Olof W Melin

Född:1861-08-03 – Kristine församling, Västra Götalands län
Död:1940-01-15 – Stockholms stad (Brunnby församling, Skåne län)

Arméofficer, Stenografisk systemutvecklare


Band 25 (1985-1987), sida 379.

Meriter

2 Melin, Olof Werling, son till M 1, f 3 aug 1861 i Gbg, Kristine, d 15 jan 1940 i Sthlm (enl db för Brunnby, Malm). Volontär vid Älvsborgs reg 20 jan 79, mogenhetsex vid realgymn i Gbg 25 maj 80, officersex vid krigsskolan på Karlberg 31 okt 81, underlöjtn utan lön vid Älvsborgs reg 18 nov 81, elev vid krigshögsk 1 sept 8411 maj 86, vid infanteriskjutskolan 10 juli27 sept 86, underlöjtn:s lön vid reg 4 nov 87, elev vid GCI 1 sept 8815 maj 91, befälh för 3:e arméfördeln:s velocipedordonnansavd 9195, drev gymnastikinst i Bournemouth, England, 9102, löjtn av 2 kl 6 maj 93, sv ombud vid internat kongressen för stenografi i Paris aug 00, löjtn av 1 kl vid Älvsborgs reg 20 april 01, kapten i armén 5 dec 01, reg:adjutant 10 nov 022 aug 04, kapten av 2 kl 26 mars 04, utg av Tidn för snabbskrift 0217, befälh för infanteriets officersvolontärskola 6 okt 054 maj 07, kapten av 1 kl vid reg 8 juni 06, tjänstg vid franska infanterireg 15 okt 0715 april 08, major i Älvsborgs reg o chef för infanteriets skjutskola på Rosersberg 15 april 08, led av komm ang infanteriskjutskolan nov 08jan 10, major i Skaraborgs reg 22 okt 09, vid Västgöta reg 21 maj 10, överstelöjtn vid Skaraborgs reg 13 juli 11, vid Bohusläns reg 2 april 13, tf chef för Hallands reg 21 febr 14, överste i armén 31 okt 14, chef för Bohusläns reg 31 juli 153 aug 21, ordf i M:ska stenografförb 2024, hedersordf 2731. LKrVA 10.

G 24 sept 1900 i Folkärna, Kopp, m Christina (Stina) Charlotta Sundborg, f 3 nov 1871 i S Finnskoga, Värml, d 2 mars 1950 i Sthlm, Engelbr, dtr till gränsridaren Oscar S o Lena Larsdtr.

Biografi

Närsynthet hindrade Olof M från att bli antagen som aspirant vid marinen och han började istället som gymnasist sin militärutbildning vid infanteriets volontärskola i Karlsborg och var korpral när han blev student i Gbg. Efter att ha gått igenom krigsskolan på Karlberg utnämndes han ett år efter mogenhetsexamen till underlöjtnant vid Älvsborgs regemente. Som underofficer var han de sex första åren utan lön och tjänstgö-ringsfri 10 månader om året. Trots avsaknaden av lön var han fri från ekonomiska bekymmer eftersom hans far understödde honom med 4 000 kr årligen, ett understöd han fick behålla så länge fadern levde.

M hade utexaminerats från krigshögskolan med tämligen skrala betyg och såg då pessimistiskt på möjligheterna att göra militär karriär och beslöt sig därför att bli elev vid Gymnastiska centralinstitutet (GCI). Efter treårig utbildning legitimerades han som sjukgymnast och under de följande tolv åren drev han under halva året ett gymnastikinstitut i bad- och vinterkurorten Bournemouth i södra England. Han hade framgång med goda inkomster som följd men då den nya härordningen 1901 tvang honom att välja framtid föredrog han den sv militärtjänsten. M var stark och vig och en mångsidig idrottsman, bl a intresserad av cykelsport, var i fem år chef för tredje arméfördelningens velocipedordonnanser och propagerade i skrift för cykeln som militärt hjälpmedel.

M:s militära befordran gick långsamt och när han efter 20 år som officer tilldelades svärdsorden hade han endast avancerat till plutonchef. Efter att ha meriterat sig bl a genom halvårig tjänstgöring i franska armén utnämndes han 1908 till major och chef för skjutskolan vid Rosersberg där han gjorde en värdefull insats för skolans organisation. Under upprustningen i samband med världskriget gick M:s befordran snabbare och han pensionerades som överste och chef för Bohusläns regemente.

Under sin första lediga vinter som officer lärde sig M stenografi som elev hos sin mors kusin, riksdagsstenografen och senare riksbibliotekarien E W Dahlgren (bd 9). M var en god tecknare och hade en snabb uppfattningsförmåga och blev snart en skicklig stenograf enligt Gabelsbergers system. Han fick ett speciellt intresse för den stenografiska teorin vilket så småningom ingav honom tanken att utarbeta ett nytt system bättre anpassat till sv språket. Mot slutet av 80-talet gjorde han frekvensbestämningar av sv riksdagstryck omfattande 100 000 ord. Detta arbete blev grunden för det system han i läroboksform Lärobok i förenklad snabbskrift offentliggjorde 1892. Systemet, som var grundat på Gabelsbergers tecken, byggde bl a på största möjliga enkelhet, mekanisk hopfog-barhet hos tecknen och bokstavlig vokalbeteckning. Det var på sin tid banbrytande och har haft betydelse även för den internationella stenografins utveckling. Utom dess nästan förbluffande enkelhet torde orsaken till dess snabba framgång ha varit M:s effektiva propaganda genom tidningsartiklar, föredrag och samtal med handelsskolornas rektorer och lärare. 1893 började utgivningen av Tidning för sv snabbskrift och 1899 bildades M:ska stenografförbundet. Systemet vann genom att det infördes i handelsskolor 1905 användes det i 33 och 1924 i 119 och genom att det trängde in bland riksdagsstenograferna en sådan spridning att det fick ställning som sv enhetssystem.

M hade tidigt intresserat sig för stenogra-fins historia och på detta område bragt samman ett omfattande bibliotek. Som pensionär från 1921 bearbetade han sin litteratur och fördjupade sina kunskaper genom studieresor till Tyskland, England och Frankrike och resultatet blev Stenografiens historia (192729). Arbetet var på sitt område det utförligaste som givits ut och entusiastiska stenografer lärde sig svenska för att kunna läsa det. M var officiell sv representant vid internationella stenografikongresser där han gjorde betydelsefulla insatser genom att utjämna i samband med världskriget uppkomna motsättningar. Han blev bl a därför väl känd i stenografiska kretsar både i Frankrike och Tyskland.

1921 donerade M rätten till sitt system och utgivningen av sina läroböcker, som då hade tryckts i drygt 100 000 ex, till Miska stenografförbundet. Enligt testamentet skall avkastningen av M:s och hans hustrus förmögenhet användas till semesterstipendier åt kvinnliga stenografer.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s stenografiska bibi, 2050 bd o häften, i Riksdagsbibi. Brev till M hos M:ska stenografförb, Sthlm. - Brev från M i KB (till EW Dahlgren), KrA, RA o M:ska stenografförb.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några ord om s. k. militärstenografi (KrVA, Tidskrift, 1890, Sthlm, s 486-488; sign O. M.). – Jemförelse mellan Arends och Gabelsbergers stenografiska system. [Sthlm, tr] Gbg 1891. 28, (12) s. – Lärobok i stenografi efter Gabelsbergers system, särskildt afsedd för militärer. [Omsl.] Sthlm 1891. (32) s. – The therapeutic application of the Swedish movement treatment (Ling's system). Brighton [1891]. 30 s. – Lärobok i förenklad snabbskrift. Sthlm 1892. 29 s. 2. för-bättr uppl 1893. 30 s. 3. [omsl:] förbättr uppl så. 4. förbättr uppl 1894. 32 s. 5. oförändr uppl 1896. 6. förbättr uppl 1898. 30 s. [Även bilaga till Tidning för svensk snabbskrift så.] 7. – 10. oförändr uppl 1901, 1902, 1902, 1903. 28 s. 11. uppl [1904]. 24 s. 12. uppl 1905, 13.-14. uppl, 15.-16. uppl 1906 o 17. uppl okända. 18.-19. uppl 1907. 20.-23. uppl okända. 24. uppl [omsl] 1914. [Nya tr:] 1917, 1918, 1919. [Ny uppl] 1920. 64 s. [Nya tr:] 1924, [1925,] 1927, 1928, 1930. [Senare uppl o tr utan M:s namn:] Lärobok i Melins stenografi utg av Me-linska stenograflörbundet. Sthlm 1931. 64 s. [Nya tr:] 1932, 1933, 1935. [Ny uppl (omsl: Uppl A):] 1937. 64 s. [Nya tr] 1937, 1939, 1942, 1943, 1944, 1945, 1946, 1948. [Annan uppl:] 1935. 48 s. [Föret; tills med E Nordfelt.] [Nya tr (omsl: Uppl B):] 1937, 1938, 1939, 1941, 1942, 1944, 1945, 1946, 1948. Nyckel, Upps 1935, 11 s, [ny tr] 1936, [nya tr (Uppl B):] 1938, 1940, 1941, 1943, 1945, 1946, 1948, 1949. – Till redaktionen af "Hermes"! [Rubr.] Gbg 1892. 7 s. [Undert.] [Bihang till Sleipner, Svenska Gabelsberger föreningens organ, så.] [Ny uppl] 1896. 7 s. [Undert.] [Medföljde Tidn för sv snabbskrift febr så.] – Velocipeden i arméens tjenst. Sthlm 1897. 61 s. – Specialförkortningar till förenklad snabbskrift för handelskorre-spondénter, prester, läkare, militärer, jurister och riksdagsstenografer. [Omsl.] [Sthlm] 1898. (15) s. [Tillägg till Lärobok ...] 2. uppl okänd. 3.-5. uppl 1903, [1904] o uå okända. 6. uppl okänd. 7. uppl u å okänd. 8. uppl okänd. 9. uppl [1912?]. Ny uppl 1913 okänd. [Ny uppl:] Speciahorkortningar för handelskorrespondens, saml. Sthlm 1918. 16 s. [Nya tr] 1920, 1923, 1925, 1926, 1927, 1929, 1933. [Jfr nedan 1915.] – Läs- och skriföfningar till Lärobok i förenklad snabbskrift. Sthlm uå. 24 s. 2.3. uppl okända. 4. uppl 1904. 24 s. Utvidgad uppl 1912 [omsl]. 48 s. D:o uppl 1915. [Nya uppl] 1917, 1918 [omsl]. Något om stenograf! för icke steno-grafer. [Omsl.] [Sthlm, tr] Gbg 1906. 16 s. - Specialförkortningar för handelskorrespondenter, präster, läkare, militärer, jurister, riksdagsstenografer mfl. Saml. Sthlm 1915. 86 s. Ett tack (Förenklad snabbskrift 1892–1917, minnesskrift utg med anledning av den Melinska stenografiens 25-årsjubileum, Sthlm 1917, s 2). – Hur det kom sig, att jag gav ut ett eget stenografiskt system (ibid, s4f). Dikterbok till Melins Läsebok. Sthlm 1919. 24 s. [Ny uppl] Uddevalla 1920. -Läsebok i förenklad snabbskrift. Sthlm 1919. 80 s. [Ny uppl] 1920. [Nya tr:] 1925, 1927, 1930, 1931, 1932. – Förslag till kortfattad lärobok! förenklad snabbskrift (ortografisk stavning). Sthlm 1926 [omsl]. 32 s. – Stenografiens historia. D 1–2. Sthlm 1927-29. 461 s, 3 pl, 613 s, 1 pl. [D 2, s 299–440 utg med titelbl:] Stenografien i Sverige. Sthlm 1929. — Till Kungl. skolöverstyrelsen. [Rubr.] Sthlm 1931. 8 s. [Undert 17/10 1931.] Till ... [Rubr.] Sthlm 1932. 7 s. [Undert s 2, 29/10 1932.] I Norra Afrika vintern 1930-1931. H 1-2. Sthlm 1933-34. 47, 78 s. [Stenografisk text.] 1: [Ny tr] 1933 [=1949]. Debattskrift. Texten från riksdagsprotokoll. Sthlm [1934]. 32 s. [Föret; tills med E Lindström.] — Ehlins stenografi (Stenografen, årg 4, 1941, Sthlm, s 5153). Stenografiun-dervisning vid utländska folkskolor och läroverk (ibid, 1942, s 63- 68). - Freqvens-tabell öfver 100000 ord [utdrag] (Ernst L. Ekman, Olof Werling Melin, Sthlm (tr Malmö) 1971, s 485-502). Systemets forntid och framtid (Föredrag ... vid Melinska stenografförbundets årsmöte i Malmö den 30 oktober 1938 ...) (ibid, s 503-509). - Bidrag i Tidning för svensk snabbskrift bl a 1893, 1896, 1898-99, 1905, 1907, 191213, 1917, 1922, 192425, 1934, Sthlm, 4:o; titlar se Ekman, anf arb, s 561563. ¦

Utgivit: Tidning för svensk snabbskrift. Organ för Melins system (stenografi). Arg 9—24, 1902— 17. Sthlm. 4:o. (1902-1912, nr 39: red tills med C Carlberg.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Biografica, KrA.

Art:ar i Bohus-posten 3 aug 1926, NDA 31 juli 1936, Sthlms dagbl 2 aug 1921 o Åsbo tidn 1 aug 1936; RTBerg, Gbgssläkten M 1727–1934 (1934); SG Clason, Humbug i den M:ska propagandan (Hermes. Organ för den arends'ka stenografien i Sverige, 1896, nr 3 o 5); EL Ekman, OWM (1971); S Fägersten, En återblick på M:ska steno-graflörems i Sthlm verksamhet under dess 30-åriga tillvaro (1927); E Nordfelt, Överste M 60 år (Tidn för sv snabbskrift 1921, nr 31); Stenografen t940, nr 1, o 1961, nr 17 = Minnesnr 1861–1961; E Testrup, nekr över M (KrVAH 1940); W Zetterberg o H E Uddgren, K Bohusläns reg 1661–1920 (1922). – Nekr:er över M i DN o SvD 16 jan 1940.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof W Melin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9274, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9274
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof W Melin, urn:sbl:9274, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se