Wilhelm F Meyer

Född:1844-06-06 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län
Död:1944-11-10 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län

Grafiker


Band 25 (1985-1987), sida 466.

Meriter

2 Meyer, Wilhelm Friedrich (i fb Friedrich Wilhelm), son till M 1, f 6 juni 1844 i Sthlm, Ty, d 10 nov 1944 där, ibid. Elev vid C J Bohmans o O v Feilitzens gymn i Sthlm (Sthlms lyceum), lärling i faderns firma, elev vid FrKA:s principskola 61—63, lärling hos bl a Obermann, Haase & Wecke o Komne & Hansen i Leipzig 63 — 65, arbetade i faderns ateljé 66, anställd vid Illustreret Tidende i Khvn 67, verksam i Tyskland, bl a vid Hallbergs Xylographische Atelier i Stuttgart 67— 71, innehade xylografiateljé i Sthlm 72—12, led av Konstnärsklubben 88, av Sv konstnärernas fören 91. — Ogift.

Biografi

Wilhelm M tillhörde inte pionjärgenerationen av sv xylografer. Första generationens mästare hade debuterat mellan 1845 och 1855. Vid hans framträdande på arenan var trästicket således etablerat både som konstart och som industriellt rationaliserat tryckmedium. Gravyrstilen hade dessutom homogeniserats och avindividualiserats till förmån för en elegant och i alla sammanhang gångbar linjesyntax, det sk tonsticket. Trots en närmast ekvilibristisk finstämdhet i utförandet, kunde denna stil lätt tillämpas vid lagarbete; precisionsgravyr bygger alltid på långtgående formalisering av gravyrtekniken. Följaktligen kunde ateljéarbetet nu effektiviseras, på individualismens bekostnad.

Med sin långa kontinentala skolning i denna stil representerade M vid sin återkomst till Sverige 1872 det nyaste och det elegantaste. Till detta kommer att han som den förste i Sverige etablerade sig som privat storföretagare med flera lärlingar, gesäller och utlärda xylografer verksamma i firman samtidigt. Här hade denna ateljétyp tidigare endast förekommit vid de verkstäder som varit knutna till tidningsföretag som Ml:s Illustrerad tidning samt Ny illustrerad tidning.

M:s långa yrkesverksamma liv sammanföll med nästan symbolisk parallellitet med xylografins intensiva högkonjunktur. Tekniken firade triumfer inom bokkonsten under den gyllene era för den illustrerade boken som engelsmännen kallar "the illustrated sixties". I Sverige var det bl a A Malmströms, C Larssons och J Nyströms illustrationer till Runebergs, Tegnérs, Topelius', Rydbergs, Sehlstedts och Bellmans sång- och fantasivärldar som skapade veneration hos sv folket för den illustrerade boken i romantikens efterföljd. På en mycket stor mängd av dessa folkkära gravyrer möter signaturen W Meyer X A sc, dvs M:s xylografiska ateljé sculpsit.

M:s många litterära projekt har blivit mest ihågkomna, men hans firma var på sin tid lika känd för sina uppdrag i vetenskaplig fackillustration åt t ex NM och Riksantikvarieämbetet som för sina nyhetsbildsgravyrer åt Ny illustrerad tidning och sitt gedigna kommersiella affärstryck för bl a annonser och broschyrer. På den vetenskapliga sidan är gravyrerna till A Nordenskjölds Vegas färd kring Asien och Europa (1880-81) och till O Montelius' La Civilisation primitive en Italie (1895) ryktbara, liksom Svenska målares taflor (1875) samt Nordiska målares taflor (1877) är beundrade för sina konstreproduktioner. Sagan om Ragnar Lodbrok (1880), Fänrik Ståls sägner (1883) och Frithiofs saga (1888) är välkända M-produkter gjorda efter teckningar av A Malmström (s 19). Mest bekant är M dock troligen för sina gravyrer för Bonniers förlag av C Larssons illustrationer till exempelvis Fältskärns berättelser (1883 — 84) eller Anna Maria Lenngrens Samlade skaldeförsök (1884). Gentemot C Larssons lynniga utfall mot de reproducerande xylografernas "våldförande av ens arbete" (Larsson, s 202) kan det hävdas att M förevigat konstnärens teckningar i en med den lätta pennföringen kongenial facsimilegravyr.

Förutom att M kunde erbjuda ett kvalitetsmässigt högtstående arbete, var han en utomordentlig entreprenör, företagsledare och ekonom. Den stora mängden kvalificerade och omfattande illustrationsuppdrag som utfördes av hans firma vittnar om en konsekvent och pålitlig arbetsorganisation och ett diplomatiskt kontaktarbete.

M var en trogen och engagerad medlem av Konstnärsklubben; medlemskap där var en inte alltför vanlig heder för xylografer. Han var också ledamot av Sv konstnärernas förening. Medan det kom att dröja länge innan fadern fick sin rättmätiga plats i hävderna, fick M under sin livstid ta del av erkännsamma vittnesbörd om sina insatsers betydelse för sv publicistik och bokkonst. Han tilldelades silvermedalj vid Göteborgsutställningen 1891 och erhöll även utmärkelse vid 1897 års Stockholmsutställning.

Författare

Lena Johannesson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M i KB (bl a till R Haglund o H Wieselgren). Originalteckn: ar av M i UUB.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: D Meyer, Min farbror xylografen WM ... Levnadsbeskrivn, 1966, KB; Xylograf K B Hellströms minnen från barndomsåren, 1942, NM; avskr av M:s bouppteckn 1 dec 1944 hos FD Olle Meyer, Sollentuna. O G Carlsund, W M, xylografiens nestor i Sverige (Konstvärlden 1943), s 44 ff; Den snart 100-årige xylografen W M (AB 30 dec 1943); L Johannesson, Xylografi o pressbild. Bidr till trägravyrens o till den sv bildjournalistiskens hist (1982); G Jungmarker, Xylografikonsten i Sverige (Fören för grafisk konst, Meddel, 1940); dens, Sv grafik från sjuttonhundratalet till inemot artonhundratalets slut (Sv grafik från tre sekler, ed H Sallberg o G Jungmarker, 1957); Kat öfver grafiska utställn i NM 1889..., ed G Upmark (1889); C Larsson jag (1931); G Nordensvan, Konstnärsklubben 1856-1896 (1906); A Sahlén, Om träsnitt o träsnidare (1914); SKL; SMoK; SPG; G Svensson, Nyupptäckta xylografier efter Carl Larsson (Konstvärlden 1943), s 46- 49; Uppfinningarnas bok, 10 (2. uppl 1907).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Wilhelm F Meyer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9327, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Johannesson), hämtad 2019-10-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9327
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Wilhelm F Meyer, urn:sbl:9327, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Johannesson), hämtad 2019-10-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se