P J Gustaf Moberg

Född:1875-06-01 – Forsheda församling, Jönköpings län
Död:1961-12-21 – Uppsala domkyrkoförsamling (Leksbergs församling, Skaraborgs län)

Arméofficer, Gymnastiklärare


Band 25 (1985-1987), sida 551.

Meriter

Moberg, Per Johan Gustaf, f 1 juni 1875 i Forsheda, Jönk, d 21 dec 1961 i Uppsala (kbf i Leksberg, Skar). Föräldrar: kronofogden Manfred Gustaf M o Jenny Maria Clementina Broberg. Mogenhetsex vid h a l i Jönköping 3 juni 96, volontär vid Kalmar reg 14 juni 96, officersex 30 nov 90, underlöjtn vid Kalmar reg 9 dec 98, postexpeditörsex 24 april 01, eo postexpeditör 0106, löjtn i reg 12 sept 02, vid reg 24 april 03, ledare för fortbildn:kurser i gymnastik för folkskollärare på olika platser 0419, avgångsex från GCI 05, e lärare där 14 okt 0612 juni 07 o 12 okt 1017, vik gymnastiklärare vid Beskowska skolan 0607 o 1011, vid Tomteboda blindinst 07, elev vid Krigshögsk 0710, tävl: sekr vid Olympiska spelen 12, sekr i sv sektionen av Institution Internationale de l'Education Physique 1214, hos GCLs direktion 1217, gymnastiklärare vid olika skolor i Sthlm 1217, sekr o skattmästare i Sv gym-nastiklärarsällsk 1217, led av styr där 1318, medlem av sällsk:s komm för GCLs omorganisation 13, kompanichef vid Kalmar reg 10 juni 13, kapten av andra klassen 4 juli 13, ex som lärare i pedagogisk gymnastik vid GCI 14 okt 14, led av styr för Sv gymnastikförb 1420, av styr för Förb för fysisk fostran 1420, gymnastiklärare vid Eksjö lärov 24 okt 1625, kapten av första klassen vid Kalmar reg 27 april 17, led av styr för Fören för skidlöpningens främjande 18, gymnastikinspektor i Småland o Östergötland 1 jan 2026, led av styr för Smålands gymnastikförb 2026, ex som överlärare i gymnastik vid GCI 28 jan 24, gymnastiklärare vid Uppsala folkskolesem 9 juni 2538, led av styr för Upplands gymnastikförb 2730, v ordf i Sv gymnastikdirektörsförb 3645, ordf i Sthlms gymnastikdirektörssällsk 3845, chef för en landstormsbataljon i Karlskrona 4142, tjänstg vid Jönköping-Kalmar reg:s exp 42.

G 19 okt 1914 i Jönköpings västra förs m Ida Margareta Biörkman, f 28 nov 1883 i Järstorp, Jönk, d 20 sept 1930 i Uppsala, Domk, dtr till godsägaren Per Hugo B o Ida Jenny Anna Elisabeth Rydbeck.

Biografi

Gustaf M tycks ursprungligen ha tänkt sig en bana som posttjänsteman men växlade tidigt över till den vanliga kombinationen av gymnastiklärare och officer. Han tog sin examen vid GCI 1905 och vigde därefter sitt liv åt den pedagogiska gymnastiken. Till 1917 var han extralärare vid institutet, de senare åren därtill sekreterare i dess direktion. Därefter lämnade han Sthlm för gott och blev gymnastiklärare och inspektor av folkskolegymnastiken i Småland till mitten av 20-talet. Sin slutpost nådde han som gymnastiklärare vid folkskoleseminariet i Uppsala. Han verkade också inom den frivilliga gymnastiken. Av privatekonomiska skäl han saknade lämplig egen lärartjänst på GCI avböjde han 1930 erbjudandet att bli institutets föreståndare, ett erbjudande som vittnar om hans höga rangställning inom gymnastiken.

M:s tidigare år vid GCI inföll under den kraftfulle lingianen L M Törngrens sista tid som chef. Den traditionella sv gymnastiken stod då ännu stark, fast grundad på de idéer och det system som initierats av P H Ling, renodlats av sonen Hjalmar (bd 23) och förts vidare av Törngren. M solidariserade sig med denna lingianska tradition och dess krav på kroppsövningarnas fysiologiska förankring, rationalitet, allsidighet, försiktighet och noggrannhet i utförandet m m. Men under hans tid framträdde med växande styrka alternativa riktningar inom gymnastiken. Hans verksamhet kom att kännetecknas av vakthållning kring den lingianska traditionen parad med kritik mot nya tendenser.

Ett svårt nederlag led M och hans meningsfränder då GCI efter ett 25-årigt utredningsarbete reformerades 1934. Sjukgymnastiken överfördes från institutet och gymnastiklärarutbildningen till den rent medicinska utbildningssektorn ett fundamentalt brott mot den lingianska dogmen om gymnastikens odelbarhet. M deltog i det föga framgångsrika arbetet på att söka återställa sambandet och efterlyste i missmod över situationen en upprensning i "gymnonascistisk" riktning (brev till D Lindberg 18 febr 1934). Han tog aktiv del i verksamheten inom Sv gymnastik-direktörsförbundet, en i slutet av 30-talet bildad organisation med udden riktad mot GCI och gymnastiklärarnas huvudorganisation Sv gymnastiklärarsällskapet.

En annan svår motgång för M och den lingianska falangen blev utnämningen av den danske fysiologen E Hohwü Christensen till GCI-chef 1946. Därmed hade den mot lingtraditionen och den sv gymnastikens vetenskaplighet starkt kritiska riktningen, tidigt företrädd av Hohwü Christensens lärofader och landsman J Lindhard, fått fast fot på GCI. M reagerade med debattartiklar och öppna brev oförsonligt hårt mot "fördanskningen" av den sv gymnastiken, också detta på sikt utan framgång.

Motsättningarna kring linggymnastiken gjorde sig också gällande i historieskrivningen, i synnerhet på 1940-talet. Medan man från dansk sida betvivlade linggymnastikens självständighet och värde, uppträdde M tillsammans med sv gymnastikhistoriker som C A Westerblad och A Wiberg till försvar för P H Ling och arvet efter honom. Polemiken inrymde nationalistiska övertoner som reducerar det vetenskapliga värdet i publicerade skrifter.

M:s historiska intresse yttrade sig i tryck redan under första världskriget. Då publicerade han värdefulla biografier över "svenska gymnastikens märkesmän". De sammanfattades 1920 i en bok som renderade honom Sv gymnastiklärarsällskapets litteraturpris. Tre år senare utkom hans översikt av gymnastikens historia. Som det tredje större gymnastikhistoriska verket framstår en biografi över Hjalmar Ling 1939 den första Lingiadens år. Trots verkens apologetiska tendens och trots sin brist på egentlig historievetenskaplig skolning har M med dessa och andra, smärre skrifter gjort en värdefull och aktningsvärd forskningsinsats.

M:s omfattande författarskap inkluderade populära och pedagogiska presentationer av fysisk fostran i vid mening. Han rapporterade från vissa av frivilliggymnastikens stora evenemang alltifrån OS i Sthlm 1912 och han gav även råd till unga gymnastikledare. Han lät också publicera anvisningar i ord och bild för folkskolegymnastiken. Den kanske främsta populariseringsinsatsen i skrift bestod av tre häften i serien av Verdandis småskrifter gällande gymnastik, lek respektive idrott (192326).

Liksom de flesta ortodoxa linggymnaster ställde sig.M avvaktande till den moderna idrottsrörelsen. Med dem delade han också glädjen över linggymnastikens internationella framgångar, en motvikt till svårigheterna på hemmaplan. Utländska ordnar vittnar om hans internationella relationer.

M tillhörde den krympande skaran av bekännelsetrogna linggymnaster, den förlorande riktningen på kroppskulturens område. Han har med rätta betecknats som "en hängiven Lingian och en av den sv gymnastikens mest nitiska förkunnare" (Holmberg).

Författare

Jan Lindroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Enstaka brev från M i KB, RA (bl a 8 st till Oscar Rydbeck) samt UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den fysiska fostrans ställning inom svenska skolväsendet 1914-, enl undersökn af Gymnastik- och idrottskommittén genom till olika skolor utsända frågor. Jämförande sammanställn o bearb. Sthlm 1915. 34 s. Gymnastiken under Svenska spelen 1916. Kort jämf öfverblick (Ny tidning för idrott, [årg 19 (36),] 1916, Sthlm, fol, Julnr, s 28 f). S.A.G.A:s verksamhet i ord och bild (Gymnastik åt alla, årsbok for Stockholms allm gymnastikavdelningar 1916, Sthlm, s 79). "Söders gymnastikapostel" Robert Brouhn (ibid, 1917, s 2123). Kinematografien i gymnastikens tjänst (Stockholms gymnastikblad, årg 1, 1917, Sthlm, 4:o, n:o 1, s 2 f). Svenska gymnastikens märkesmän. Sthlm 1920. XI, 368 s. (Skrifter utg av Förbundet för fysisk fostran.) Skolgymnastik -frivillig gymnastik. En parallel (Svenska gymnastikförbundet 19041919, [Sthlm, tr] Upps 1920, s 105107). Kungl. gymnastiska centralinstitutet och dess föreståndare (Skånes gymnastikförbunds årsbok, 1921, Malmö, 4:o, s 49-52). — Gymnastikens [omsl: och andra kroppsövningars] historia i huvuddrag. Sthlm 1923. 215 s. Några råd till unga gymnastikledare. Sthlm 1923. 40 s. (Svenska gymnastikförbundets bokserie. 11.) 2. något omarb o utvidg uppl 1924. 46 s. 3. uppl 1925. 45 s. Svensk gymnastik och andra kroppsövningar. Sthlm 1923. 64 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 265.) Idrottsrörelsen och idrotten. Sthlm 1923. 68 s. (Ibid, 274.) [Gymnastikinspektörerna har ordet (om simundervisn i Småland)] (Svenska livräddningssällskapets årsbok 1923 [omsl: Sv livräddningssällsk 1898-1923], Sthlm, s 128-130). Per Henrik Ling, gymnastikledare och nordmannaskald (Gymnastikklubben Gymnos 1914-1924, Minnesskrift, Sthlm 1924, s 7 f). Om lek. Några vanliga lekar och deras användning. Sthlm 1926. 70 s. (Studentföreningen Verdandis småskr, 303.) Gymnastik i skolrummet. Övningar utan redskap. [Upps, tr] Eksjö 1927. 37 s. 2.-3. genoms uppl s å. 4.5. d:o uppl 1930. 35 s. Skolrumsgymnastik i bild. Övningar utan redskap för barn i lägre skolåldern. [Upps, tr] Eksjö 1928. 23 s. 2. uppl [så], 10 lösa kort i konvolut. 3.-5. uppl 1929, 1931, 1935. 23 s. - Pedagogisk gymnastik i bild för folkskolor. D 13. Upps 1928-29. 1. Klasserna 1-2. 1928. 25 s. 2. omarb uppl [omsl] 1933. 2. Kl 3-4. 1928. 25 s. 2.-3. d:o uppl 1930, 1935. 3. kl 5-6. 1929. 24 s. - Gymnastiska lektionsavbrott i bild. För folkskolor. [Upps, tr] Eksjö 1929. 10 s. 2.-3. uppl 1929, 1930. -Bidrag till kännedomen om landsmannen Per Henrik Lings biografi med anledning av Lingsjubileet den 3 maj 1939 (Natio Smolandica, Meddelanden från Smålands nations i Uppsala kamratfören, 2, 1939, Upps, s 620). Hjalmar Ling. Hans syste- matisering av gymnastiken. En modern orientering. Lund (tr Malmö) 1941. 170s. Hur gymnastiken kom till Uppsala. Spridda drag ur 1800-talets fysiska fostran (Upplands gymnastikförbund 19161941, Upps 1941, s 59-65). Öppet brev till professor J. Lindhard, Köpenhamn. Professor Lindhard som historiker. [Rubr.] Kristianstad 1946. (3) s. [Ur Fysisk fostran och vetenskapen så.] Från Lindhard till Howii-Christensen [!]. [Rubr.] Sthlm 1947. 9 s. [Ur Svenska gymnastiken i in- och utlandet så.] Uppsala studenters gymnastikförening 18741949. En minnesskrift. Upps 1950. 15 s. Från exercitier till modern idrott (Uppsalastudenten genom tiderna. En skildring utg i anl av Upsala studentkårs hundraårsminne, Upps 1950, 4:o, s 345371). Enligt egen uppg även en gymnastikhandbok o en tidsplan för repeti-tionsövn för folkskollärare 1910, båda litogr, samt cirkulär till gymnastikföreningar om Småländska gymnastikfesten i Jönköping 1921; bidrag i NF, 3. ... uppl, bd 21, Sthlm 1935, o bla: Tidskrift i gymnastik 191217, 191921, 192324, 1936, Sthlm Fysisk fostran 1914-20, 1923, Sthlm, [191416:] 4:o (medred för 1913 [provnr] o 1914-1917:10), Svenskt gymnastikblad 1916-20, Sthlm, 4:o (medred), Fysisk fostran och vetenskapen, Lund, o Svenska gymnastiken i in- och utlandet, Lund, DN 1912 (artikelserie om gymnastiken under OS), SvD 16/5 1917, Social-demokraten 17/9 1919 o Smålands allehanda 11/9 1922.

Källor och litteratur

Källor o litt: GCLs hist 1813-1913 (1913); H Gejrot o P Räf, Lärarmatr 1934 (1934); O Holmberg, nekr över M i Tidskrift för gymnastik 1962, nr 4; J Lindroth, Idrottens väg till folkrörelse (1974); N F:s sportlex, 5 (1943); F Rudelius, Kalmar regis personhist 1623-1927 (1955). Nekr:er över M i SvD 23 dec 1961.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P J Gustaf Moberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9378, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2020-11-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9378
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P J Gustaf Moberg, urn:sbl:9378, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2020-11-28.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se