Maria E Moberg

Född:1877-04-04 – Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län
Död:1948-12-16 – Oscars församling, Stockholms län

Förskolepionjär


Band 25 (1985-1987), sida 577.

Meriter

3 Moberg, Maria Elisabeth, syster till M 1 o M 2, f 4 april 1877 i Norrköping, Olai, d 16 dec 1948 i Sthlm, Osc. Genomgick Norrköpings h skola för kvinnlig ungdom, ettårig kurs vid språk- o hushållsskolan Fleurie, Askersund, 95–96, språkstudier i England 97–98, kindergartenkurs i Sthlm 99, förest för privat kindergarten i Norrköping 99–03, genomgick slöjd- o teckn:kurser vid Nääs, Skallsjö, Älvsb, 0003 o 13, elev vid Pestalozzi-Fröbel-Haus i Berlin 00, vid Sesame House o Fröbel Educational Institute i London 04, förest för folkbarnträdgård i Norrköping 0408, vårdare i Norrköpings fattigvård 0819, grundade tills med M 2 Fröbelinst i Norrköping 09, tills med M 2 förest där 0939, led av Norrköpings folkskolestyr o barnavårdsnämnd 1022, ansv utg för Fröbelförb:s tidskr 2044, genomgick praktisk o teoretisk kurs för Maria Montessori i London 21. Iqml 33. Ogift.

Biografi

Ellen och Maria M fick en god utbildning med bl a språkstudier utomlands. För ogifta fröknar med borgerlig bakgrund fanns ingen given karriär. De tog som sin livsuppgift att utveckla en förskoleverksamhet grundad på pedagogiska insikter om barns utveckling och behov. Systrarna M var i det avseendet pionjärer i Sverige och den verksamhet som de byggde upp i Norrköping kom att bli mönsterbildande för annan förskoleverksamhet i landet.

Hösten 1899 började de i blygsam skala med att öppna en privat kindergarten i sitt hem på Skolgatan 18 i Norrköping, där de tog emot omkring 10 förskolebarn. Maria M var den egentliga initiativtagaren. Hon hade ge- nomgått både sv och utländska kurser i barnpedagogik. Hon utbildade sig bla vid fröknarna Eklunds och Åkervalls kindergarten i Sthlm, Sveriges första barnträdgård öppnad 1896 och genomgick sk Näs-kurser samt utbildade sig vid Pestalozzi-Fröbel-Haus i Berlin, den tidens förnämsta barnpedagogiska seminarium, och vid Sesame House i London samt deltog 1921 som statsstipendiat i en Montessori-kurs i London.

Systrarnas kindergarten slog väl ut, och de bestämde sig då för att utvidga verksamheten. De fick disponera en flygelbyggnad till den Moberg-Eggerska flickskolan. Där kunde de 1904 öppna den första kindergarten i vårt land för arbetarklassens barn, en s k folkbarn-trädgård. Mot en låg avgift tog de emot 4–6 år gamla barn från arbetarfamiljer. För barn rekommenderade av församlingsdiakonissor var den avgiftsfri.

Denna kindergarten kallades Fröbelstugan efter den tyske filosofen och pedagogen F Fröbel. Han var inspirationskällan, andligt och ideellt, till systrarnas pedagogiska verksamhet. Han hade lanserat begreppet kindergarten och grundat den första av detta slag. Fröbels idéer om barnuppfostran var kärnan i systrarna M:s barnpedagogiska uppfattning. De betonade att man måste utgå från barnens olika utvecklingsstadier och inte alltför mycket pressa på dem en uppfostran. Det var viktigt att barnen lirkades in i sunda vanor och levnadssätt, där begrepp som hederlighet, ärlighet och ordningssinne av systrarna uppfattades ha en framträdande plats. Men man ville även ingjuta gudstro, fosterlandskärlek och kärlek till naturen hos barnen. Stort utrymme ägnades åt lek, rytmik och teater, aktiviteter som ansågs befrämja den moraliska målsättningen.

1909 tog systrarnas barnpedagogiska verksamhet fastare former. 14 maj detta år bildades Fröbelföreningen i Norrköping, vars huvuduppgift var att "genom barnträdgårds-verksamhet inom Norrköpings stad och därmed förbunden utbildning av barnträdgårds-ledarinnor söka främja uppfostran i förskoleåldern". Vid föreningens start donerade systrarna M 50 000 kr till Fröbelföreningens fond.

1 dec så invigdes Fröbelinstitutet. Där skulle barnsköterskor och barnträdgårdsle-darinnor utbildas. Institutet bestod av en spädbarnsavdelning, en barnkrubbeavdel-ning (daghem) för barn på 1–7 år, en kinder- garten (lekskola) och ett eftermiddagshem for skolbarn.

Systrarna M:s insatser for barnen i Norrköping skilde sig markant från andra samtida hjälpinsatser för barn. Oftast hade dessa fattigvårdsprägel, t ex de torftiga barnkrub-borna för småbarn och arbetsstugorna för skolbarn. Systrarna M lade ned ett personligt engagemang i sin verksamhet för barnen och fäste stor vikt vid att ha goda kontakter med barnens hem. De ordnade därför samkväm för barnens föräldrar med föreläsningar eller teateruppvisningar i vilka barnen medverkade.

Systrarnas eget arbete var oavlönat. För att finansiera barnträdgårdarna och utbildningen av unga kvinnor i barnavård och barnpedagogik vädjade de till enskilda personer och till stadens myndigheter och företag om ekonomiskt stöd. De ordnade basarer, fester och insamlingar av olika slag och bedrev ett energiskt opinionsskapande arbete med föredrag om barnträdgårdsrörelsen.

Genom att bilda Sv Fröbelförbundet 1918 ville systrarna skapa en riksomfattande organisation för förskolepedagoger. Detta förbund blev föregångare till Sveriges förskollärares riksförbund.

Systrarna hade livliga kontakter med personer utomlands, vilka ofta förestod Fröbel-föreningar eller -institut. De deltog således ofta i konferenser, kurser och studieresor såväl i Sverige som utomlands. Till Fröbelinsti-tutet i Norrköping inbjöd de kända forskare inom psykologins och pedagogikens områden att hålla gästföreläsningar.

I sin hemstad innehade systrarna kommunala förtroendeuppdrag, vilket vittnar om det anseende deras verksamhet ägde. Ellen M valdes in i stadsfullmäktige i 1919 års val som kandidat för Medborgarförbundet. 1926 avsade hon sig uppdraget i protest mot att det årliga kommunala bidrag som Fröbelför-eningen hade erhållit sedan 1912 skars ned kraftigt.

Av riksomfattande betydelse blev det uppdrag som Ellen M 1936 erhöll från socialdepartementet. Det innebar att hon skulle utreda behovet av lekskolor och daghem i landet. Denna utredning resulterade bl a i en rapport från en inspektionsresa som hon gjorde till daghem och lekskolor i södra och mellersta Sverige. Rapporten, i vilken hon pekar på behovet av både kvalitativa förbättringar och ekonomiskt stöd, kom att ligga till grund för senare statliga utredningar och ställningstaganden vad beträffar förskoleverksamhet.

1939 pensionerade sig systrarna. Detta innebar inte att de helt upphörde med sitt opinionsskapande och organisatoriska arbete. I Sthlm startade de t ex en förmedlingsbyrå, som fick namnet Sveriges barnträdgårdslärarinnors riksförbunds byrå. På Östermalm öppnades en lekskola, som Maria M var en av grundarna till. Tio år efter systrarnas pensionering kommunaliserades Fröbelinstitutet och barnstugorna, som då var fördelade på 14 olika platser i staden.

Systrarna M:s barnträdgårdar kom att fylla en stor och viktig social och pedagogisk roll i industri- och arbetarstaden Norrköping. Barn som lämnades utan tillsyn om dagarna på grund av mödrarnas förvärvsarbete i textilindustrin var en vanlig företeelse.

De pedagogiska idéerna bakom barnträdgårdarna var utländska, främst tyska. Genom sin borgerliga bakgrund och utbildning ägde systrarna goda förutsättningar att anamma och sprida dessa idéer i Sverige.

Systrarna M:s liv och arbete är så tätt sammanflätade i varandra, att det knappast går att skilja deras insatser åt. Maria M tycks dock genomgående ha varit den mer utåtriktade och initiativrika medan Ellen M:s hjälp och stöd att genomföra och genomdriva arbetet var oumbärligt.

Författare

Ann-Katrin Hatje



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Maria M: Hvad är kindergarten? Föredr hållet i sällsk "Bifrost" ... Norrköping 1903. 20 s. – Vår 10-åriga verksamhet 1899–1909. Norrköping 1909. 4:o. 41 s. (Tills med E M.) – Vad kan göras (ör att fattigvårdens understöd åt barn må bliva så fruktbringande som möjligt? Föredr hållet vid Sandbyhof den 5 maj 1912. Norrköping 1912. 23 s. – En sannsaga ... om hur första tanken på barnträdgården blev till (Norrköpings tidningar 1927, 23/4, s 6). – Barnträdgården och den nya uppfostran. Föredr vid Helsingör-kongressen den 20 aug. 1929. [Rubr.] Norrköping 1929. 3 s. Overs referat: Towards a new education, a record and synthesis of the discussion ... at the fifth world conference of the New education fellowship held at Elsinore, Denmark, in August 1929 London & New York 1930, s 310–313. – Barnträdgården och dess betydelse (ör småbarnsåldern. Sthlm 1936. 31 s. (Tills med E Bottiger; [omsl:] Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, Socialmedicinska sektionens ströskrift n:r 13.) 2. uppl 1938. 3. uppl 1946. 24 s. Företal (H Hetzer, Lek och leksaker för varje barnaålder, Sthlm 1937, s 5 f). Svenska Fröbelförbundet 1918-1938. Norrköping 1938. 55 s, 2 pl. [Anon; tills med S Sandels.] – Fröbel-institutet [omsl: i Norrköping] under 30 år. En kort återblick. [Omsl:] Berättelse över verksamheten 1938-1939. Norrköping 1939. 44 s. (Tills med E M.)

Utgivit (redigerat): Fingerlekar (ör barnkammare, kindergarten och småskola. 1–2. Norrköping. (Tills med E M.) 1. [Omsl.] 1910. 4:o. (20) s. 2. U å. Fol. (20) s. Sånglekar för barnträdgården och småskolan under medv av A. Tfegnér]. Saml [l]-2. Sthlm (tr Leipzig) [1913-24]. Tv-4:o. 57, 50 s. (1: D:o.) [Ny tr:] ... barnträdgården och ... 1936-38. [Ny uppl (föret)] 1940-43. Svenska Fröbelförbundets tidskrift [1918:3/41933:] Barnträdgården (från 1940: Barnträdgården ...). Arg 1–28, 191845. Norrköping. (Ansv utg [tidvis även red].) Barnträdgården. En handbok. Sthlm 1945. 235 s, 10 pl. (Red tills med S Sandels.) 2. omarb o utvidg uppl: Barnträdgården. 1947. 250 s, 12 pl. Nasse vit och Nasse grå. Kända o nya fingerlekar för hemmet, barnträdgården o småskolan. Sthlm 1948. 48 s. Klappa, klappa händer. Fingerlekar för de minsta saml vid Fröbelinst. Sthlm 1948. 32 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Fröbelfören:s arkiv samt fotografier o klipp, Norrköpings stadsarkiv; B Johansson, Andligt moderskap. Barnträdgårdsrörelsen o relationen till hemmen 1900–1930 (Rapport nr 1983:90, Linköpings univ); dens, Arbetarkvinnor o barntillsyn i Norrköping. En studie av arbetarrörelsens inställn till barntillsynsfrågan speglad i Östergötlands folkblad 19051912 (Pedagog instit, Linköpings univ, 1983).

Arttar i Norrköpings tidn:ar 8 dec 1924 o 11 april 1985; Barn i stan från sekelskifte till åttiotal, ed HM Henschen (1983); Ellen M död (SvD 22 juli 1955); Gamla norrköpingshus berättar (1975); M Klasson, Fröbelinst:s bibi (1982); Maria M 50 år (Norrköpings tidn:ar 2 april 1927); Norrköping (Sv stadsmonografier, 14, ed P Harnesk, (1946); Norrköpings hist 56 (197276); E Ringborg, Till norrköpingskrönikan, 4 (1921).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Maria E Moberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9381, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2019-08-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9381
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Maria E Moberg, urn:sbl:9381, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2019-08-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se