksamt accepterade. När detta och ett par andra uppdrag var fullgjorda, hade M blivit så engagerad i öns kulturella liv att han beslöt att stanna i Visby.

M betecknade själv musikskådespelet Petrus de Dacia som sin mest bestående insats. Detta skildrar den gotländske munken Petrus' liv från hans upptagande i dominikan-konventet S:t Nicolaus till hans utnämning till prior i nämnda kloster. Urpremiären ägde rum 1929 och spelet har sedan med undantag för krigsåren uppförts i Visby varje sommar; i juli 1984 gavs den 650:e föreställningen. Skådespelet var från början en romantisk skildring, men innehållet omarbetades och fördjupades efter hand av makarna M. Den slutgiltiga stramare formen fick verket 1957. Uppsättningarna har hållit en hög standard, och operaartister som Leon Björker, Olle Sivall, Kolbjörn Höiseth, Sigurd Björling, Rolf Jupither, Aulikki Rautawaara och Elisabeth Söderström har uppträtt i de olika rollerna. I den lilla orkestern genialt instrumenterad av M har bl a Carl v Garaguly, Josef Grünfarb, Gert Crafoord och Matla Temko medverkat. M ledde skådespelet från starten fram till 1980. Från 1961 var han även regissör. Sedan 1981 förs verket vidare med M:s son Wolfgang, dotter Irmgard och sonson Tomas (dirigent och regissör) i spetsen.

M har efterlämnat en stor och rikt varierad samling kompositioner, bl a två symfonier, två violinkonserter och flera pianoverk. Hans stil är romantisk och melodiös med kontrapunktiska inslag och målande harmonik. Hans sånger har en tydlig förankring i den tyska liedtraditionen. Han gjorde även många bearbetningar av folkmusik, operetter och wienermusik. Folkmusiken låg M varmt om hjärtat och han bidrog aktivt vid genomförandet av många spelmansstämmor.

Många lokala talanger fick sin utbildning i M:s musikskola. Han var god pedagog och betydde mycket som musikalisk inspirationskälla för såväl skolelever som körsångare, orkestermusiker och operasångare. Hans musikalitet präglades av en god portion humor, vilket bl a framkom under repetitionerna och märks i flera av hans kompositioner. M gjorde även en insats genom att specialarrangera stora verk så att dessa blev möjliga att utföra i mindre sammanhang av amatörmusiker. Under den långa tid M var aktiv i Visby byggde han upp en rikt varierad verksamhet på musikens olika områden. Genom hans insatser kom kör- och konsertlivet att blomstra. Förutom som dirigent framträdde han även som pianist och violinist. Som gästdirigent presenterade han egna verk i bl a Sthlms konsertförening.

Författare

Leif Ekvall



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Inspelningar. Gotland, hell Dig (med textbok), 1982; Grammofonskiva/Kassettband: Petrus de Dacia (med textbok), 1976; bandinsp på Musikve-tensk institutionen, StU: Violinkonsert nr 2 (H Enflo o gotländsk symfork, dir: M), 1973; Brucebosvit, pianosonat (M, piano), odat; Gotland, Hell dig!, melodram (sammandrag, A-G Ek o Erik W Ohlsson, recitation, E Ek, piano, Norrklang, kör, dir: M), 1978; Två gotländska folkvisor i arr (W Beer. sång, M, piano), 1934; Sommarmorgon, körverk (utdrag, R Leanderson, solo, o Sångsällskapet N S, dir: M), 1958; samtal mellan M o C-G Åhlén, med folkmelodi (A Fredin o M), odat; I min ungdom, folkvisa i arr (M-L Beer, sång, M, piano), 1946; samtal MÅhlén 1975 om o utdrag ur Petrus de Dacia (L Björker, solo), 1952; Gotland, symfonisk dikt, samt Skratt- o Rominspolska (Regionmusiken, dir: O Lind), 1979; Skratt- och Rominspolska, f stråkar o piano (M mfl), 1973; Gotland, symf dikt (Visby konsertfören, dir: R Sjölin); Haydn, Skapelsen, ur slutkören (E Oldrup, S Björling, G Lundberg, soli, Musikaliska sällsk i Visby, Visby konsertfören, dir: M), 1965; M avtackas genom biskop O Herrlin, 1965; M intervjuas av S Hammar, 1974, med Prologen ur Petrus de Dacia (K Höiseth, solo), o av L Ekvall 1980.

Kompositioner: Petrus de Dacia, musikskådespel (text J Lundahl, senare bearb av H o F Mehler, 1929 (T); Auktionen, folklustspel (Lundahl); Medeltida stämningsstund, f sopransolo, damkor, vi, harmonium (194045); Valdemarståget, krönikespel (S-U Palme, 1945); Ett spel om Kristi födelse, efter medeltida mysteriespel (1945). Symfoniorkester: Nordische Ballade (1921); Symfoni nr 1 (1921); Stimmungsbilder uber ... "Ack, Värmeland ..." (1921); Violinkonsert nr 1 (1920-21); Symfoni nr 2 (1925, omarb med sats 1 o 4 nyskr 1973-74); Three Swedish folk dances (1930, tr 1946); Parafras över "Skratt- o Rominspolskorna" (tr 1941, arr f Regionmusiken 1979); Paraphrase of two Gotland dances (1941); Festmarsch (1942); Violinkonsert nr 2, e (1945, omarb 1973); Gotland, symf dikt (1945, arr f Regionmusiken 1974); Gotländsk svit (1946); Musik till Gotlandsfilm, ur Petrus de Dacia (tr 1953). Kammar/Salongs/orkester: Trio f 3 vi (1912); Pianotrio (1914-15); Violinsonat (1915); Fuga f stråkkvartett (1918); Violoncellsonat (1920); Kassation fstrkv (ca 1923, tr 1930); Sonat f 3 vi (1925); Serenad fvl o via (1926); Solosonat f vi (ca 1926); Kanonische Variationen fur Violin und Violoncell (1927); Triosvit fvl, vlc o pi (1928); Sonata antica f soloviolin (1928); Violinsonat nr 5 op 16 (1929, tr 1930); Sonata antica fvl med pi (ca 1930), I folkton f 4 vlc (1932); Stråktrio (1935); I folkton (1935); Valse lyrique (1935); Serenata amabile (1935); Två kvintetter (1939); Gotländsk serenad f stråkork (1940); Festmarsch till Gotlands nation i Uppsala (1957); H C Andersen-svit (odat); Barcarolle f pi, vi o vlc (ca 1955); Fyra stämningsbilder till Harry Booströmtavlor f strkv (1967); Gotländsk svit f strkv (1975); Fem gotländska danser f flöjt, oboe, klarinett, fagott o valthorn (1975); Sex låtar o visor från Gotland, beställn:verk f Regionmusiken (1979). Piano: Capriccio (1915); Vals (1915); Walzer (1916); In Bulemans Haus, Requiem o Märchen (1916); Sechs Charak-terstiicken fur Klavier (1916); Legende (odat); Sonate (1918); Brucebosvit (1923); Festmarsch (ca 1923); H C Andersen-svit (ca 1924); Vid brasan, svit (tr 1924); Bearb av två Paganinietyder f pi (ca 1925); Tekniska studier (ca 1925); Zwei Klavier-stucke: Andante und Präludium (1925, tr 1929); Wiegenlied (ca 1925); Romantische Sonate (1927); Crescendo-Präludium (1927); Två konsertetyder (1928); Inventioner (1928); Fem gotländska danser (tr 1930); S:t Nicolai (tr 1930); Hyllningsmusik till Caroline Benedicks-Bruces 75-årsdag (1931); Mura marissvit (1943); Gotländsk vaggvisa (tr 1949); I folkton (odat, senare f violoncellkvartett); Andante grazioso (odat); Höstlöv (odat); Om våren (odat). Sånger (vanl med pianoack): Wal-friede (F M Bergfeld, 1916); In der Nacht (G Falke, ca 1916); Mailiedchen (J Sturm, 1916); Im wunderschönen Monat Mai (Heine, 1916); Son-nenuntergang (Hölderlin, 1918); Notturno (M Bochty, 1919); Fruhlingsbotschaft (F Schauz, 1919); Am Kamin (PSchettler, 1919); Matten Has (K Gooth, ca 1919); Vier Lieder (ca 1920, tr 1921): Unter bliihenden Kirschen (M Quenel), Heut kommt ja mein Schatz, o Moralpredigt (O Haus-mann), Was geht's die andern an? (altdeutscher Text); Sechs Lieder (ca 1920, tr 1921): Uber Ster-nen, Der zerbrochene Spiegel o Morgengliick (Hausmann), Abendläuten (C Morgenstern), Schlummerliedchen (Hausmann), Wiegenlied (altdeutscher Text); Den siste kämpen, bassolo med manskör o pi (Geijer, 1922); Choral der Eulen (Quenel, 1923); Die Luft so schwer ... (M Dauth-endey, odat); d:o med strkv; Stimme in Dunkeln (Dehmel); d:o med strkv; Der Scherenschleifer (Hausmann); Brudmarsch o Staikstrik f manskvartett (ca 1925, tr 1931); Den vandrande tiden (Frö-ding, ca 1920); Sång till Gutarnas ö, manskvartett (Arthur Nilsson, odat); Vildgräset, d:o (Karlfeldt, odat); Siden, sammet, trasa lump (M Strömberg, 1927); Mondmusikanten (Dauthendey, 1929); Der Mond scheint auf mein Lager (G Falke, tr 1930); Ave Virgo ur Petrus de Dacia, f vi o sång eller 2 vi samt pi (tr 1930); Linda, min Linda o femton andra gotl visor (tr 1932); Vid kärleksporten (Valton Johansson, 1934); Tack för att ni kom (dens, 1934); Grön och lummig ligger staden (dens, 1934); Sex tyska barnvisor ur "Barnen spelar" (sv text: Solveig); Der Struwwelpeter (H Hoffmann, odat); Gotländsk mark (D Edqvist, ca 1930); Fyra gotl visor satta f en eller två röster vid pi (tr 1944): Vaggsång o Förgäves uppå stigen (efter M Lund) samt Nu kommer den förste friar'n o Alla Gotlands gossar (efter A Fredin); Du bist mein, ich bin dein (Wernher von Tegernsee, tr 1945); Godnatt, serenad efter andalusiskt mönster (J Billström, odat); Tre sånger, sopran med stråkork (J L Almqvist, odat); Du går icke ensam, Den lyssnande Maria, Marias häpnad; När jag blev 17 år (odat); Gotländsk vaggvisa (efter M Bendelin, tr 1949); Stadens löjtnant, manskvartett (M Valentin, tr 1950); Våren sjunger, d:o (dens, tr 1950); 5 medeltida julvisor, bearb f d:o (1966); Jungfrun i det gröna, d:o (sv folkvisa, 1966); Vaim singar, De gamle, Sju orkidéer o Barnvisa (tr 1972); Bön (G Larsson, tr 1974). Körverk: Kantat till Allmänna sången, tenor- o barytonsolo, manskör o pi (J Hellman, 1924); Vi älska vår ö!, gotländska folkvisor o danser f sopjran, tenor o barytonsolo, manskör o pi (uppteckn av A Fredin o M, 1932, f bl kör o instrument 1974); Gotland, Hell Dig!, melodram, bl kör (F M efter Gustaf Larsson, 1938); Till Sången, recitation, bl kör (Hellman, 1940); Till ungdomen, recitation, melodram, bl kör (V Johansson, 1944); Sommarmorgon, barytonsolo, manskör (D Glansholm, 1951); Kantat till Kommunala flickskolans 75-årsjubileum, recitation, sopransolo, flick- o barnkör (H Cramér, 1951); Frimurarekantat "Evigt liv", tenor- o barytonsolo, manskör, har-monium, stråkar (bibelord med sammanbindande text av B Setterlind, 1969). Bearbetningar (vanl odat): Melodier ur operetten "Viktorias husar" (P Abraham); d:o "Tiggarstudenten" (Millöcker); d:o Geishan (Jones); Bellman-rapsodi; Kör o vals ur operan "Faust" (Gounod); Wienermelodier (1958); Morgenblätter o Wein, Weib und Gesang (J Strauss d y); Medeltida julvisor; När julens högtid nalkas; Resa i främmande land; Danser från Flandern (1963); Nu grönskar det i backarna; En vårrapsodi; Snart är sommaren här.

Tryckta arbeten: Das Musikschauspiel "Petrus de Dacia" in Visby (Institut fur Auslandsbeziehungen Mitteilungen, Jahrgang 10, 1960, Stuttgart, 4:o, s 54 1). Bearb o utg texterna till Vi älska vår ö, 1945 (uppteckn, delvis av A Fredin), "Gotland, hell Dig!", 1954 o 1982 (efter Gustaf Larsson) samt Petrus de Dacia, 1976 (efter J Lundahl, tills med H Mehler), se ovan.

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedeprs konseljakter 6 mars 1931, nr 27, RA. L Ekvall, F M o musiken på Gotland (otr uppsats, StU, musikvetensk instit, vt 1980).

A Fredin, Gotlandstoner (1933); L, Jonasson, Petrus de Dacia ett märkligt 25-årsjubileum (Musikern 1954, nr 7); Musikaliska sällsk i Visby 150 år, ed V Bergdahl (1965); Sohlman; Väd 1979. Nekr:er över M i DN o SvD 7 nov 1981.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Friedrich Mehler, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9232, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Ekvall), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9232
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Friedrich Mehler, urn:sbl:9232, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Ekvall), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se